Svenska fack står inför ett vägval

Krönika. Allmängiltiga kollektivavtal eller låglönemarknad? Jag är helt övertygad om att fackföreningsrörelsen står inför ett avgörande vägval: Vi måste våga erkänna att vi inte längre kan eller får säkra generellt verkande kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Och vi måste ta konsekvensen av den insikten.

Under trycket av den fria rörligheten, den liberala arbetskraftsinvandringen och flyktingströmmarna, i kombination med fragmentiserade tjänstemarknader och ett antal hindrande EU-domar och EU-regler, har vi tappat förmågan att säkra anständiga villkor för alla som arbetar i Sverige.

Problemen är tillräckligt omfattande för att hota den svenska modellen där fack och arbetsgivare ansvarar för lönebildningen utan statlig inblandning. Stora grupper försvagar kollektivavtalen när de tar jobb till underpris. Detta underminerar sunda konkurrensvillkor inom exempelvis transportsektorn, byggbranschen, handeln, fastighetsskötseln och restaurangnäringen.

Borgerligheten börjar redan närma sig sin lösning av det problemet. Det är säkert inte långt borta innan man från det hållet förordar en officiellt sanktionerad låglönemarknad där människor med dålig utbildning och svaga språkkunskaper kan få jobb med urusla villkor.

För oss är deras förslag inte lösningen på de enorma problem vi ställts inför.

Flertalet EU-stater har i dag lagar som ska garantera anställda en minimistandard, antingen via generella, lagstadgade minimilöner eller via allmängiltigförklarade kollektivavtal. Så har man exempelvis gjort i Finland och Norge där kollektivavtal i problematiska branscher upphöjs till lag. I Sverige finns inget sådant skydd.

När jag funderar på detta kan jag se tre alternativ torna upp sig:

Det första är att vi kan låta utvecklingen rulla på och se växande grupper drivas mot laglöshet och armod utan någon som helst statlig eller facklig inblandning.

Det andra är att vi väntar in den borgerliga vägen och tvingas acceptera en officiellt sanktionerad låglönemarknad. Där kan överklassen glädja sig åt pigor, där minskar priserna på diverse enkla tjänster – medan exempelvis jord- och skogsbruk kan anställa mängder av lågavlönade säsongsarbetare.

Det tredje alternativet är att vi utvecklar allmängiltiga kollektivavtal där staten underlättar de fackliga ambitionerna att säkra avtalsenliga villkor för alla som arbetar i Sverige.

Vi har i dag inte något svar på dessa dystra framtidsutsikter. Förvisso kommer regeringen att föreslå att lex Laval skrotas, i vart fall i de delar som i dag hindrar facket att tvinga fram kollektivavtal för de företag som bedriver verksamhet i Sverige. Allianspartierna har redan meddelat att de kommer rösta nej till dessa förslag.

Oavsett resultatet i denna enskilda omröstning i riksdagen så är Transport helt övertygat om att det tredje alternativet är att föredra om man vill hitta en långsiktig lösning på det förfall som vi nu ser.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.

Förarbrist – läge för höjd lön?

Åkeri. Högkonjunktur och byggboom driver på åkeribranschen. På tio års sikt saknas 50 000 lastbilsförare. Guldläge för höjd lön?

Transportarbetarens logga

Nytt taxiföraravtal dröjer

Taxi. Den här veckan har Transport och Biltrafikens arbetsgivareförbund fortsatt överläggningarna om ett nytt avtal för taxiförarna. – Det går långsamt framåt. Men vi nog är inte klara förrän tidigast vecka 43, säger Transports förhandlare Lars Mikaelsson.

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.