Illustration av Gustaf Öhrnell
Close
Illustration av Gustaf Öhrnell.
Close

Svårare få ersättning

Få prövningar. Allt färre söker ersättning när de skadar sig på jobbet och allt mindre pengar betalas ut. Men det beror inte på energiska arbetsgivare och bättre arbetsmiljö. – Alldeles för få ärenden prövas i dag. Vi behöver ändra lagstiftningen! Uppmaningen kommer från Claes Jansson på LO och TCO:s juristbyrå, som hjälper fack och medlemmar i tvister med arbetsgivare. Det är illa ställt med vår svenska arbetsskadeförsäkring, konstaterar han. LO har också en rad förslag till förändringar av reglerna.

– Den hundra år gamla försäkringen försvinner snart, varnar Claes Jansson.

I en diger rapport 2016 skriver Försäkringskassan att försäkringen ska ge ”ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av arbetsskada”. Och att hela socialförsäkringen har betydelse för samhällsekonomin.

Ändå visar myndighetens dalande kurvor att staten betalar ut allt mindre ersättning till människor som skadar sig på arbetet. De försäkringar som fack och arbetsgivare förhandlar fram i kollektivavtal följer samma trend. De kom ursprungligen till för att komplettera den statliga ersättningen.

I praktiken innebär det att allt färre med förslitningsskador i rygg och armar, kontaktallergier eller psykosociala diagnoser lyckas ta sig genom nålsögat och få sina arbetsskador godkända.

Försäkringskassans ja är oftast en förutsättning för att Afa försäkring, som hanterar de kompletterande avtalsförsäkringarna, ska instämma.

Kassans och Afas godkännande är hur som helst avgörande för att människor med arbetssjukdomar eller arbetsskador ska beviljas livränta. Den ersättning som betalas ut till personer, som med hjälp av läkarintyg, kan styrka att de får minst ett års inkomstförlust till följd av skadan.

Livräntan ska täcka vad de annars kunnat tjäna.

Claes Jansson är enhetschef på LO-TCO Rättsskydd. I en debattartikel påpekar han att det finns en bred politisk enighet om att den som skadar sig på jobbet ”ska ha en försäkring som ger inkomsttrygghet och som ersätter behovet av skadeståndsprocesser mot arbetsgivaren.”

Fast verkligheten är annorlunda. Genom en lagändring 1993 skärptes kraven för att få arbetsskador godkända. Protester ledde till att reglerna skulle mildras 2002, men i praktiken fortsatte antalet som får ersättning att sjunka.

Staten betalar i dag bara ut ungefär hälften så mycket i arbetsskadeersättning som 2005. Det året hade nästan 83 000 personer arbetsskadelivränta. 2015 hade antalet sjunkit till knappt 25 840, enligt Försäkringskassans statistik. Och myndigheten räknar i sina prognoser med en fortsatt minskning.

Något som ytterligare spädde på svårigheterna att få arbetsskador prövade var förändringarna i sjukförsäkringen 2008, påpekar LO i en rapport om försäkringen. Det var då den så kallade rehab-kedjan infördes och reglerna för att få sjukersättning (förtidspension) skärptes.

Färre godkända arbetsskador skulle kunna bero på att människor fått en bättre arbetsmiljö. Men den förklaringen avvisas av både LO-TCO Rättsskydd och LO.

Facket talar i stället om ökat tempo, slimmade organisationer och ett tuffare klimat på många arbetsplatser. Har man inte fast anställning vill man inte vara besvärlig.

Dessutom har många tappat förtroendet för försäkringssystemen, och tycker inte det är någon idé att anmäla arbetsskador ”det leder ändå ingen vart”.

Claes Jansson plockar fram statistik om att Försäkringskassan prövade ungefär 20 000 ansökningar om ersättning för arbetsskada 2005 och bara 2 400 ärenden 2014. Samtidigt visar han att kassans bifallsfrekvens ökat – för ärenden som lyckats nå fram till prövning.

LO-TCO Rättsskydd upplever att kassan tagit till sig av kritiken och generellt nu gör bättre utredningar av människors arbetsförmåga. Samtidigt har flera forskningsrapporter tagits fram som stödjer sambandet mellan skadlig exponering på jobbet och olika sjukdomsbesvär. Exempelvis att tunga lyft på jobbet kan ge ryggproblem.

– Men, säger, Claes Jansson. I dag är det fler som får besked om att ”nej, vi kan inte pröva dina skador nu. Vi vet inte ännu om de ger bestående men”. Rent krasst kan ingen riktigt säga när det är dags att ansöka om ersättning. Reglerna är så krångliga.

För att åtgärda det vill Rättsskyddet, LO och TCO ha en lagändring och införa en fast tidpunkt, då en person får sin arbetsskada prövad. Ansluter man till Försäkringskassans rehabiliteringskedja, kan det vara vid dag 180 (efter sex månader), föreslår Jansson.

Det är då personens arbetsförmåga ska prövas mot andra arbeten på den normala arbetsmarknaden, om man inte kan stanna kvar hos sin arbetsgivare.

Ändå är det inte helt enkelt, tillstår Claes Jansson som får stöd av Transports regionala skyddsombud Jari Sotkasiira.

– Läkare är inte så pigga på att skriva intyg om människors tillstånd och arbetsförmåga minst ett år fram i tiden.

Vid ett seminarium nyligen, arrangerat av tankesmedjan Arena idé, presenterade förra socialförsäkringsministern Anna Hedborg en rapport på temat ”Tillbaka till en socialförsäkring för alla”. Budskapet var att samhället, steg för steg sedan 90-talet, frånträtt sitt ansvar med allmänna försäkringar – som var tänkta att ge människor ekonomisk trygghet.

I stället har facket och arbetsgivarna, via kollektivavtalade försäkringar, och privata försäkringsbolag trätt in.

LO hakar i sin genomgång av arbetsskadeförsäkringen på kritiken och påpekar att det är de anställda, som genom att avstå löneutrymme vid avtalsförhandlingarna, sett till att deras kollektivavtalade försäkringar i dag täcker en stor del av inkomstbortfallet vid sjukdom och skador.

Det som, när arbetsskadeförsäkringen infördes, täcktes av staten.

Regeringen har tillsatt en statlig utredning om arbetsskadeförsäkringen för att göra den mer rättssäker och jämställd. Den ska bland annat se över behovet av forskning, undersöka varför ansökningarna om livränta minskar och föreslå åtgärder. Förslagen ska presenteras den 31 mars i år.

Ett aber är dock att åtgärderna inte får kosta mer. Allt ska rymmas inom försäkringens nuvarande ram.

Kommer ni att föreslå en fast tidpunkt för att pröva arbetsskador?

Ingrid Petersson, som håller i utredningen, passar på frågan. Och alla andra innan utredningen är klar.

– Jag har inget behov av att sända upp någon testballong, säger hon.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Väktare misshandlad och bunden

Bevakning. En ensamarbetande väktare i Ystad blev bunden, misshandlad och rånad i söndags kväll. Förövarna fick med sig en väska med pengar, som färgas och blir obrukbara när väskan öppnas. Väktaren har kommit hem från sjukhuset och ringt Transport.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.

Transportarbetarens logga

Dödsolyckor i jobbet ökade 2018

Arbetsmiljö. Under 2018 dog 48 arbetstagare i olyckor på jobbet. Sju av dem var lastbilschaufförer. En jobbade som lastbilsmekaniker. Ytterligare fyra personer klämdes till döds i arbete vid lastbilar eller med lastbilsgods.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.