Illustration av Gustaf Öhrnell
Close
Illustration av Gustaf Öhrnell.
Close

Svårare få ersättning

Få prövningar. Allt färre söker ersättning när de skadar sig på jobbet och allt mindre pengar betalas ut. Men det beror inte på energiska arbetsgivare och bättre arbetsmiljö. – Alldeles för få ärenden prövas i dag. Vi behöver ändra lagstiftningen! Uppmaningen kommer från Claes Jansson på LO och TCO:s juristbyrå, som hjälper fack och medlemmar i tvister med arbetsgivare. Det är illa ställt med vår svenska arbetsskadeförsäkring, konstaterar han. LO har också en rad förslag till förändringar av reglerna.

– Den hundra år gamla försäkringen försvinner snart, varnar Claes Jansson.

I en diger rapport 2016 skriver Försäkringskassan att försäkringen ska ge ”ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av arbetsskada”. Och att hela socialförsäkringen har betydelse för samhällsekonomin.

Ändå visar myndighetens dalande kurvor att staten betalar ut allt mindre ersättning till människor som skadar sig på arbetet. De försäkringar som fack och arbetsgivare förhandlar fram i kollektivavtal följer samma trend. De kom ursprungligen till för att komplettera den statliga ersättningen.

I praktiken innebär det att allt färre med förslitningsskador i rygg och armar, kontaktallergier eller psykosociala diagnoser lyckas ta sig genom nålsögat och få sina arbetsskador godkända.

Försäkringskassans ja är oftast en förutsättning för att Afa försäkring, som hanterar de kompletterande avtalsförsäkringarna, ska instämma.

Kassans och Afas godkännande är hur som helst avgörande för att människor med arbetssjukdomar eller arbetsskador ska beviljas livränta. Den ersättning som betalas ut till personer, som med hjälp av läkarintyg, kan styrka att de får minst ett års inkomstförlust till följd av skadan.

Livräntan ska täcka vad de annars kunnat tjäna.

Claes Jansson är enhetschef på LO-TCO Rättsskydd. I en debattartikel påpekar han att det finns en bred politisk enighet om att den som skadar sig på jobbet ”ska ha en försäkring som ger inkomsttrygghet och som ersätter behovet av skadeståndsprocesser mot arbetsgivaren.”

Fast verkligheten är annorlunda. Genom en lagändring 1993 skärptes kraven för att få arbetsskador godkända. Protester ledde till att reglerna skulle mildras 2002, men i praktiken fortsatte antalet som får ersättning att sjunka.

Staten betalar i dag bara ut ungefär hälften så mycket i arbetsskadeersättning som 2005. Det året hade nästan 83 000 personer arbetsskadelivränta. 2015 hade antalet sjunkit till knappt 25 840, enligt Försäkringskassans statistik. Och myndigheten räknar i sina prognoser med en fortsatt minskning.

Något som ytterligare spädde på svårigheterna att få arbetsskador prövade var förändringarna i sjukförsäkringen 2008, påpekar LO i en rapport om försäkringen. Det var då den så kallade rehab-kedjan infördes och reglerna för att få sjukersättning (förtidspension) skärptes.

Färre godkända arbetsskador skulle kunna bero på att människor fått en bättre arbetsmiljö. Men den förklaringen avvisas av både LO-TCO Rättsskydd och LO.

Facket talar i stället om ökat tempo, slimmade organisationer och ett tuffare klimat på många arbetsplatser. Har man inte fast anställning vill man inte vara besvärlig.

Dessutom har många tappat förtroendet för försäkringssystemen, och tycker inte det är någon idé att anmäla arbetsskador ”det leder ändå ingen vart”.

Claes Jansson plockar fram statistik om att Försäkringskassan prövade ungefär 20 000 ansökningar om ersättning för arbetsskada 2005 och bara 2 400 ärenden 2014. Samtidigt visar han att kassans bifallsfrekvens ökat – för ärenden som lyckats nå fram till prövning.

LO-TCO Rättsskydd upplever att kassan tagit till sig av kritiken och generellt nu gör bättre utredningar av människors arbetsförmåga. Samtidigt har flera forskningsrapporter tagits fram som stödjer sambandet mellan skadlig exponering på jobbet och olika sjukdomsbesvär. Exempelvis att tunga lyft på jobbet kan ge ryggproblem.

– Men, säger, Claes Jansson. I dag är det fler som får besked om att ”nej, vi kan inte pröva dina skador nu. Vi vet inte ännu om de ger bestående men”. Rent krasst kan ingen riktigt säga när det är dags att ansöka om ersättning. Reglerna är så krångliga.

För att åtgärda det vill Rättsskyddet, LO och TCO ha en lagändring och införa en fast tidpunkt, då en person får sin arbetsskada prövad. Ansluter man till Försäkringskassans rehabiliteringskedja, kan det vara vid dag 180 (efter sex månader), föreslår Jansson.

Det är då personens arbetsförmåga ska prövas mot andra arbeten på den normala arbetsmarknaden, om man inte kan stanna kvar hos sin arbetsgivare.

Ändå är det inte helt enkelt, tillstår Claes Jansson som får stöd av Transports regionala skyddsombud Jari Sotkasiira.

– Läkare är inte så pigga på att skriva intyg om människors tillstånd och arbetsförmåga minst ett år fram i tiden.

Vid ett seminarium nyligen, arrangerat av tankesmedjan Arena idé, presenterade förra socialförsäkringsministern Anna Hedborg en rapport på temat ”Tillbaka till en socialförsäkring för alla”. Budskapet var att samhället, steg för steg sedan 90-talet, frånträtt sitt ansvar med allmänna försäkringar – som var tänkta att ge människor ekonomisk trygghet.

I stället har facket och arbetsgivarna, via kollektivavtalade försäkringar, och privata försäkringsbolag trätt in.

LO hakar i sin genomgång av arbetsskadeförsäkringen på kritiken och påpekar att det är de anställda, som genom att avstå löneutrymme vid avtalsförhandlingarna, sett till att deras kollektivavtalade försäkringar i dag täcker en stor del av inkomstbortfallet vid sjukdom och skador.

Det som, när arbetsskadeförsäkringen infördes, täcktes av staten.

Regeringen har tillsatt en statlig utredning om arbetsskadeförsäkringen för att göra den mer rättssäker och jämställd. Den ska bland annat se över behovet av forskning, undersöka varför ansökningarna om livränta minskar och föreslå åtgärder. Förslagen ska presenteras den 31 mars i år.

Ett aber är dock att åtgärderna inte får kosta mer. Allt ska rymmas inom försäkringens nuvarande ram.

Kommer ni att föreslå en fast tidpunkt för att pröva arbetsskador?

Ingrid Petersson, som håller i utredningen, passar på frågan. Och alla andra innan utredningen är klar.

– Jag har inget behov av att sända upp någon testballong, säger hon.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Ändrade arbetsmiljöregler oroar LO-facken

Arbetsmiljö. Trots hård kritik från LO drar Arbetsmiljöverket i gång en stor översyn av arbetsmiljöreglerna. Dagens 72 föreskrifter som styr allt från asbestsanering på byggen till skärmaskiner i storkök ska bantas till 17.

Tretton förare dog på jobbet

Arbetsmiljö. Lastbilschaufförer toppar åter igen den dystra statistiken över personer som dör i jobbet. Tio åkeriförare fick sätta livet till 2017 – plus en miljöarbetare, en bussförare och en taxichaufför.

Ulf Jarnefjord, Tobias Johansson, Kim Jörgensen

Så undviker du olyckor

Åkeri. – Chauffören hade maximal otur. Det är hemskt, riktigt hemskt. Så kommenterar några transportare olyckan på Hisingen i Göteborg då en 30-årig lastbilsförare klämdes till döds mellan lastbilen och en container.

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

I pappas fotspår
Familjen Gärdén

Truckerfamiljen

Mötet. Tre döttrar och en son kör lastbil. Tungbilsföraren och bärgaren Janne Gärdén är själv förundrad. Han har inte försökt påverka sina barn, men det var ju det där med brödbilen…

Alexander och Stellan Skarsgård

Söner ärver pappas jobb

Yrkesval. Det är vanligt att söner väljer ungefär samma yrken som sina fäder. Men mindre vanligt att döttrarna går i föräldrarnas fotspår, konstaterar professor Robert Eriksson vid Stockholms universitet.

Dödsolyckor 2017

Tretton förare dog på jobbet

Arbetsmiljö. Lastbilschaufförer toppar åter igen den dystra statistiken över personer som dör i jobbet. Tio åkeriförare fick sätta livet till 2017 – plus en miljöarbetare, en bussförare och en taxichaufför.

Ulf Jarnefjord, Tobias Johansson, Kim Jörgensen

Så undviker du olyckor

Åkeri. – Chauffören hade maximal otur. Det är hemskt, riktigt hemskt. Så kommenterar några transportare olyckan på Hisingen i Göteborg då en 30-årig lastbilsförare klämdes till döds mellan lastbilen och en container.

Framtidens fordon
Förarplats, utsikt genom vindruta

Har förarna spelat ut sin roll?

Ny teknik. Inom några år väntas taxi, bussar och lastbilar frakta gods och passagerare utan en chaufför som styr. I de mest radikala framtidsvisionerna har invånarna varken körkort eller egen bil. Resorna sker med kollektiva helt förarlösa elbilar.

Bilkaravan

Ett statuslyft för yrkeskåren

Ny teknik. Kommer tusentals chaufförsjobb försvinna när lastbilarna blir självkörande? – Nej, säger Volvo som befarar att själva debatten skrämmer bort unga. – Nej, säger Scania som tvärtom ser en statushöjning för chaufförerna när den nya tekniken slår igenom.

David Ericsson

Chaufförer tveksamma till den nya tekniken

Ny teknik. Självkörande lastbilar, fungerar det? Skrämmer debatten om förarlösa fordon redan nu bort ungdomar från en bransch med skriande chaufförsbrist? Vi tog med oss frågorna till Scaniaförarna som testkör lastbilar på heltid.

Lars-Yngve Johansson, Antikrundan

Skatt eller skrot?

Kultur. – Jag tycker de var lite snåla … Antikrundans silverexpert Lars-Yngve Johansson muttrar, vrider och vänder på 50-årspresenten till Transports grundare Charles Lindley, daterad 1915.

Löneutveckling transportare/industrin

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.