Straffen skärps vid brott mot kör- och vilotidsreglerna

Åkeri. I mars nästa år höjs böterna kraftigt för åkerier som systematiskt bryter mot kör- och vilotidsreglerna. Maxbeloppet vid flera överträdelser blir 800 000 kronor, i stället för dagens tak på 200 000 kronor. Fast många små och medelstora åkerier slipper undan maxboten.

– Alla som arbetar i transportbranschen ska ha goda arbetsförhållanden. Branschen har framfört att de företag som begår väldigt allvarliga överträdelser, eller medvetet väljer att inte följa reglerna, har kunnat komma relativt billigt undan, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Beslutet, som regeringen tog under torsdagen, innebär också att sanktionsavgiften sänks för mindre allvarliga överträdelser. Boten halveras – från 1 000 till 500 kronor.

För allvarliga eller synnerligen allvarliga övertramp höjs dock avgifterna. Spannet blir från 2 000 kronor ända upp till 20 000 kronor.

20 000 kronor blir också prislappen för varje gång ett företag ”inte medverkar till att en kontroll kan genomföras”.

Den högsta sanktionsavgiften vid upprepade förseelser, 800 000 kronor, får en reservation. Den utdömda avgiften får inte överstiga en (1) procent av företagets årsomsättning.

När de nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018 måste åkeriet alltså omsätta minst 80 miljoner kronor för att kunna drabbas av maximal sanktionsavgift.

Det är en rejäl mildring för syndande mindre åkerier, jämfört med i dag då maxbeloppet kan uppgå till hela tio procent av omsättningen.

Reglerna ändras också när det gäller överträdelser som begås i utlandet. Regeringen skriver:

Sanktionsavgifter för sådana överträdelser som en förare begått i utlandet ändras för att motsvara de böter som en förare får betala för överträdelser som begås i Sverige.

När regeländringarna tidigare skickades ut på remiss uttalade sig Transport positivt. Motiveringen var att förslaget innebär att chaufförer som begår små fel, ofta av misstag, får lindrigare påföljd. Samtidigt som medvetet fusk och systematiska överträdelser straffas hårdare.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lennart:
    24 november, 2017

    Det kommer ju tvärt om att bli sämre eftersom dom flesta åkerierna i Sverige är mindre företag med någon eller några anställda och när man då begränsar avgiften till 1 % så innebär det att ett företag som omsätter 5 000 000 kr blir avgiften 50 000 kr alltså chaufförerna/åkerierna kan fuska mer. Problemet blir ju för dom stora åkerierna med många anställda som gör felaktigheter av både okunskap och slarv, det kan få väldigt stora konsekvenser med både nerdragningar av fordon och permiteringar av anställda eftersom lönsamheten i företaget äts upp. Nu är det så att på företaget där jag arbetar håller vi på väldigt mycket med information till chaufförerna för att göra rätt, ändå blir det fel och vi har anställd personal som sysslar med detta i huvudsak, så kom inte och säg att detta skall rädda branschen utan jag tror att det blir ett sänke istället. Våra konkurenter dom utländska aktörerna kan ju fortsätta som tidigare och man måste se helheten i förslaget.

  2. Göran Cederfjärd:
    17 november, 2017

    Det skall löna sig att följa lagar och regler vilket i slutändan gör vår arbetsplats säkrare när vinsten med stress och fusk minskar så minskar också det underförstådda kraven på att ”jobba på rast” ”köra för fort” ”stressa med lastsäkringen” osv så det blir bra!

Lästips:

Fel om näringsförbud

Rättelse. Transportarbetaren har felaktigt påstått att paret Andreasson i Veddige belades med näringsförbud efter den personliga konkursen 2017. Begreppet kan inte användas i detta fall – förbudet att driva egna företag gällde tills konkursen var avslutad.

Transportarbetarens logga

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Stal bil från bud – kraschade in i mack

Tidningsbud/Bensin. När tidningsbudet var ute på sin runda i Motala stals hans bil. Minuter senare kraschar tjuven in i entrén till en bensinmack, backar och kör in igen. Några timmar senare fann polis den misstänkte, kraftigt berusad, på annan plats i staden.

Fackliga kräver fria fack i Iran

Internationellt. Irans utrikesminister Javad Zarif är i Sverige. Transports Saied Tagavi och andra fackliga Irankämpar tar tillfälle i akt. De uppmanar riksdagsledamöter och utrikesministern att kräva respekt för fackliga rättigheter i Iran.

Många vill se hårdare kontroller av vägtrafiken

Åkeri. Kontrollerna av den tunga trafiken måste skärpas. Och framför allt bör tillsynen ute på vägarna prioriteras. Det är för många företagskontroller som baseras helt på färdskrivardata som utpekade åkerier själva skickar in till Transportstyrelsen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombyggnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.