Slutet av ett hundliv

Krönika. Hundgumman, Hundis, Voffas, Grisen, Fjanten. Hunden Lisa hade många namn. Vi pratade jämt med henne – på bebisspråk. Det sägs att man inte ska förmänskliga hundar men vad ska man då ha dem till? Och faktum var att hon ibland pratade med oss.

En gång när hon varit sövd och opererat bort ett juver hos veterinären, berättade hon hur rädd och ensam hon varit i det kala rummet där det säkert fanns lukt av avlivade hundar. I ett stötvis gnyende lät det precis som små upprörda meningar. I flera minuter höll hon på tills hon tyckte att vi förstått. Och det hade vi.

Lisa var en Tollare. En ras från Kanada som till färg och utseende påminner om en lite förvuxen räv. Mic Mac-indianerna hade dem att jaga fågel med. När engelsmännen kom och förbjöd all jakt, tjuvjagade man och lät hundarna springa hem med bytet till byn.

Att apportera, gå flera timmar om dagen och bada är tollarens grej. Många gånger tjuvbadade Lisa. Hon skulle dricka vid någon sjö och som av en händelse hasade framtassarna ner i vattnet och då var det lika bra att ta en simtur. Att husse stod på stranden och gastade kunde inte hjälpas.

När nyfikna småbarn ville klappa henne lade hon sig ner. En gång i en fullpackad skärgårdsbåt kom en bebis krypande fram till oss. Barnets pappa sa något på spanska då ungen började dra Lisa i öronen och pälsen men jag ville inte säga något. Då skulle kanske barnet bli rädd för hundar och Lisa lära sig att barn inte fick komma fram till henne.

Resten av passagerarna höll andan då Lisa blev allt värre ansatt. Men till slut reste hon sig sävligt och började slicka barnet, som förmodligen ätit glass, i ansiktet. Ett sus av lättnad gick bland passagerarna.

Kanske är jag fjollig när det gäller hundar. Men det har man väl rätt att vara efter ett liv på vägarna? Man kan se hunden som en hobby, som att meka med amerikanare eller påta i trädgården. Eller bara älska den.

Lisas sista timmar blev dramatiska. En tidig morgon fick hon en stroke och blev förlamad i ena sidan. Hon släpade sig fram till hustrun och hyperventilerade. Monica höll om henne, ringde mig som var på väg utomlands och en veterinär.

Hos veterinären viftade hon först på svansen när resten av familjen kom. Sedan berättade hon gnyende i staccato hur rädd och ledsen hon var. Alla klappade och höll om henne men det fanns inget att göra. Till sist fick hon en spruta och somnade in. Tretton år blev hon, Lisa.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Debatt – facket och politiken
Knutna nävar

Därför är det viktigt med fackligt-politiskt engagemang

Val 2018. ”Transports uppdrag är att värna om allas lika värde, i samhället, på arbetsplatsen, och i alla lägen försvara de rättigheter vi i dag har i arbetslivet.” Med det argumentet låter sig Robert Savela nomineras till riksdagsledamot för Socialdemokraterna i Norrbotten.

Partiledardebatt i riksdagen.

Riksdagslistan måste avspegla vår samverkan

Val 2018. … men inte en enda facklig kandidat finns med på S-förslaget till riksdagslista från Norrbotten. LO-distriktet manar till förändring: Allt annat är otänkbart för ett arbetarparti.

Oanständigheten breder ut sig

Ordförandeord. Plattformsekonomi, eller gig-ekonomi som det också kallas, är något som växer lavinartat i Sverige och för oss inom transportsektorn sker detta med all icke önskvärd tydlighet.

På spaning efter framtiden

Ledare. Nästan varje dag ramlar det in mejl i min e-postkorg som handlar om försök med förarlösa fordon, nya kraftfullare batterier till elbilar, åkeriföretag som ställer om till fossilfritt eller forskare som provar nya tekniska lösningar för att ladda bilar med elektricitet under färd.

Tack du som är skyddsombud

Debatt. I dag är det inte vilken dag som helst. I dag är det superhjältarnas egen dag, även kallad ”skyddsombudets dag”. Tillsammans med våra företag samverkar vi och ser till att arbetsmiljön på våra arbetsplatser blir bättre.

David Ericssons senaste krönikor

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

En sopig sommar

Krönika. Vad har strulet inom Transportstyrelsen, sopstrejken i Stockholm och hamnkonflikten i Göteborg gemensamt? Vad är det som förenar dessa olika former av kaos i ett enda ord? Outsourcing!

När är det läge att säga ifrån?

Ordförandeord. Rubriken på denna krönika är en fråga som man väl ofta ställer sig, både som privatperson, fackförbundsordförande och organisation.

Asylpolitiken måste ändras

Ledare. I Sverige pågår just nu ett utdraget drama i tusentals akter. Det handlar om asylsökanden som lever i oviss väntan på beslut från Migrationsverket. Får de stanna? Eller blir det avslag och utvisning?

En säker väg till jobb

Debatt. Den 9 september varje år är det yrkesförarens dag. Det vill vi fira genom att lyfta fram det tredje vanligaste yrket för män i Sverige: lastbilschauffören. Trots att yrket är populärt så är det stor brist på förare i transportnäringen. Nu måste politiken ta detta på allvar.

Tufft för många

Ordförandeord. Ofta förknippar vi sommaren med en lugnare tid på året som i bästa fall kan användas till vila, ledighet och återhämtning. Sommaren 2017 blev med facit i hand det motsatta för många.

Förtal av en hel yrkesgrupp

Ledare. Efter sommarens stora sopkonflikt i Stockholm är läget mycket spänt mellan parterna. I ett pressmeddelande går Reno Norden till generalangrepp mot både sopgubbarna och Transport.