Skyddsombuden hyllas – och sågas

Arbetsmiljö. I dag är det skyddsombudens dag. Lagom till högtiden har Svenskt Näringsliv släppt en rapport som sågar det nuvarande systemet med fackliga skyddsombud och anställda regionala skyddsombud.

– Det är ett grovt påhopp som grundar sig i att arbetsgivarna vill minska fackets inflytande, säger Transports centrala arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig.

Transport har omkring 1 650 skyddsombud som arbetar med arbetsmiljöfrågor. De är utsedda av facket, efter förslag från arbetskamraterna.

Det är en ordning som Svensk Näringsliv ogillar. I rapporten ”Dags att tänka nytt” föreslår arbetsgivarna att det är ”medarbetarna” som ska utse – inte skyddsombud – utan arbetsmiljöombud. Även personer som står utanför facket ska kunna väljas.

Svenskt Näringsliv skjuter också in sig på systemet med regionala skyddsombud (RSO).

Inom Transports yrkesområden finns omkring 17 000 arbetsplatser. Många av dem är små, exempelvis åkerier med en eller två bilar. Där saknas ofta skyddsombud.

För att kunna bedriva arbetsmiljöarbete även på små arbetsplatser har statsmakterna i snart 30 år skjutit till pengar till en verksamhet där anställda RSO bistår både arbetstagare och arbetsgivare i arbetsmiljöfrågor.

I dag finns drygt 1 650 RSO i LO-, TCO- och Saco-förbunden. Transport har 36 RSO, med bortåt 15 000 arbetsplatser att vaka över.

Svenskt Näringsliv vill skrota RSO-systemet och ersätta dem med ”oberoende arbetsmiljörådgivare”. De ska kopplas till Arbetsmiljöverket. Inte facket.

Rapporten har väckt stark kritik i de fackliga leden. Sten Gellerstedt, utredare på LO, ser framför sig ett scenario där lojala ”halvchefer” blir arbetsmiljöombud – med uppgift att bevaka löntagarna.

Gellerstedt påpekar att arbetsmiljöarbete ofta är en tuff uppgift där skyddsombudet behöver ha den fackliga organisationen i ryggen. Om icke organiserade personer väljs eller utses till ”arbetsmiljöombud”, riskerar de att stå ensamma när det börjar blåsa snålt.

I rapporten skriver Svenskt Näringsliv att den fackliga organisationsgraden har sjunkit, särskilt i LO. Därmed anses facket ha tappat i legitimitet på arbetsplatserna. Rapportskrivarna lyfter också fram exempel där skyddsombud kommit på kant med både företaget och arbetskamraterna.

Transports ombudsman Martin Miljeteig är inte förvånad över budskapet:

– Svenskt Näringsliv har kritiserat RSO-verksamheten i många år. Och i en facklig skyddsorganisation med runt 100 000 skyddsombud går det naturligtvis att hitta exempel där det inte fungerat som tänkt.

– Självklart kan det uppstå diskussioner gällande hur och när en arbetsgivare ska lösa ett arbetsmiljöproblem. Men i Transport får vi inga signaler från våra branscher om att det skulle vara stora problem med RSO-verksamheten.

Martin Miljeteig hänvisar till en rapport från Arbetsmiljöverket som visar att fyra av tio av arbetsgivarna själva uppger att de inte följer gällande arbetsmiljölagstiftning.

– Tyvärr kännas det som att Svenskt Näringsliv angriper hela partssystemet, där fack och arbetsgivare gör upp i viktiga frågor. Det gör att man undrar var de står någonstans. Vill arbetsgivarna inte ha den svenska modellen längre?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

sommarjobb

Det gäller på jobbet när värmeböljan väller in

Arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket väntar att trycket på värmejouren ökar i slutet av veckan. Någon exakt gräns för hur hög temperaturen får vara på arbetsplatsen finns inte. Men arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och för att utreda risker.

Tuff arbetsmiljö för sophämtare på Västkusten

Renhållning. I 20 år har skyddsombudet Åke Olsen jobbat för bättre arbetsmiljö i Bohusläns små kustsamhällen. På turistmetropolen Smögen är säckarna och kärlen borta ur gränderna. Invånarna får själva bära sitt avfall till särskilda sopstationer, som nås med lastbil.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombygnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.

Sopgubbar från Reno Norden. Foto Jan Lindkvist.

Klart med övergångsavtal för kritiserad sophämtning

Renhållning. Stockholm har i förtid avslutat avtalet för sophämtning som gällt sedan hösten 2017, efter den stora sopkonflikten. Tillsammans med entreprenören har staden nu ingått ett övergångsavtal – utbrett missnöje och periodvis tusentals klagomål i veckan ligger bakom.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.