Gulf-macken i Gävle
Close
Macken där personalen tvingades koppla i n facket för att få ut lönen har nu bytt ägare. Den tidigare ägaren vägrar att prata med Transportarbetaren.
Close
Gästarbetare utnyttjades

Skrupelfri mackägare blåste flera på lönen

Lurade på lön. En mackägare i Gävle satte i system att lura migrantarbetare på lön. En kvinna från Balkan fick jobb, trots att hon saknade arbetstillstånd. När hon kopplade in Transport och krävde sin lön kontrade arbetsgivaren med att sparka henne. För att hon jobbade illegalt i Sverige. Macken är nu såld. De nya ägarna har ingen tvist med facket eller de anställda.

Macken ligger i centrala Gävle. I flera år drevs den av en man som vi kan kalla Ali.

Att det fanns problem på arbetsplatsen stod klart för Transports Gävleavdelning redan sommaren 2017.

En ung kille, Mirza (fingerat namn), är med i facket. Han kontaktar avdelningen och berättar att han jobbat massor av timmar på stationen, utan att få någon lön.

Ombudsman Niclas Sandström börjar nysta i trådarna. Han kallar företaget till förhandling och lämnar över ett lönekrav som från början är på 66 000 kronor, men som efter hand växer till cirka 96 000 kronor.

Niclas Sandström
När lokalombudsman Niclas Sandström börjar nysta i trådarna klarnar bilden av en arbetsgivare som satt i system att anställa och utnyttja migrantarbetare. Och med hjälp av lögner och hot blåsa dem på lönen.

Mackägaren hävdar att fordran inte stämmer. Han uppger att Mirza, som kommer från ett Balkanland utanför EU, fått betalt direkt ur kassan.

Niclas Sandström säger:

– Jag begärde att få se kvitto på utbetalningen, men någon sådan fanns inte. Mackägaren slingrade sig. Ena sekunden hävdade han att skälet till att lönen inte betalats ut på vanligt sätt var att Mirza inte har något bankkonto.

– I nästa andetag påstod han att Mirza inte ville ha några pengar. Det lät ju lite konstigt med tanke på hur han slitit på macken. I juni kom han upp i 272 timmar.

Transport genomför flera förhandlingar. I samtal med personalen kommer det fram att Ali haft en minderårig flicka som jobbat kvällar och nätter. Flickan hämtas till slut av socialtjänsten, uppger anställda.

– När jag tar upp saken med Ali påstår han att det bara var fråga om två veckors praktik, säger ombudsman Niclas Sandström.

Till slut lyckas Mirza skaffa ett skattekonto och ett så kallat samordningsnummer. Med hjälp av facket får han ut sina pengar.

”Jobbet lät perfekt”

Men det dröjer inte länge innan nästa ärende seglar upp. Amela (fingerat namn) är en ung kvinna som sökt sig till Sverige från ett land utanför EU. Hon kämpar för att ordna ett tryggt liv för sig själv och barnen.

Efter några osäkra påhugg hamnar hon i Gävle och får tips om macken som söker personal.

– Jobbet lät perfekt. Jag ville verkligen att det skulle vara en seriös anställning som pågick i flera år, så att jag får rätt att stanna i Sverige permanent.

Amela börjar på macken, våren 2016. Hon säger:

– Jag litade på Ali, jag hade egentligen inget val. Han visste att jag inte hade arbetstillstånd, men sa att det inte behövdes. Tillsammans gick vi till Skatteverket och ordnade ett skattekonto. Det enda som krävdes var att jag kunde visa upp ett anställningsavtal.

Jobbet blir tufft, beskriver hon:

– Ali körde väldigt hårt med mig. Vid några tillfällen jobbade jag 24 timmar i sträck. När jag började på stationen var det nästan bara svensk personal, men de slutade en efter en.

– Egentligen är bensinmack ett drömjobb. Det är bra betalt, särskilt när man jobbar kvällar, nätter och helger. Man får träffa mycket folk.

Fast det finns en hake. Lönen. Månaderna går utan att Amela får en krona. När hon frågar påpekar Ali att hon saknar bankkonto. Därför kan han inte betala ut någon lön. Amela föreslår att hon ska få kontant betalning, mot kvitto.

– Han slingrar sig. Säger att det inte går. Han hävdar också att jag inte kan öppna bankkonto i Sverige.

Pressad

Amela har gått med i facket, Transport. Hon lånar pengar av anhöriga och blir allt mer pressad. Konflikten med arbetsgivaren trappas upp.

Transport får tips om Amelas problem. På senhösten 2017 får hon två utbetalningar, sammanlagt 25 800 kronor. Men det fattas mycket pengar. I november är hon helt slutkörd och blir sjukskriven.

Facket tar sig an Amela. Arbetsgivarens attityd hårdnar, berättar hon:

– Ali hävdade att bolaget skulle gå i konkurs om jag fick mina pengar. Han hotade mig och sa att han skulle förstöra mitt liv. Om jag ändå lyckades få ut lönen skulle han komma på sätt att ta tillbaka pengarna.

– Vid ett flera timmar långt möte satt han och försökte förmå mig att skriva på ett fejkat anställningsavtal. I det stod att jag började jobba först i oktober 2017. Inte i början av juli, som det stod i originalet. Egentligen började jag redan i juni, men det var praktik första veckorna.

Mackägaren tar hjälp i försöken att pressa Amela. Han skickar en kvinnlig anhörig som söker upp henne.

– Den anhöriga sa att jag och Ali måste bli sams. Att jag absolut måste skriva på det nya anställningsavtalet, med fejkade datum. För att lura Skatteverket. Annars skulle jag få ett helvete.

– Jag frågade på vilket sätt. ”Jo, du har ju jobbat svart här.” Nej, sa jag. Jag har jobbat vitt och blivit lurad på lön!

Häver anställningen

I början av december 2017 är Amela fortfarande sjukskriven. Hon får ett brev, en uppsägning. Det framgår att arbetsgivaren häver anställningen. Motiveringen är att Amela jobbat illegalt, utan arbetstillstånd.

– Ali ringde Migrationsverket och lämnade ut mina uppgifter. Han sa att jag jobbade här utan tillstånd, förklarar Amela.

Både ombudsman Niclas Sandström och Amela intygar att mackägaren var väl medveten om att Amela saknade arbetstillstånd, när hon anställdes på stationen. Amela och Ali hade tillsammans gått till en advokat för att diskutera just den frågan.

I början av 2018 driver Transports Gävleavdelning Amelas lönekrav. Parterna kan inte enas och det blir till slut central förhandling.

Det är den 3 maj när parterna träffas. Ali företräds av Motorbranschens arbetsgivareförbund, där han är medlem. Det blir en hård dust. Amela vägrar ge efter. Hon vill inte ha jobbet tillbaka, men kräver betalt för varje arbetad timme. Inklusive ob.

– Pengarna var faktiskt inte det viktigaste. Jag kunde ha skänkt bort dem till nästan vem som helst, som Röda Korset. Men inte en krona till Ali! Han ska inte få förstöra livet för fler människor.

Efter nio långa timmar träffas en överenskommelse. Innehållet är sekretessbelagt, något som är vanligt vid den här typen av förhandlingar.

Amela är nöjd. Samma kväll är hon på hemväg och upptäcker att hon är förföljd. Mackägaren och en anhörig till honom kör efter henne i bil. Amela blir livrädd. Desperat ringer hon till facket.

– Niclas Sandström kom direkt och hämtade mig. Dagen efter fick jag hjälp av facket att gå till polisen. Vad som hänt med min anmälan vet jag inte. Kanske är undersökningen nedlagd.

Framtidstro

Amela är samlad när vi träffas en varm julidag. Hon är rädd för att möta Ali på stan, men börjar ändå få tillbaka framtidstron.

– Sverige är ett bra land. Jag läste på och sökte mig hit för att det är jämlikt och tryggt. Det är bara synd att det finns oseriösa arbetsgivare. Jag fick hjälp av facket. Många andra drabbade är inte medlemmar och får ingen hjälp. Jag tycker att svenska myndigheter borde ha bättre kontroller av företagen.

I dag har Amela fått medborgarskap i det land hon föddes, ett land som tillhör EU. Det gör att hon har rätt att söka arbete i hela unionen, inklusive Sverige. Just nu funderar hon på att börja plugga.

– Min svenska behöver bli bättre, säger hon.

I somras var macken till salu och den har nu fått nya ägare, genom bolaget Colabitoil som driver närmare 40 stationer, främst i södra Norrland. Colabitoil har kollektivavtal och det finns inga kvarvarande skulder eller tvister med Transport.

Transportarbetaren har gjort upprepade försök att nå den tidigare ägaren, Ali. Både via telefon, besök på stationen och genom meddelande till personal som arbetar på macken. Vi har inte lyckats nå honom och han har valt att inte kontakta Transportarbetaren.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Ring Skatteverket om du har frågor om vår verksamhet”

Flyttarbete. I Stockholm har minst elva flyttföretag begärt att få anställa arbetskraft utanför EU. Ett bolag sticker ut. Företaget bedriver en omfattande verksamhet under namnet Orkarinte.se, men saknar F-skatt och betalar inga arbetsgivaravgifter. Flyttbilarna är skrivna på privatpersoner eller andra firmor.

Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstadsavdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

På spaning efter förare från Filippinerna

Arbetskraftsinvandring. Hur bor och lever migrantarbetarna i Sverige? Får de den lön som utlovas? Vi åkte på vinst och förlust till två åkerier på västkusten. Två bolag som båda begärt att få ta in filippinska lastbilschaufförer.

Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.