Sjuka kan bli utan ersättning i väntan på utredning

Från och med 1 november stramar Försäkringskassan upp tillämpningen av reglerna för att få sjukpenning. Sjuka som inte har godkända läkarintyg kan bli utan pengar, under tiden som kassan utreder i fall de ska få ersättning eller inte.

Transports regionala skyddsombud i Malmö, Bert Johansson, är både orolig och arg. Sjuka och skadade personer, som redan nu tvingas kämpa för att få rätt till ersättning, riskerar att drabbas hårt igen, varnar han.

Orsaken till åtstramningen är två domar i kammarrätterna i Göteborg och Jönköping, där man kommit fram till att kassan hittills tillämpat reglerna i socialförsäkringen för generöst, uppger Försäkringskassan.

Regionala skyddsombudet Bert Johansson ser framför sig fler långtidssjukskrivna, som får gå långa tider i oviss väntan i fall de ska få pengar eller inte. Ovanpå det kommer i många fall oron ifall de anställda får behålla jobbet eller ska testas mot hela arbetsmarknaden – efter ett halvårs sjukdom.

Johansson fick själv upp ögonen för förändringen efter att en sjukskriven Transportmedlem kontaktade honom. Johansson tycker att handläggarna får för stort inflytande över besluten ifall läkarintygen är tillräckligt bra eller inte.

Redan i dag skulle sjuka behöva vara friska för att orka driva sina ärenden mot olika instanser, anser det regionala skyddsombudet.

– Jag tror vi kommer att få stora problem framöver med handläggare som säger att sjukskrivna saknar tillräckliga underlag och personer som hamnar i kläm.

I sitt arbete följer Bert Johansson med Transportmedlemmar till möten med bland annat försäkringskassan och behandlande läkare. Han har en sammankomst i förra veckan i färskt minne.

– Läkaren och försäkringshandläggaren sa emot varandra när det gällde personens arbetsförmåga. Hur ska det gå för den personen. Blir det någon ersättning eller inte? Ska medlemmen ut och söka andra jobb, undrar Bert Johansson.

Skärpningen kommer i en tid då sjukskrivningarna skenat från ett sjukpenningtal på 6 dagar 2010 till 10,8 dagar i dag. Men nationella försäkringssamordnaren Cecilia Udin på Försäkringskassan förnekar att det rör sig om besparingar.

– Det handlar om att följa den lagstiftning som finns efter domarna som föll för en tid sedan. Vi har inte rätt att betala ut ersättning om vi inte kan styrka att en person har rätt till den, säger hon.

Att som hittills, generellt, betala ut sjukpenning till personer under tiden deras ärenden utreds saknar stöd i socialförsäkringsbalken, uppger Cecilia Udin.

– Vi har helt enkelt gjort en felaktig tolkning och tillämpat lagstiftningen på fel sätt tidigare.

Har informationen gått ut till försäkringstagarna?

– Det kommer att göras löpande, när vi har kontakt i nya ärenden, i fall vi är osäkra över rätten till ersättning. När det gäller pågående ärenden får vi informera i samband med att förlängda läkarintyg kommer in.

– Många gånger är det så uppenbart att personen har rätt till ersättning att vi betalar ut den.

I de fallen handlar det om att handläggaren tar ett tillfälligt (interimistiskt) beslut.

Kriterierna för att tjänstemännen ska kunna ta tillfälliga beslut är att det är ”sannolikt” att en sjuk har rätt till pengar, att ersättningen är av ”väsentlig ekonomisk betydelse” och att kassan utan ”betydande dröjsmål” kan fatta ett slutgiltigt beslut.

Handläggarnas beslut grundar sig också på vad kassan vet om den sjuka sedan tidigare, förklarar Udin.

Hur vanligt är det att Försäkringskassan går emot läkarens sjukskrivning?

– Vi går emot läkarintygen i cirka tre till fyra procent av alla inkomna fall. Omkring tre procent får inte rätt till sjukpenning.

För att personer inte ska drabbas så hårt är det viktigt att de lämnar in kompletterande uppgifter och skickar in nya läkarintyg så fort som möjligt, förklarar Cecilia Udin.

– Gärna elektroniskt, det är ett sätt att snabba på processen.

Det kan vara svårt att ta sig fram i vården och få tillräckligt bra läkarintyg. Vårdcentralens läkare är ofta stressade och har ibland mindre kunskaper i försäkringsmedicin och konsten att skriva läkarintyg, som kassan godkänner.

– I ganska många fall behöver vi begära in kompletterande uppgifter. Det är svårt att säga vad man ska göra ifall man inte får ett bra intyg. Man får be sin läkare beskriva snedsättningar och begränsningar tydligare.

Anställda som har företagshälsovård kan hamna i en gräddfil med kunnigare läkare, jämfört med andra sjuka eller skadade, som hänvisas till allmän vård?

– Vi jobbar hela tiden med att utbilda läkare och de har blivit mycket bättre, men att skriva intyg om aktivitetsbegränsningar och funktionsnedsättningar är svårt. Det är viktigt att läkarna skriver vad de sett vid undersökningen.

– Men, tillägger Cecilia Udin, det finns mer att göra och det kan bli ännu bättre.

Det finns oro över långa handläggningstider och lång väntan för sjuka? Samtidigt kommer uppgifter om att försäkringskassan är överhopad med jobb?

– Det är viktigt med snabb handläggning. Vi måste meddela våra beslut så fort som möjligt och kommer att se till att ta hand om ärendena direkt.

Handläggarna har fått instruktioner om de nya rutinerna och Cecilia Udin tycker inte att sjukskrivna ska oroa sig över brister i deras kompetens.

– De som varit sjukskrivna länge har ju också kontakt med sin personliga handläggare.

Har hälsovården fått information om förändringarna?

– Vi har informerat om det här till vården, nationelllt, regionalt och lokalt. Det är viktigt att enskilda ärenden hela tiden avgörs i samarbete med vården. På de flesta håll har vi elektronisk kommunikation, vilket går snabbare, säger Cecilia Udin.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hans-Erik Johansen

”Kassan säger att jag ska ta ett annat jobb”

Sjukförsäkringen. Lotschauffören Hans-Erik Johansen haltar fram, stödd på sin krycka. – Det har gått 15 månader sen jag fick 800 kilo truck på foten, men jag har inte fått en krona i sjukpenning. Försäkringskassan säger att jag ska ta ett annat jobb, men inte vilket.

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.