Infrastrukturminister Tomas Eneroth och utredaren Jonas Bjelfvenstam provåker en självkörande buss.
Close
Infrastrukturminister Tomas Eneroth och utredaren Jonas Bjelfvenstam provåker en självkörande buss.
Close

Självkörande fordon – snart på din arbetsplats?

Förarlöst. En lastbilsförare som kör en hel kolonn. Små självkörande budbilar på cykelbanorna. Traktorer som skördar själva. En utredning har lämnats till regeringen med förslag om hur den förarlösa framtiden kan se ut.

Utredaren Jonas Bjelfvenstam har jobbat med frågan sedan slutet av 2015, han är dessutom generaldirektör för Transportstyrelsen sedan förra sommaren. Regeringen valde att hålla pressträffen om självkörande fordon hos Ericsson i teknikmeckat Kista, i norra Stockholm. Utanför rullar två självkörande bussar en kort sträcka i låg hastighet, men en operatör åker med. Många fler fordon som kör själva kan snart bli en normal del av gatubilden i Sverige och världen. Men än är det en bra bit kvar på vägen. Först ska den 1200 sidor långa utredningen ut på remiss. Organisationer och företag ska få säga sitt. Dessutom är många av reglerna som bestämmer hur det ska vara på vägarna internationella överenskommelser.

Det till trots. Utredaren föreslår att nya lagar ska vara på plats redan nästa år.

Hur nära är det att en lastbilschaufför kan få köra flera lastbilar samtidigt?

– Jag vill ogärna ange några specifika årtal. Men jag har konstaterat att tekniska lösningarna finns redan. Givet att säkerheten kan garanteras. Det ska göras riskbedömningar. En väghållare ska säga okej. Och Transportstyrelsen kan då pröva säkerhetsfrågan utifrån den försökslagstiftning jag föreslår. Det betyder att det borde kunna ske den dagen man visar en säker lösning, säger utredaren Jonas Bjelfvenstam.

Hur många ekipage pratar vi om i så kallad kolonnkörning?

– Vi har inte specificerat det. Jag tycker att det är orimligt att man preciserar tekniska lösningar i lagstiftning. Det handlar mera om en funktion. Tillverkaren eller transportören ska visa att de har säkra lösningar och övertyga den ansvariga myndigheten att det är på det sättet. Det är ganska tuffa krav. Det tog ganska lång tid innan bussarna här utanför godkändes av Transportstyrelsen, säger Jonas Bjelfvenstam.

Vissa små godstransporter ska komma ganska snart. Vad menar du då?

– Jag pratar små paketleveransmaskiner, automatiserade pizzabud eller sop- eller sandmaskin på våra cykel- och gångbanor. Den typen av fordon borde man kunna ställa ut på vägarna utan att ha någon tillståndsprövning för det, givet att väghållaren tycker att det är en bra idé.

Vad har varit knepigast att klura ut?
– Det har varit många frågor som behöver hänga ihop. Man behöver veta vad man rimligen kan gå fram med nu, och vad kan man gå fram med senare.

– Vi har gjort en tolkning av förarbegreppet som lite grann avviker från vad en del puritanska uttolkare av Genevekonventionen säger och vi vill att ansvar för fordonet ska ligga hos ägaren. Om inte en förare kör.

Varför är utvecklingen mot självkörande fordon bra?

– Det som brukar framhållas generellt är att digitalisering och automatisering utav samhället pågår hela tiden. Det ger ett antal möjligheter för människor.

– Vad gäller transportsystemet handlar det om säkerhet, miljöeffekter och kapacitetsfrågor. Det är ett sätt att eliminera den mänskliga faktorn som olycksskapare. Det tror jag är bra, säger han.

Och till sist. Tomas Eneroth är den minister som ansvarar för frågorna i regeringen. Ska lastbilschaufförerna vara rädda för att jobben försvinner när vi hör att en förare ska kunna ha ansvar för en hel kolonn med många ekipage om några år?

– Jag tycker inte de ska vara rädda. Jag kommer att vara väldigt noga med att bevaka intresset för transportarbetarna. För att se till att jobbet utvecklas snarare än att avvecklas. Vi ska se till att man ökar teknikinnehållet i jobbet. Vi har ett läge i Sverige där vi har brist på lastbilschaufförer. Ny teknik kan innebära att jobbet blir mer utvecklande och säkrare. Därför kommer vi styra regleringen dithän att vi inte ger möjlighet till dumpning utav kostnader utan tvärt om, att det sker en utveckling av arbetet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Utredningens förslag

  • Vem är det som kör? I EU finns överenskommelser om vilka körkort som ska gälla för vilka fordon, det gäller allt från EU-moppe till tung lastbil. De kraven behålls. Men samtidigt definieras förarbegreppet om. Den som kör ett fordon på avstånd kommer också att definieras som förare. På så sätt ska en förare kunna köra ett antal fordon i en kolonn, antingen på plats eller med exempelvis VR-glasögon. För sådan försöksverksamhet ska det normalt krävas tillstånd.
  • Däremot. Fordon som har nationella regler, exempelvis jordbrukstraktor, motorredskap och terrängskoter, kan få köras på försök helt utan förare.
  • Alldeles snart. Fordon som går max 20 kilometer i timmen på cykelbana eller i gångfart på gångväg borde kunna rulla så fort ny lag är på plats. Så länge väghållarna går med på det.
  • Det är ägaren som bär ansvaret vid automatisk körning och kan få sanktionsavgift vid olyckor. Däremot ska automatiserade kösystem kunna kräva att föraren tar över körningen. Då föraren tagit över är hen ansvarig.

Fotnot: Utredningen är lång. Transportarbetaren kommer att gräva djupare i den och återkommer om viktig information kommer fram.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Unto Blomberg:
    18 mars, 2018

    Nej tack till dessa självkörande fordon på vägarna, med datorer, och då tänker jag på de salt som finns under vinter tid, tror inte mycket på dessa nymodigheter, de finns ju redan fel i fordonen på grund av salt, vatten, damm, och annat skit som ställer till de.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Regeringen vill stärka skyddet för utstationerad arbetskraft

EU-regler. Regeringen förslår en rad åtgärder för att motverka lönedumpning och att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Bland annat ska anmälningsplikten skärpas när företag tar in utstationerad personal.

Arbetsmiljöverket: 1,6 meter är okej takhöjd vid lastning och lossning

Åkeri. Arbetsmiljöverket har sagt sitt. Tommy Nordberghs åkeri måste fixa rutiner och utbildning för dubbeldäckade lastbilar. Däremot är 1,6 meters takhöjd vid lastning och lossning okej även i fortsättningen.

Utländsk dragbil, Jönköping

Jävligt frustrerande och oroande

Dagbok/del 3. Under åren som vi i ordning och reda har granskat åkeriverksamheten i Sverige har vi flera gånger haft föredrag och utbildningar hos både myndigheter och andra organisationer.

Regeringen vill stärka skyddet för utstationerad arbetskraft

EU-regler. Regeringen förslår en rad åtgärder för att motverka lönedumpning och att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Bland annat ska anmälningsplikten skärpas när företag tar in utstationerad personal.

Regionala skyddsombud kan få större befogenhet

Arbetsmiljö. Regionala skyddsombud kan komma att få agera på arbetsplatser där facket inte har medlemmar. I dag presenterar arbetsmarknadsministern planer på att ändra lagen så att RSO:erna får större befogenheter.

Tvärstopp för lastbilar i polisens kontroller

Åkeri. Av 1 100 stoppade lastbilar fick 39 inte fortsätta när polisen specialkollade den tunga trafiken. En chaufför måste sova ruset av sig innan polisen kunde höra honom.

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Färdigkört på elvägen

Åkeri. Efter nästan fyra år ska världens första allmänna elväg rivas. Vägsträckan mellan Gävle och Sandviken får kanske ett nytt liv i Tyskland.

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Lager. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.

Strid om slopat krav på C-körkort

Flyg. Gate Gourmet på Arlanda är pilotprojekt. För att köra lastbil med gods till planen räcker det med B-körkort. Fel och farligt, enligt fack och många chaufförer.

Mängder av matbud fick svarta löner

Matbud. Under 2018 tog Hungrig.se emot minst 59 000 matbeställningar där buden fick svart betalning för leveranserna. Pengarna gick från Hungrigs moderbolag, RestaurangOnline, till tre olika underentreprenörer som inte betalat skatter och avgifter.