Semester – ett sent påfund

Krönika. Semester! skrek godsägare Wrangel och hötte med käppen mot drängen Anders, som fått sina kamraters uppdrag att begära en dags semester när skörden var bärgad. Så inleds berättelsen om Anders och hans vedermödor på ett av de skånska godsen i början av 1920-talet.

Anders och hans gelikar arbetade hårt för godsägaren. Året om – sommar, höst, vinter och vår – skulle jobbet göras. Ett hårt arbete som slet ut både människor och djur.

Livslängden var i snitt cirka 57 år för män, något högre för kvinnor. Sjukdomar och olyckor var aldrig långt borta. Bostadsförhållandena var bortom all beskrivning, där stampade jordgolv och rum utan värmekälla var det som erbjöds. Drängarna, som Anders, bodde bland djuren i stallet.

Sverige var fattigt. Industrialismen var förvisso på ingång, men ännu arbetade de flesta inom jordbruket. Det hade varit politisk oro i landet en längre tid där regeringar av olika färger kommit och gått. Men så började Socialdemokraterna forma ett politiskt program som kom att bokstavligen slå världen med häpnad. Den sociala ingenjörskonstens era hade börjat.

Anders trodde säkert inte att hans förslag till godsägaren skulle falla i god jord, och han blev nog inte så förvånad över godsägarens reaktion. I dag tar de flesta semestern för given, men som sagt: Så har det inte alltid varit.

Semester lagstadgades i Sverige först 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors betald ledighet. Förslag från två socialdemokratiska riksdagsledamöter resulterade i en proposition från den socialdemokratiska regeringen, utarbetad av socialminister Gustav Möller.

1946 fick ungdomar under 18 år rätt till tre veckors semester, men först 1951 kom detta att gälla alla anställda. Fyra veckor infördes 1963, och efter förslag från LO och TCO infördes rätten till fem veckor 1978.

Längden på den lagstiftade semestern har alltid varit en miniminivå. Många i Sverige har i dag semestrar på sex eller sju veckor. Men betald semester förekommer inte i alla länder.

Semestern är tänkt att ge arbetarna vila och rekreation, något man nog bör tänka på inför sommaren.

När jag växte upp fanns det något man kallade för industrisemestern. Det var överenskommelser mellan facket och arbetsgivarna om att man helt enkelt slog igen fabriker och kontor. Man kan lite förenklat säga att Sverige stängde och folket drog i väg på semester.

I semesterns barndom var det cykel och campingliv som gällde, något som förändrades helt och hållet med bilismens framväxt. I dag är det flygresor till främmande länder och miljöer som möjliggörs tack vare vår rätt till semester. Globaliseringen och internationaliseringen har ändrat på våra semestervanor.

I dag kan man inte stänga fabriker och andra verksamheter, utan produktionen pågår i stort sett året om. Många anställda vill dessutom ta ut sin semester på andra tider än de traditionella sommarmånaderna.

Slutligen önskar jag er alla en fin och underbar semesterledighet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lise Donovan, jurist på TCO

Lise Donovan

… jurist på TCO som var med och förhandlande fram ILO-konventionen om våld och sexuella trakasserier i arbetslivet, som antogs i somras.

Transportarbetarens logga

Transport: Inkomstförsäkra nu!

Försäkring. Mer pengar varje månad för de flesta arbetslösa medlemmar. Och ökad trygghet för den som riskerar att förlora jobbet. Transport genomför en kampanj för att informera om förbundets inkomstförsäkring.

Transportarbetarens logga

Tidningsbudens egna stugor – uppskattad jobbförmån

Semester. I Hunnebostrand kan landets tidningsbud hyra semesterstugor billigt. Under högsommaren är det hårt tryck på de fem stugorna, som ägs av en stiftelse som Transport och arbetsgivarna bildat. – Det är kanon att vara här, säger tidningsbudet Per Abrahamsson, som hyr för första gången.

Många tankevurpor om skyddsombuden

Debatt. Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärende om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Jag blir nervös av klockor

Livets mening. Jag köpte en målning på ett galleri. En bekant hade rekommenderat mig att gå dit och plötsligt fanns den bara där. Bilden på kvinnoansiktet med björkar i bakgrunden. Kvinnan hade något beslöjat över sig med en gåtfullt frånvarande blick.

Efter olyckan …

Påkörd. Egentligen vill jag inte skriva det här. Det som har hänt, har hänt. Någon i en Tesla gjorde ett misstag i halkan vid avfarten till Sillekrogs parkering, en lastbilschaufför (jag) blev påkörd efter att Teslan studsat in i trailern. Men ingen dog eller blev allvarligt skadad trots att personbilen höll gott och väl hundra kilometer i timmen och jag flög flera meter.

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Vi kör rakt in i vildsvinsflocken

Ledare. Fredag kväll. Kolmörker. Det är 70-väg genom Roslagen och ganska mycket trafik. Plötsligt rusar de ut på vägbanan, bara några meter framför vår bil. En hel flock vildsvin. I ögonvrån hinner jag uppfatta minst två vuxna djur och en hoper små. En hundradels sekund senare plöjer vi in i klungan.

Ge oss ett effektivt övervakningssystem

Ordförandeord. När jag skriver den här krönikan har jag just deltagit i en träff där Transportföretagen presenterade sin rapport Effektivare tillsyn av yrkestrafiken.

Bostadskrisen måste lösas

Ledare. Det finns svarta hål i det svenska välfärdsbygget. Ett rör bostadspolitiken. I främst storstäderna slår bostadsköerna nya rekord.

Indragen sjukpenning katastrof för kroniskt sjuka

Insändare. Statsvetaren och forskaren Niklas Altermark vid Lunds universitet har nyligen presenterat en delrapport kring de allvarliga resultat han funnit i sin forskning om konsekvenserna av Försäkringskassans avslag till sjukdomsdrabbade människor.