Semester – ett sent påfund

Krönika. Semester! skrek godsägare Wrangel och hötte med käppen mot drängen Anders, som fått sina kamraters uppdrag att begära en dags semester när skörden var bärgad. Så inleds berättelsen om Anders och hans vedermödor på ett av de skånska godsen i början av 1920-talet.

Anders och hans gelikar arbetade hårt för godsägaren. Året om – sommar, höst, vinter och vår – skulle jobbet göras. Ett hårt arbete som slet ut både människor och djur.

Livslängden var i snitt cirka 57 år för män, något högre för kvinnor. Sjukdomar och olyckor var aldrig långt borta. Bostadsförhållandena var bortom all beskrivning, där stampade jordgolv och rum utan värmekälla var det som erbjöds. Drängarna, som Anders, bodde bland djuren i stallet.

Sverige var fattigt. Industrialismen var förvisso på ingång, men ännu arbetade de flesta inom jordbruket. Det hade varit politisk oro i landet en längre tid där regeringar av olika färger kommit och gått. Men så började Socialdemokraterna forma ett politiskt program som kom att bokstavligen slå världen med häpnad. Den sociala ingenjörskonstens era hade börjat.

Anders trodde säkert inte att hans förslag till godsägaren skulle falla i god jord, och han blev nog inte så förvånad över godsägarens reaktion. I dag tar de flesta semestern för given, men som sagt: Så har det inte alltid varit.

Semester lagstadgades i Sverige först 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors betald ledighet. Förslag från två socialdemokratiska riksdagsledamöter resulterade i en proposition från den socialdemokratiska regeringen, utarbetad av socialminister Gustav Möller.

1946 fick ungdomar under 18 år rätt till tre veckors semester, men först 1951 kom detta att gälla alla anställda. Fyra veckor infördes 1963, och efter förslag från LO och TCO infördes rätten till fem veckor 1978.

Längden på den lagstiftade semestern har alltid varit en miniminivå. Många i Sverige har i dag semestrar på sex eller sju veckor. Men betald semester förekommer inte i alla länder.

Semestern är tänkt att ge arbetarna vila och rekreation, något man nog bör tänka på inför sommaren.

När jag växte upp fanns det något man kallade för industrisemestern. Det var överenskommelser mellan facket och arbetsgivarna om att man helt enkelt slog igen fabriker och kontor. Man kan lite förenklat säga att Sverige stängde och folket drog i väg på semester.

I semesterns barndom var det cykel och campingliv som gällde, något som förändrades helt och hållet med bilismens framväxt. I dag är det flygresor till främmande länder och miljöer som möjliggörs tack vare vår rätt till semester. Globaliseringen och internationaliseringen har ändrat på våra semestervanor.

I dag kan man inte stänga fabriker och andra verksamheter, utan produktionen pågår i stort sett året om. Många anställda vill dessutom ta ut sin semester på andra tider än de traditionella sommarmånaderna.

Slutligen önskar jag er alla en fin och underbar semesterledighet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Sverigekarta

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.

Nina och Mikael Arnewing.

Drömmen om båtlivet

Båtägare. Han gick till sjöss som 16-åring. Hon kallar sig landkrabba. Och, ärligt talat: Mikael och Nina Arnewing är än så länge mest bryggseglare i sin 34 fot långa motorbåt.

Tommy Wreeth

Vad är egentligen schysta transporter?

Ordförandeord. Frågan är lika aktuell nu som någonsin. Förbundet har under de senaste månaderna jobbat intensivt gentemot Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen, för att branschens tre huvudparter ska enas om ett gemensamt system för att kvalitetsmärka transportföretag.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Då var fallet löst?

Palmemordet. Jag tror att alla som var födda då minns exakt vad de gjorde natten när Olof Palme mördades.

I väntan på jobb

Kristider. Jag har varit med om flera kriser i arbetslivet. Och frågan är om det inte alltid är lite kris. När som helst kan förutsättningarna ändras och jobb försvinna i någon upphandling eller för att ett konkurrerande företag lagt ett skambud.

Ett andetag

Arbetare. Den här krönikan ska inte handla om coronan, covid-19. Den ska inte handla om att regering och riksdag inte tillsett att regionerna hållit beredskapslager. Inte heller om att samtliga myndigheter: Folkhälsomyndigheten, MSB, Socialstyrelsen, regionerna, kommunerna, riksdag och regering, inte en enda av alla instanserna har lyft ett finger för att i förväg skydda sin befolkning mot pandemier.

Vad är egentligen schysta transporter?

Ordförandeord. Frågan är lika aktuell nu som någonsin. Förbundet har under de senaste månaderna jobbat intensivt gentemot Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen, för att branschens tre huvudparter ska enas om ett gemensamt system för att kvalitetsmärka transportföretag.

Las-utredaren slår tok-rekord

Debatt. Många tokiga förslag har vi sett från utredare, men detta slår nog alla rekord!

Stort tack till coronapandemin!

Debatt. Svenska fackföreningar borde vara tacksamma över att coronan kom. Den har varit en ögonöppnare för många inom fackföreningen – och inte bara för oss. Många av de åtgärder som har gjorts för att lindra eller bromsa spridningen är sådant som vi inom LO har påpekat tidigare att man ska göra för att minska människors lidande i många avseenden.

Kris i taxibranschen – kollaps i färdtjänsten

Debatt. Det är bråttom om man ska klara att värna om transporterna för våra mest utsatta medborgare, skriver taxiåkaren och småföretagarkonsulten Michael Harvey.

Döden på jobbet är ständigt närvarande

Debatt. I coronapandemins spår har de som kan arbeta hemifrån uppmanats att göra så. Dock kan inte alla yrkesgrupper göra det. Dessa personer riskerar att smittas av covid-19, men även att råka ut för arbetsplatsolyckor.

Vi vill också uppleva en morgondag

Min vardag. Vi färdtjänstförare är de som får vardagen att gå runt för många i landet. Ibland med livet som insats. Ta den tanken med er när ni möter oss i trafiken, skriver Peter Eriksson som kör åt ett litet bolag i Uddevalla .

Dags att sätta ned foten om tvåskift

Insändare. Hej! Läste artikeln Miljöarbetare tvingas jobba tvåskift. Många privata företag lägger fler kärl på färre bilar och personal. Personalen blir lidande, fordonsvård uteblir, kunder får inte tömt.

Varför ingen löneförhandling förrän i höst?

Insändare. Hej. Läste Transportarbetaren i dag. Och jag blev både förvånad och besviken då löneavtalen för 2020 förlängts till den 31 oktober, på grund av corona. Innebär det att vi blir blåsta på minst sju månaders löneförhöjning?

Hur många hundra miljoner bjuder du på?

Ledare. Mil efter mil av asfalt. Mobilens gps-app mäter farten och ger lite underhållning längs den monotona E4:an. Då och då hamnar jag bakom lastbilar, svenska eller utländska. Många tycks ligga kring 87–88 kilometer i timmen. Det vill säga 10 procent över laglig hastighet.

Vi har några viktiga fajter att klara av

Ordförandeord. Det här året, 2020, har verkligen skakat om det mesta som vi känner som bekant. Och det har redan gett oss en ny verklighet full av utmaningar och möjligheter. Jag kan se att många därute hjälps åt och drar lasset åt samma håll. Det är något bra och fint som sker runt den gemensamma fienden corona.

Facklig samling – 10 fackliga organisationer

Vi vill stärka det brottsförebyggande arbetet

Debatt. Det brottsförebyggande arbetet måste stärkas genom en bred mobilisering från hela samhället. Nu inleder vi ett långsiktigt samarbete för att bromsa den negativa utvecklingen, med en kriminalitet som sjunker allt lägre ner i åldrarna. Vi påbörjar arbetet med facklig samling för att stärka det brottsförebyggande arbetet och samordna det tidiga stödet till barn och unga i riskzon.