diagram pensionsålder
Close
”Kalle” är född 1930. Han gick i pension vid 65 år och fick då ungefär 72 procent av lönen i total pension. Så här länge måste Kalles yngre arbetskamrater jobba för att nå samma pensionsnivå. Källa: Pensionsmyndigheten. Grafik: Christina Ahlund
Close

Så usel blir din pension

Pengar. Dagens pensioner är mycket lägre än vad politikerna utlovat. En 65-åring som lämnar arbetslivet får i snitt bara omkring 55 procent av lönen, i stället för 70 procent som var målet. För de unga blir kallduschen än värre. Nya pensionsregler är på gång. Men de ändrar inte den beska medicinen: Du måste jobba längre. Mycket längre!

Jag överlever, mer är det inte …

Så beskriver en nyligen pensionerad lastbilschaufför pengarna som tickar ut efter ett 48 år långt arbetsliv.

Han är en av 53 Transportmedlemmar som fyllde 65 år i februari månad 2018. Vi har skickat brev till alla 53 med frågor om pensionen. Hur stor blir den? När tänker de lämna arbetslivet? Hur ser de på ekonomin?

Av de som svarat är det en stor majoritet som vittnar om att pensionen blir lägre, eller mycket lägre, än förväntat. I snitt får de 59 procent av lönen. Den som tjänat 26 000 kronor ska plötsligt klara sig på 15 300 kronor. Minus skatt.

Nästan alla transportmedlemmar som närmar sig pensioneringen får mindre i pension än de förväntat sig. Många är också oroliga för ekonomin. Det visar en enkät som Transportarbetaren gjort. Fotot är en genrebild, utan direkt koppling till texten.  Foto: Shutterstock

Majoriteten uppger att de känner oro för ekonomin. Några är piskade att fortsätta jobba efter 65, fast de egentligen är slut i kroppen.

Nästan alla tillfrågade tycker att det är fel att höja pensionsåldern. I vart fall för arbetare som haft slitsamma jobb.

Pensionen – 59 procent av lönen – stämmer ganska väl med uppgifter från Pensionsmyndigheten. Där uppger man att snittåldern för pensionering i dag är cirka 64,5 år. Före skatt ligger den totala pensionen på 50–55 procent av slutlönen.

Både EU och OECD ger ut pensionsprognoser. Sverige har gått från att vara ett välfärdsland med höga pensioner till bland de lägre i västvärlden, om man ser till pensionen som andel av slutlönen.

Prognoserna pekar också på att pensionerna kommer att fortsätta minska.

40–47 procent

Transportarbetaren bad Pensionsmyndigheten göra en beräkning för en ”typisk transportarbetare”. Myndigheten satte lönen högt, 30 000 kronor i månaden, och ett långt yrkesliv med 42 års heltidsarbete.

Beräkningen indikerar att dagens 48-åringar kan räkna med en allmän pension (den från staten) på cirka 47 procent av slutlönen, om de jobbar till 65 år.

Den som är född 1990 får nöja sig med 40 procent.

En lastbilschaufför som precis fyllt 27 år kan alltså räkna med att få ungefär 10 800 kronor i allmän pension om 40 år. Brutto. Efter skatt blir det runt 8 000 kronor.

Till det kommer tjänstepensionen. För arbetare i Transport heter den Avtalspension SAF-LO.

Pensionsmyndigheten uppger att tjänstepensionen redan i dag står för uppåt en fjärdedel av människors totala pension. I framtidsprognosen för transportarbetarna blir resultatet ungefär det samma.

– Tjänstepensionen är jätteviktig, säger LO:s pensionsexpert Renée Andersson.

Och här finns ett stort aber. Tjänstepensionen, alltså Avtalspension SAF-LO, förutsätter att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Utan avtal är det ytterst sällsynt att arbetsgivarna betalar in premien, 4,5 procent av lönesumman.

Pensionsmyndigheten påpekar lite käckt att anställda utan kollektivavtal och tjänstepension bör begära högre lön av arbetsgivaren – så att de själva kan samla pengar på hög inför pensioneringen. (Löneökningen bör då vara 3,8 procent för att kompensera. Inte exakt 4,5 procent som man kanske kunde tro. Skälet är att den extra löneförhöjningen också knuffar upp den allmänna pensionen lite grand.)

Lever allt längre

Hur blev det så här? Hur kan ett välfärdsland gå från att ha haft ett av världens mest generösa pensionssystem till ett av de sämsta?

Hela förklaringen ligger i att människor i Sverige lever allt längre, förklarar Renée Andersson på LO:

– När pensionssystemet gjordes om räknade politikerna med en ökad medellivslängd, men ökningen har varit mycket större än vad myndigheterna förutspådde. 90-talisterna väntas leva i 100 år. Då måste de intjänade pensionspengarna räcka 15 år längre än i dag. Det var nödvändigt att göra om systemet.

Det går att skriva spaltkilometer om det gamla pensionssystemet, med ATP, och behovet av en förändring.

ATP-modellen var ”förmånsbestämd”. Alla som jobbat ett visst antal år blev garanterade en viss pension från staten. Men det fanns inga jättepengar i ladorna. Hela systemet – då som nu – bygger på att den arbetande generationen betalar in avgifter, skatt, som hamnar direkt i pensionärernas fickor. När de som jobbar så småningom går i pension har de i sin tur arbetet ihop ”pensionsrätter” som nästa generation löntagare förhoppningsvis betalar.

Någon invänder säkert att Sverige länge haft AP-fonder där det ligger tusentals miljarder kronor. Det är sant, men det är bara en buffert. Skulle den arbetande generationen säga nej och vägra att kontinuerligt betala till pensionärerna skulle AP-fonderna vara tömda på några år.

Ohållbart

På 1990-talet stod det klart för statsmakterna att ATP-systemet inte var hållbart. Situationen var likartad i många andra industrialiserade länder.

Alternativen som fanns var att höja avgifterna, skatten, kraftigt. Eller höja pensionsåldern så att människor tvingas jobba längre. Ingetdera var lockande för politiker som ville vinna val.

Lösningen blev i stället en kompromiss. Hela pensionssystemet frikopplades från statskassan och fem riksdagspartier (de borgerliga, plus Socialdemokraterna) införde en ny tvådelad modell.

Den nya var inte längre ”förmånsbestämd, utan ”premiebestämd”. Det vill säga pengarna som betalas ut baseras helt på hur mycket som flutit in, hur den svenska ekonomin utvecklas och hur många som ska dela på kakan.

Årets 65-åringar, alltså födda 1953, är den sista årgången som får en skärva av det gamla ATP-systemet. Merparten kommer i stället från det nya som består av:

  • Inkomstpension.
  • Premiepension.
  • Det finns också en garantilön för dem som haft låga eller inga inkomster.

Inkomstpensionen är själva stommen i bygget. Här jobbar löntagaren in rätt till pension. 16 procent av lönesumman går hit. Men pengarna sätts inte in på något konto – utan går alltså vidare till dem som redan är pensionärer.

För premiepensionen är det annorlunda. Här avsätts 2,5 procent av lönen direkt till arbetstagarens eget individuella pensionskonto. Det är riktiga pengar som människor själva får placera i väntan på pensioneringen.

En av förklaringarna

Just premiepensionen och valfriheten är sannolikt en av förklaringarna till att politikerna kunde baxa igenom pensionsreformen, utan folkliga protester. I andra länder blev reaktionerna starka, när de folkvalda ville skrota förmånsbestämda system.

I Sverige målade såväl politiker som pensionsexperter upp en bild där löntagarens smart placerade premiepension skulle växa till en eller ett par miljoner kronor. Det skulle i sin tur kompensera för att själva grundpensionen försämrades rejält.

I dag kan man konstatera att det inte blev som tänkt. Människor lever längre än planerat, börsen djupdyker med jämna mellanrum och avkastningen har inte nått de höjder som pensionsarkitekterna förutspådde.

På Pensionsmyndigheten får kundtjänsten hantera många besvikna människor:

– Folk ringer till oss när de börjar närma sig 64-65 år. En del har jobbat i 50 år. Många tystnar i luren när de inser hur låg pensionen blir. En del inser att de inte har något val. De måste fortsätta jobba, säger en vänlig röst i telefonsupporten.

Skulle ge utdelning

Är lösningen verkligen att jobba längre?

En av grundtankarna i pensionsuppgörelsen var att det skulle vara raka rör mellan arbetade år, livsinkomst och pension. 45 års träget heltidsarbete skulle ge utdelning på ålderns höst.

Fast så blev de inte. För många LO-medlemmar med löner under 30 000 kronor spelar det faktiskt inte så stor roll om de går i pension vid 63 eller 67 år. Vid fyllda 70 år skiljer det ändå inte särskilt mycket i pensionskuvertet. (Se tabellen.)

Förklaringen är dels garantipensionen.

Det är ett slags golv för många som jobbat deltid, haft lågavlönade jobb eller inget arbete alls. Närmare 700 000 av dagens 2,1 miljoner pensionärer – en tredjedel – har så låg pension att de måste lita till garantin.

En annan faktor som jämnar ut pensionerna rejält är ett bidrag, bostadstillägget. För ensamstående är tillägget som mest 5 560 kronor i månaden. Nästan 300 000 pensionärer får det.

Intensiv debatt

Just nu är debatten intensiv om pensionssystemet. Partierna som stod bakom uppgörelsen har precis enats om ett förslag som ska förbättra villkoren, grundskyddet, för de mest utsatta pensionärerna.

Nya siffror från Pensionsmyndigheten har också rört om i grytan. (Se diagram) De visar att vi måste jobba ännu längre upp i åldrarna än vad prognosmakarna tidigare antagit. Personer födda 1995 måste arbeta till 71 års ålder, för att få samma pensionsstandard som dagens 88-åringar, som gick vid fyllda 65 år.

Renée Andersson, på LO, säger:

– Jag skulle gärna se att vi jobbar stenhårt på att förbättra den allmänna pensionen. Visst, vi måste arbeta längre upp i åldrarna eftersom vi lever allt längre. Men det kommer alltid att finnas grupper som inte orkar ens till 65 år.

– Det är inte acceptabelt med synsättet: ”Du får en skitpension, skyll dig själv!” Politikerna måste se över möjligheterna till förtidspension, det som i dag kallas sjukersättning. Som det är nu är det jättesvårt att få den sjukersättningen. Det regelverket har Socialdemokraterna inte ens försökt ändra på.

Liten skillnad för 70-åringen som går i pension vid 63 eller 68 års ålder

Kvinnosilhuett”Eva” har jobbat heltid sedan hon var 23 år och tjänat 30 000 kronor i månaden. Hon har samma sorts tjänstepension som Transports medlemmar och tar ut både tjänste- och premiepensionen ”livsvarigt”, det vill säga så länge hon lever.

Efter några år som pensionär, vid fyllda 70, skiljer det bara 1 486 kronor – ifall Eva lämnat arbetslivet tidigt, vid 63 år, jämfört med om hon jobbat vidare till 68.

Pensionen sjunker gradvis under ålderdomen. Alla har heller inte rätt till bostadstillägget, som utjämnar skillnaderna i pension markant för Eva.

Om Eva haft en lön mera lik vanliga transportarbetare, 24 000–27 000 kronor, hade skillnaden i slutänden varit ännu mindre.

Diagram
Grafik: Christina Ahlund

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anders Jönsson:
    21 januari, 2020

    En känd regel är 40/40/40, d.v.s. du arbetar 40 tim/vecka, i 40 år och får 40% av du lön i pension!
    Om du är 20-30 år och sparar 500 kr/mån, så har du pengar så det blir över när du fyller 65!
    Det är bara du som kan och måste planera för din pension.
    Vill du veta mer, lyssna på podden "Rika Tillsammans"!
    Det handlar inte om att bli rik utan att få en ekonomisk trygghet vid pensionen.
    Jönsson

Lästips:

Lena och Jan-Ove Wikström

… som har kört sina sista rundor – efter sammanlagt 35 år som tidningsbud i Blekinge.

Houshang Rahmati

Han upptäckte att pensionskontot var nollat

Pensionspremier. Houshang Rahmati trodde på överenskommelsen med sin arbetsgivare. Men bevakningsbolaget tog sedan tillbaka pengar som hade betalats in till Fora.

Pensionärssektionen i Göteborg

Sökes: Transport-pensionärer!

Seniorer. – Var är ni, alla pensionärer? Sven Olof, Gösta, Jan-Erik, Käth, Christer, Stefan, Johnny och Bengt har samlats på Göteborgsavdelningen. Gänget utlovar varm vänskap, resor – och heta diskussioner.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

Sommar i Sverige
Hjo hamn, Smultronstället i Söderköping och ingången till gruvgången Tilas Stoll på Högbergsfältet.

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.

Genom företaget Tochal taxi i Borås fick iraniern Davood Barmaki arbetstillstånd i Sverige. ”Jag blev utnyttjad och lurad på lön”, säger Barmaki som till slut kontaktade Transport för att få hjälp.

Lurad på lön i fem år

Migrantarbetare. Davood Barmaki flydde undan regimen i Iran och fick jobb på ett taxiföretag i Borås. I flera år fick han bo i en skrubb på kontoret, utan riktig lön och med allmosor från chaufförerna.

Maick Jespersen, UPD Sturup

Facklig kamp i motvind på UPS-terminal

Arbetsmiljö. Kyla och drag. Brister i brandskyddet. Stress och tunga manuella lyft. Både facket och Arbetsmiljöverket kräver åtgärder. I stället har paketjätten UPS kortat ner arbetspassen. Terminalarna som fått sänkt lön vänder sig nu mot de egna skyddsombuden.

Ekonomi i kristider
Illustration till Snabbkoll om ekonomi i kristider.

5 tips när pengarna tryter

Snabbkoll. Uppsagd? Permitterad? Oändliga sjuk- och vab-dagar? Många får lönespecifikationer som är tunnare än vanligt. Här är några tips som kan hjälpa ekonomin att gå runt.

Nattsvart i flyg och taxi
Arlanda, flygplan, regngrå ruta

Så hårt slår krisen

Flyg. Resandet har störtdykt. Flyg och taxi är i kris. Permitteringar, varsel och uppsägningar följer i coronans spår. Men några ljusglimtar finns – och en strimma hopp.

Skyddsombudet Thomas Belvén och kollegan slog redan i januari larm om planen från Italien och Kina. Foto: Justina Öster

Thomas rustar kök under permitteringen

Flyg. – Vart tar det här vägen? Med jobb? Och inkomster? Tankarna snurrade i huvudet på Thomas Belvén när han permitterades på flygcateringbolaget Gate gourmet. Nu har han fullt upp med köksrenovering och har köpt husvagn.

Saied Tagavi

Taxibranschen nere för räkning

Taxi. Åkerierna är på fallrepet och de allra flesta ser konkursen närma sig. Taxichaufförerna har svårt att få ut sina garantilöner. –  Det är många som ligger illa till, säger Saied Tagavi, ordförande för Transports taxisektion i Stockholm.

Coronapatrullen
Mohammed Aden, taxiförare, Göteborg

På resa genom corona-Sverige

Ingen karantän. Taxiförare med slocknade blickar. Motorvägar tömda på trafik. En högtalarröst som ekar ödsligt i flygets avgångshall. Men också åkerier som jobbar för högtryck. Och en fackförening där hoppet tänts om ett mer solidariskt samhälle.

Taxiförares rättigheter på engelska

Taxi drivers!

Taxi. In brief about your rights. Kort om dina rättigheter som taxiförare - på engelska.