Illustration Mattias Käll
Close
Illustration: Mattias Käll
Close

Så kan chefen syna din ekonomi

Snabbkollen. Du får ett brev med posten där det står att chefen har tagit en kreditupplysning på dig. Va? Vad ska hen med den informationen till? Är det verkligen tillåtet? Ja, en arbetsgivare har faktiskt rätt att kolla sina anställdas privatekonomi. Men bara om det finns goda skäl.

1. Det här är en kreditupplysning

En kreditupplysning är ett utdrag med information om bland annat hur mycket du tidigare har tjänat, vilka fastigheter du har ägt eller äger, om du har några bolagsengagemang samt din kredithistorik. Eventuella betalningsanmärkningar, skuldsanering och utmätning finns med. Kreditupplysningen handlar alltså främst om hur din relation till pengar ser, och har sett, ut. Men den kan också innehålla omdömen och råd för att underlätta en ekonomisk bedömning.

 

2. Därför kan chefen kolla din ekonomi

Ska du ha någon form av ansvar som involverar ekonomiskt ansvar kan arbetsgivaren vilja kolla upp dig. Har du betalningsanmärkningar, eller är du stammis hos kronofogden, kanske chefen har anledning att misstänka att du inte är särskilt pålitlig och ansvarsfull.

 

3. Det krävs giltiga skäl

Den som begär en kreditupplysning ska ha ett så kallat legitimt behov av kollen. En hyresvärd kan till exempel kolla dig innan ni skriver kontrakt. Ett företag kan göra det innan det går med på att sälja en vara eller tjänst till dig. Och ja, en arbetsgivare kan ha full rätt att kolla din ekonomi om du på något sätt ska hantera pengar i jobbet. Grundprincipen är att det bara är legitimt att kolla upp nyckelpersoner eller andra i ledande ställning.

 

4. Kollar chefen mig så får jag kolla chefen, eller?

Njae, riktigt så enkelt är det inte. Datainspektionen har svårt att se hur det skulle kunna vara befogat. Å andra sidan finns det inte mycket praxis på ämnet kreditupplysning och anställning. Därför måste det bli en bedömning i varje enskilt fall. I slutänden är det bara en domstol som kan avgöra om allt är i sin ordning eller inte.

 

5. Snoka utan giltigt skäl kan ge fängelse

Förr var det inte helt ovanligt att grannar, arbetskamrater, pojkvänner, försäkringsbolag och andra nyfikna begärde kreditupplysningar i parti och minut. Utan att den som kollats fick veta något. Men kreditupplysningslagen har ändrats och sedan den
1 januari 2011 gäller inte bara kravet på legitimt behov. Den som upplysningen gäller ska också automatiskt få en kopia på vem som begärt informationen och avsikten med den. Den som lämnar ut uppgifter utan att det finns ett giltigt skäl kan numera också dömas till böter eller fängelse. För att bedriva kreditupplysningsverksamhet behövs Datainspektionens tillstånd. På datainspektionen.se kan du under ”gällande tillstånd” se vilka som har rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet.

 

6. Du kan inte göra dig osynlig

Kreditupplysningsföretagen har dataregister med uppgifter om alla personer över 15 år i Sverige. Informationen kommer främst från myndigheter och du blir automatiskt registrerad – utan någon rätt att bli struken ur registren. Uppgifterna om dina ekonomiska försummelser finns kvar mellan ett och fem år, beroende på vad det gäller.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Håkan Hellstrand, LO-ekonom

Vad händer när vinden vänder?

10 frågor. Hjälp! Spöket Lågkonjunktur är på gång, du hör det från allt fler håll. Vi bad ekonomen Håkan Hellstrand, ny på LO, att reda ut vad som händer.

Transportarbetarens logga

Konkurserna ökar bland transportföretag

Ekonomi. Konkurserna ökar och snabbast går det i transportbranscherna. Larmet kommer från två olika kreditupplysningsföretag.

Transportarbetarens logga

Dålig ekonomi vanligt bland äldre kvinnor

Ekonomi. Omkring 570 000 personer i Sverige har så låga inkomster att de inte klarar att betala alla räkningar för hyra, barnomsorg, hemförsäkring och annat som anses nödvändigt i ett välfärdssamhälle. Kartläggningen, som är gjord av SCB, visar att äldre kvinnor och utrikes födda barn är särskilt utsatta ekonomiskt.

Fall mjukare – bildserie

Så faller du mjukare

Hälsa. Snö. Regn. Is… Halkan är här. Träna balans och styrka, råder judoförbundets Karin Strömqvist Bååthe. Hon är kvinnan som kan få dig på fall – med rätt teknik.

Kultur
Ester Blenda Nordström

På besök i verkligheten

Wallraffare. Plötsligt händer det. Journalister och författare lämnar sin trygghet och väljer att leva i en annan verklighet än sin egen. När det görs bra, skapas de mest fantastiska berättelser.

Den nya plattformsekonomin
Illustration matbud + Muhammed Waqas

En usel affär

Matbudet. Det här är en historia om ett multinationellt företag som skapat en helt ny marknad i Sverige. Om hur deras mopedburna arbetare jobbar för skitlöner och om en oerfaren nyanländ företagare som lovades vinst, men fick en miljonskuld.

Stockholmsavdelningens uppsökerigrupp 2017.

Plattformarna och facket

Facket. Plattformsjobben är ett nytt fenomen i Sverige. Men det växer. Facket letar fortfarande efter ett sätt att tackla det nya sättet att förmedla jobb.

Uber Eats-väska på moped

Uber undviker frågor om moms

Uber. Företaget känner inte igen sig i bilden av extremt mycket arbetstid och låg förtjänst för matbuden. Angående partnerföretagens skattefusk säger Uber: ”Att betala skatt är inget val”.

Stapeldiagram dödsolyckor på jobbet 2014–2018

Lastbilar tar flest liv på jobbet

Dödsolyckor. Lastbilschaufför är ett av Sveriges dödligaste jobb. Tunga lastbilar är också inblandade i en rad andra arbetsolyckor som slutar med döden. Så här gick det till när 21 personer dog på jobbet förra året.

Årets flygchock

Vad minns du av året som gick?

Årskrönika. Medan Sverige fortfarande väntar på en regering tittar vi tillbaka på det som trots allt hände 2018.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.