Krönika

Politik är det obegripligas konst

Davids krönika. Vad är det som händer? Den socialdemokratiska regeringen för en delvis ultrakonservativ politik med genomförande av marknadshyror och förändringar i anställningsskyddet. Något som inte ens Moderaterna vågade föreslå.

Enligt egen utsago gör man det för att hindra SD från inflytande över politiken. Men är det verkligen hela sanningen? Och hur rimligt är det att föra en högerpolitik bara för att man INTE vill något?

För att förstå måste man nog gå tillbaka till basfakta. Politikerna har en längre tid utgått från tanken att vi lever i ett två tredjedelssamhälle: två tredjedelar av medborgarna är tämligen välbeställda och har företrädesvis tjänstemannayrken. Medan en tredjedel har det sämre – de är arbetare.

Alltså satsar politikerna på dem som har det bättre, eftersom de är flest och ger mest röster. Men enligt SCB har 49,3 procent av alla sysselsatta arbetaryrken medan 41,1 procent är tjänstemän (och 9,6 procent företagare). Och så tillkommer förstås alla barn, pensionärer och folk utanför arbetsmarknaden, som nog är närmare arbetaryrkena rent ekonomiskt.

Men vad har majoriteten av alla dessa människor för nytta av att hyrorna blir fria, som regeringen föreslår i sitt 73-punktsprogram, och kanske fördubblas? De enda som tjänar på det är den millipromille av befolkningen som äger hyresfastigheter.

Och om arbetsrätten förändras enligt samma program kommer det bli mycket lättare att sparka folk. Hur ska någon då våga jobba fackligt? Eller ens våga vara med i facket?

Företagen tjänar knappast på det. Scania har till exempel ensidigt gått ut på ett stormöte för 6 000 anställda och sagt att alla garanteras anställning minst till 2026.

En del småföretagare gnäller förstås. Men det är väl bara för dem att lära sig att göra en ordentlig ekonomisk kalkyl för att se vad det kostar att ha anställda med schysta villkor.

Man kan ändå bli lite imponerad av Löfven och regeringens politiska ingenjörskonst. Den är i klar minoritet, men lyckas ändå regera och hålla ihop landet och det socialdemokratiska partiet. Fast blindskären är många och det är väl få som egentligen gillar spindelnätet av löften och kompromisser.

Dessutom kan alltså dagens politik bygga på en felräkning. För arbetarna är flest och det är de som rent fysiskt bygger samhället. Det är deras rättigheter till ett drägligt liv med tryggade arbeten och rimliga bostäder som borde vara i fokus. Inte den övre medelklassen och kapitalägarna.

Risken är annars att de med arbetaryrken, i brist på annat, hamnar i armarna på Sverigedemokraterna. Just det man ville undvika.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anders Blomström:
    30 mars, 2019

    Nja, blir inte imponerad av att de genomför en kongress utan politisk diskussion. Och en kongress där medlemmarna för första gången inte får skicka in motioner. Ett riktigt, riktigt tydligt sjukdomstecken. Eller kanske snarare tecken på dödsryckning.
    Anders Blomström

Lästips:

David Ericsson

Den hårda vägen

Davids krönika. Kampen har förts i många år och böljat fram och tillbaka. Arbetsgivare mot arbetsgivare, arbetare mot arbetare. Men hittills utan segrare. När den ene fått in ett hårt slag kommer den andre snart med ett som är än värre. Vad kampen handlar om? Naturligtvis om striden mellan lastbilstillverkarna Scania och Volvo.

Kejsaren ÄR naken

Davids krönika. Jag vet inte vad priset är för att vara som den lille pojken när han säger ”Men han har ju inget på sig!”, när kejsaren i HC Andersens saga står där naken inför folket. Men jag tar ändå risken och säger det: skrota januariavtalet Stefan Löfven!

Transportarbetarens logga

Transport välkomnar ordningsvaktsutredning

Bevakning. Regeringen vill modernisera och effektivisera regelverket för ordningsvakter. Transports ordförande Tommy Wreeth är positiv till utredningen: – Regelverket är utdaterat och det är dags att ge ordningsvakter bättre förutsättningar att göra ett bra jobb under trygga former.

2019 – ett år fyllt av kaos

Debatt. Varför är det så tomt på barrikaderna? undrar Örjan Wallon. Som vice ordförande i Transports Norrbottensavdelning ser han tillbaka på året som snart tar slut.

Minimilön – hur ska det gå till?

Ledare. I EU vill kommissionens nya ordförande, Ursula von der Leyen, införa en lagstadgad minimilön i hela unionen. Det kan låta bra, men idén är problematisk och möter starkt motstånd, inte minst i Sverige.

Vi vill värna den svenska modellen

Ordförandeord. Kanske har ni hört att man på EU-nivå diskuterar att lagstifta om europeiska minimilöner? Vid första anblicken kan detta te sig som ett vettigt förslag för att de som har allra lägst inkomster också ska kunna leva på sin lön.

Skrota märket

Insändare. Nu har jag varit medlem i Transport i mer än 50 år... men jag har ännu inte fått en rimlig förklaring varför MÄRKET har sådan betydelse!

Var är vårt förstärkta rättsskydd?

Insändare. Jag arbetar som väktare sen över 20 år. Jag är även aktiv i vår fackklubb sedan 15 år tillbaka. De senaste åren har jag oroat mig då kollegor inom branschen, väktare, ordningsvakter, skyddsvakter även poliser med flera, hamnar i rättegångar.

Stort ansvar efter kort utbildning

Ordförandeord. För två veckor sedan sköts en väktare i en källargång i norra Stockholm. Han sköts i båda benen. Transport lade omedelbart ett skyddsstopp i området och arbetet med riskbedömningar inleddes.

Både plus och minus med samordning

Ledare. Det drar ihop sig till en oviss avtalsrörelse. Två LO-förbund har redan deklarerat att de inte tänker acceptera samordnade lönekrav och den normerande roll som industrin länge haft.