Ledare

På spaning efter framtiden

Ledare. Nästan varje dag ramlar det in mejl i min e-postkorg som handlar om försök med förarlösa fordon, nya kraftfullare batterier till elbilar, åkeriföretag som ställer om till fossilfritt eller forskare som provar nya tekniska lösningar för att ladda bilar med elektricitet under färd.

Det blir en ständig påminnelse om att vi befinner oss mitt uppe i en omställning som ingen vet hur den slutar. Om den ens har ett slut…

Ett problem som både forskare och beslutsfattare brottas med är att den tekniska utvecklingen går allt snabbare. En innovation som framstår som den ultimata lösningen för framtiden kan vara passé 24 månader senare.

Som forskare avundas man antagligen Baltzar von Platen som körde i gång bygget av Göta kanal. Grävarbetet började 1810 och det tog 22 år innan hela den 19 mil långa kanalen var klar och kunde tas i bruk.

Omdebatterat

Under politikerveckan i Almedalen i somras var morgondagens fordon och bränslen, liksom förarlösa fordon, ett av de frågekomplex som avhandlades på flest seminarier och debatter.

En debattör hävdade att de beslut Sverige fattar nu om höghastighetståg och kanske elektrifierade landsvägar blir styrande i 100 år framåt.

Jag har svårt att tro att det blir så. Jag tror inte ens att vi kan förutse hur exempelvis gods och paket skickas om 50 år.

Snabba förändringar

En sak tycks framtidsstrategerna i vart fall vara överens om. Att det är närmast hopplöst att försöka ge dagens ungdomar utbildningar som fortfarande är relevanta när de fyllt 45 år.

Det sägs att världen står inför den fjärde industriella revolutionen. En del analytiker förutspår att robotisering och annan automatisering kan hota uppåt 40 procent av dagens arbetstillfällen. Visst det skapas nya jobb, men de kommer inte att täcka det enorma bortfallet.

Framtidsspaning

Världen – och inte minst fackföreningsrörelsen – står inför utmaningar vi inte ens kan överblicka.

Trots det har Transportarbetaren börjat arbetet med en framtidsspaning. Det första reportaget kommer i december och handlar om godstrafiken.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    11 november, 2017

    Göta Kanal är ett strålande exempel på när den tekniska utvecklingen (tågen) körde i från båtfrakten.
    Kanalprojektet brottades dessutom med ekonomiska problem vilket tog sig i uttryck av en aktieägares yttrande,
    "det enda vatten som kommer att flyta i detta dike är aktieägarnas tårar". Projektet kan vara en varning för alla höghastighetsvurmare när det gäller tåg. Den enda sträcka jag känner till som har varit lönsam ekonomisk är den mellan Barcelona och Madrid. Robotutvecklingen gällande omvårdnadsbranscher kan vara positiv, även ekonomisk, då personaltäta områden blir för dyra och den mänskliga arbetskraftsbristen blir för stor. Självkörande bilar på vägarna i detta land med snö, is och halka är rätt så utopiskt. Likaså eldrift för lastbilar. Där måste en bränsleutveckling komma till stånd.

Lästips:

”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Helena Jahncke

Här forskas för friskare arbetsliv

5 frågor. Helena Jahncke är ny chef för forskningsavdelningen på Afa Försäkring, bolaget som finansieras genom dina kollektivavtal.

Helena Jahncke, Afa

Pengar till forskning om corona och jobbet

Arbetsliv. Försäkringsbolaget Afa vill ge pengar till forskningsprojekt som undersöker hur corona påverkar arbetslivet.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Då var fallet löst?

Palmemordet. Jag tror att alla som var födda då minns exakt vad de gjorde natten när Olof Palme mördades.

I väntan på jobb

Kristider. Jag har varit med om flera kriser i arbetslivet. Och frågan är om det inte alltid är lite kris. När som helst kan förutsättningarna ändras och jobb försvinna i någon upphandling eller för att ett konkurrerande företag lagt ett skambud.

Ett andetag

Arbetare. Den här krönikan ska inte handla om coronan, covid-19. Den ska inte handla om att regering och riksdag inte tillsett att regionerna hållit beredskapslager. Inte heller om att samtliga myndigheter: Folkhälsomyndigheten, MSB, Socialstyrelsen, regionerna, kommunerna, riksdag och regering, inte en enda av alla instanserna har lyft ett finger för att i förväg skydda sin befolkning mot pandemier.

Vad är egentligen schysta transporter?

Ordförandeord. Frågan är lika aktuell nu som någonsin. Förbundet har under de senaste månaderna jobbat intensivt gentemot Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen, för att branschens tre huvudparter ska enas om ett gemensamt system för att kvalitetsmärka transportföretag.

Las-utredaren slår tok-rekord

Debatt. Många tokiga förslag har vi sett från utredare, men detta slår nog alla rekord!

Stort tack till coronapandemin!

Debatt. Svenska fackföreningar borde vara tacksamma över att coronan kom. Den har varit en ögonöppnare för många inom fackföreningen – och inte bara för oss. Många av de åtgärder som har gjorts för att lindra eller bromsa spridningen är sådant som vi inom LO har påpekat tidigare att man ska göra för att minska människors lidande i många avseenden.

Kris i taxibranschen – kollaps i färdtjänsten

Debatt. Det är bråttom om man ska klara att värna om transporterna för våra mest utsatta medborgare, skriver taxiåkaren och småföretagarkonsulten Michael Harvey.

Döden på jobbet är ständigt närvarande

Debatt. I coronapandemins spår har de som kan arbeta hemifrån uppmanats att göra så. Dock kan inte alla yrkesgrupper göra det. Dessa personer riskerar att smittas av covid-19, men även att råka ut för arbetsplatsolyckor.

Vi vill också uppleva en morgondag

Min vardag. Vi färdtjänstförare är de som får vardagen att gå runt för många i landet. Ibland med livet som insats. Ta den tanken med er när ni möter oss i trafiken, skriver Peter Eriksson som kör åt ett litet bolag i Uddevalla .

Dags att sätta ned foten om tvåskift

Insändare. Hej! Läste artikeln Miljöarbetare tvingas jobba tvåskift. Många privata företag lägger fler kärl på färre bilar och personal. Personalen blir lidande, fordonsvård uteblir, kunder får inte tömt.

Varför ingen löneförhandling förrän i höst?

Insändare. Hej. Läste Transportarbetaren i dag. Och jag blev både förvånad och besviken då löneavtalen för 2020 förlängts till den 31 oktober, på grund av corona. Innebär det att vi blir blåsta på minst sju månaders löneförhöjning?

Hur många hundra miljoner bjuder du på?

Ledare. Mil efter mil av asfalt. Mobilens gps-app mäter farten och ger lite underhållning längs den monotona E4:an. Då och då hamnar jag bakom lastbilar, svenska eller utländska. Många tycks ligga kring 87–88 kilometer i timmen. Det vill säga 10 procent över laglig hastighet.

Vi har några viktiga fajter att klara av

Ordförandeord. Det här året, 2020, har verkligen skakat om det mesta som vi känner som bekant. Och det har redan gett oss en ny verklighet full av utmaningar och möjligheter. Jag kan se att många därute hjälps åt och drar lasset åt samma håll. Det är något bra och fint som sker runt den gemensamma fienden corona.

Facklig samling – 10 fackliga organisationer

Vi vill stärka det brottsförebyggande arbetet

Debatt. Det brottsförebyggande arbetet måste stärkas genom en bred mobilisering från hela samhället. Nu inleder vi ett långsiktigt samarbete för att bromsa den negativa utvecklingen, med en kriminalitet som sjunker allt lägre ner i åldrarna. Vi påbörjar arbetet med facklig samling för att stärka det brottsförebyggande arbetet och samordna det tidiga stödet till barn och unga i riskzon.