Ledare

På spaning efter framtiden

Ledare. Nästan varje dag ramlar det in mejl i min e-postkorg som handlar om försök med förarlösa fordon, nya kraftfullare batterier till elbilar, åkeriföretag som ställer om till fossilfritt eller forskare som provar nya tekniska lösningar för att ladda bilar med elektricitet under färd.

Det blir en ständig påminnelse om att vi befinner oss mitt uppe i en omställning som ingen vet hur den slutar. Om den ens har ett slut…

Ett problem som både forskare och beslutsfattare brottas med är att den tekniska utvecklingen går allt snabbare. En innovation som framstår som den ultimata lösningen för framtiden kan vara passé 24 månader senare.

Som forskare avundas man antagligen Baltzar von Platen som körde i gång bygget av Göta kanal. Grävarbetet började 1810 och det tog 22 år innan hela den 19 mil långa kanalen var klar och kunde tas i bruk.

Omdebatterat

Under politikerveckan i Almedalen i somras var morgondagens fordon och bränslen, liksom förarlösa fordon, ett av de frågekomplex som avhandlades på flest seminarier och debatter.

En debattör hävdade att de beslut Sverige fattar nu om höghastighetståg och kanske elektrifierade landsvägar blir styrande i 100 år framåt.

Jag har svårt att tro att det blir så. Jag tror inte ens att vi kan förutse hur exempelvis gods och paket skickas om 50 år.

Snabba förändringar

En sak tycks framtidsstrategerna i vart fall vara överens om. Att det är närmast hopplöst att försöka ge dagens ungdomar utbildningar som fortfarande är relevanta när de fyllt 45 år.

Det sägs att världen står inför den fjärde industriella revolutionen. En del analytiker förutspår att robotisering och annan automatisering kan hota uppåt 40 procent av dagens arbetstillfällen. Visst det skapas nya jobb, men de kommer inte att täcka det enorma bortfallet.

Framtidsspaning

Världen – och inte minst fackföreningsrörelsen – står inför utmaningar vi inte ens kan överblicka.

Trots det har Transportarbetaren börjat arbetet med en framtidsspaning. Det första reportaget kommer i december och handlar om godstrafiken.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    11 november, 2017

    Göta Kanal är ett strålande exempel på när den tekniska utvecklingen (tågen) körde i från båtfrakten.
    Kanalprojektet brottades dessutom med ekonomiska problem vilket tog sig i uttryck av en aktieägares yttrande,
    "det enda vatten som kommer att flyta i detta dike är aktieägarnas tårar". Projektet kan vara en varning för alla höghastighetsvurmare när det gäller tåg. Den enda sträcka jag känner till som har varit lönsam ekonomisk är den mellan Barcelona och Madrid. Robotutvecklingen gällande omvårdnadsbranscher kan vara positiv, även ekonomisk, då personaltäta områden blir för dyra och den mänskliga arbetskraftsbristen blir för stor. Självkörande bilar på vägarna i detta land med snö, is och halka är rätt så utopiskt. Likaså eldrift för lastbilar. Där måste en bränsleutveckling komma till stånd.

Lästips:

Henrik Sternberg

Henrik Sternberg

… mr Cabotagestudien, som efter sommaren blir professor i USA. Han flyttar sin forskning om transportbranschen, och sina studier av fusk, social dumpning och oschyst konkurrens, till universitetet i Iowa.

Lastbilen fortsätter dominera

Fokus: Framtiden. Anders Berndtsson är strateg på Trafikverket i Borlänge. Hur blir det, kommer vi att klara miljömålen till 2030? – Det är möjligt, men tekniskt svårt. Det kräver väldigt stora, modiga politiska beslut.

Illustration till Fossilfri framtid

Godstransporter utan olja

Fokus: Framtiden. Hur ska godset fraktas 2030? På lastbil? Eller med tåg, båt, flyg? Vilket drivmedel gäller?

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.