På spaning efter den fackliga verksamhet som flytt

Debatt. Marcel Proust ”På spaning efter den tid som flytt” beskriver ett bakåtblickande. Boken har lästs av många och lett till ingående analyser. Den ses som ett mästerverk. Nu tänker jag inte skriva något mästerverk, men jag tänker göra en ”spaning efter den fackliga verksamhet som flytt”.

I sydöstra delen av Småland – Kalmar, Nybro, Hultsfred, Oskarshamn, Mönsterås och Öland, men även i Växjö, Alvesta, Älmhult och Tingsryd – fanns tidigare en facklig närvaro av sektioner och klubbar.

Undertecknad var under 1970-, 80- och 90-talen anställd som ombudsman i dåvarande Transport avdelning 38 Kalmar. Området var enligt ovan beskrivning vidsträckt, vilket ställde krav på att man som ombudsman var oerhört mobil. Medlemmarna ville ha direktkontakt med den som satts att företräda dem. Ett oerhört stimulerande arbete, att möta många medlemmar och ta del av deras arbetssituation.

En del berättade att företaget ville inrätta resultatlön, som beskrevs som ett direkt löneparadis. Något företag ville slopa övertidsersättningen, ett annat vurmade för 14-timmars arbetspass.

Som ombudsman var det oerhört viktigt att på förhand få veta vad som rörde sig ute i verkligheten. Samtidigt bidrog sektions- och klubbordförandena med ett stort arbete. Många samtal kom från fruar som undrade över hur mycket övertid som deras gubbar fick arbeta och om det stod i proportion till den lön som erhölls.

Medlemmarna och deras förtroendevalda var den yttersta nerven i fackföreningens själ – men den viktigaste.

Nu är det ju en tid som flytt. I det område jag räknat upp finns i stort sett ingen facklig aktivitet. Inför sammanslagningen av avdelningarna 38 och 13 (till avdelning 51) frågade jag på ett sektionsmöte vad fördelen var. Fick svaret att det skulle bli mer resurser och mer tid för att ägna sig åt medlemmarna. Ett typiskt standardsvar.

Det blev ingen facklig aktivitet. Tvärtom!

En av fyra sektioner omfattar Kalmar, Nybro, Hultsfred, Oskarshamn. I området finns två klubbar inom bevakningsbranschen. Där finns stora åkerier, men ingen facklig verksamhet. Otroligt eftersom åkerichaufförer är den största medlemsgruppen.

När jag frågar människor som arbetar inom Transports verksamhetsområde hur den fackliga närvaron är möts jag ofta av ett snett leende och frågan ”vilket fack?”.

Som pensionär ska man kanske inte bry sig, men det är ändå med vemod jag ser det förfall som stordriften fört med sig.

Att det pratas om sänkta ingångslöner är kanske inte förvånande. Borgarna och Svenskt Näringsliv har kanske kännedom om den låga fackliga aktivitet som råder inom servicesektorn – och därför riktar in sig på just de områdena. Typ, varför inte anställa en invandrad chaufför som då erhåller så kallad invandrarlön?

Tyvärr ser jag ingen på lokal nivå som tar upp den tankegången och bemöter den. Jag är, med tanke på alla skrämmande artiklar i Transportarbetaren, säker på att det finns åkerier som jublar över major Björklunds och Annie Lööfs framtidsvisioner.

Jag har ibland fått höra att jag inte ska ”titta i backspegeln”. Men att inte se tillbaka och jämföra är ytterst dumt, för då förlorar vi framtiden.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Dyra resor även i Byggnads

Facket. Även fackförbundet Byggnads uppmärksammas nu för dyra resor. Vid en kongress i Sydafrika hösten 2017 åkte två personer i ledningen business class, trots att förbundet har ett resereglemente som säger att flygresor ska ske i ekonomiklass.

Ryanairplan lyfter

Ett första lyft för facket i Ryanair

Flyg. För första gången ska ett fackförbund få verka i lågprisbolaget Ryanair, som gjort sig känt för sin antifackliga hållning. Det handlar om piloternas fack i sex länder, men inte Sverige.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

En strömlös ledning

Efter stormen. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

Jag väntar mig politisk turbulens

Ledare. Efter månader av politiskt käbbel har vi fått en rödgrön regering. En vänsterregering som till betydande delar ska driva högerpolitik.

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.

Gör fackkurser obligatoriska!

Insändare Tycker att facken generellt gör ett bra jobb i Sverige, men man måste bli mycket bättre på att utbilda sina arbetare.

Debatt: Facket & framtiden

På en död planet finns inga jobb

Ulf Jarnefjord: Utsläppen av växthusgaser måste minskas drastiskt för att den globala uppvärmningen ska hejdas. Detta är en ödesfråga också för fackföreningsrörelsen.

Biltvätt

Vår förbannade skyldighet

Bengt Sandberg: Fackföreningsrörelsen i Sverige har tagit ställning för att ta kamp för de papperslösa. Därför startades i september 2008 Fackligt center för papperslösa. Centret ska vara en motor bland förbunden mot att människor utnyttjas på svenska arbetsplatser.

Så lyfter vi facket

Johan Eriksson: En fackförening utan aktiva medlemmar är en fackförening utan kraft! Arbetarrörelsen måste bli en rörelse igen. Vi måste våga titta framåt. Inte fastna i en romantisk bild av vad vi en gång varit och med sorgsen blick förlamat konstatera omöjligheter och problem.

Det handlar om världsbilden

Jesper Bengtsson: Jag tror att valet i september kan sammanfattas med fyra ord: Det handlar om världsbilden. Jag är dessutom övertygad om att de fackliga organisationernas största utmaning under de kommande åren är att klara av att forma och etablera sin egen bild av vilket samhälle vi lever i.

När alla tänker som chefen …

Krönika. Det var en gång en liten, liten chef på ett litet, litet taxibolag. Vi kan kalla honom Loffe. Företaget finns i kustbandet men ägs av Stora bolaget i storstaden. Vi kan kalla det Skärgårdstaxi. Här utövar Loffe sin egen version av ledarskap.

David Ericsson

Driving home for Christmas

Davids krönika. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Döden blir oftast bara en liten notis

Ledare. Vasagatan i centrala Stockholm. En vit lätt lastbil från en flyttfirma parkerar i lastzonen vid trottoarkanten. Föraren och två medhjälpare hoppar ur och fäller ner bakgavellyften.