På spaning efter den fackliga verksamhet som flytt

Debatt. Marcel Proust ”På spaning efter den tid som flytt” beskriver ett bakåtblickande. Boken har lästs av många och lett till ingående analyser. Den ses som ett mästerverk. Nu tänker jag inte skriva något mästerverk, men jag tänker göra en ”spaning efter den fackliga verksamhet som flytt”.

I sydöstra delen av Småland – Kalmar, Nybro, Hultsfred, Oskarshamn, Mönsterås och Öland, men även i Växjö, Alvesta, Älmhult och Tingsryd – fanns tidigare en facklig närvaro av sektioner och klubbar.

Undertecknad var under 1970-, 80- och 90-talen anställd som ombudsman i dåvarande Transport avdelning 38 Kalmar. Området var enligt ovan beskrivning vidsträckt, vilket ställde krav på att man som ombudsman var oerhört mobil. Medlemmarna ville ha direktkontakt med den som satts att företräda dem. Ett oerhört stimulerande arbete, att möta många medlemmar och ta del av deras arbetssituation.

En del berättade att företaget ville inrätta resultatlön, som beskrevs som ett direkt löneparadis. Något företag ville slopa övertidsersättningen, ett annat vurmade för 14-timmars arbetspass.

Som ombudsman var det oerhört viktigt att på förhand få veta vad som rörde sig ute i verkligheten. Samtidigt bidrog sektions- och klubbordförandena med ett stort arbete. Många samtal kom från fruar som undrade över hur mycket övertid som deras gubbar fick arbeta och om det stod i proportion till den lön som erhölls.

Medlemmarna och deras förtroendevalda var den yttersta nerven i fackföreningens själ – men den viktigaste.

Nu är det ju en tid som flytt. I det område jag räknat upp finns i stort sett ingen facklig aktivitet. Inför sammanslagningen av avdelningarna 38 och 13 (till avdelning 51) frågade jag på ett sektionsmöte vad fördelen var. Fick svaret att det skulle bli mer resurser och mer tid för att ägna sig åt medlemmarna. Ett typiskt standardsvar.

Det blev ingen facklig aktivitet. Tvärtom!

En av fyra sektioner omfattar Kalmar, Nybro, Hultsfred, Oskarshamn. I området finns två klubbar inom bevakningsbranschen. Där finns stora åkerier, men ingen facklig verksamhet. Otroligt eftersom åkerichaufförer är den största medlemsgruppen.

När jag frågar människor som arbetar inom Transports verksamhetsområde hur den fackliga närvaron är möts jag ofta av ett snett leende och frågan ”vilket fack?”.

Som pensionär ska man kanske inte bry sig, men det är ändå med vemod jag ser det förfall som stordriften fört med sig.

Att det pratas om sänkta ingångslöner är kanske inte förvånande. Borgarna och Svenskt Näringsliv har kanske kännedom om den låga fackliga aktivitet som råder inom servicesektorn – och därför riktar in sig på just de områdena. Typ, varför inte anställa en invandrad chaufför som då erhåller så kallad invandrarlön?

Tyvärr ser jag ingen på lokal nivå som tar upp den tankegången och bemöter den. Jag är, med tanke på alla skrämmande artiklar i Transportarbetaren, säker på att det finns åkerier som jublar över major Björklunds och Annie Lööfs framtidsvisioner.

Jag har ibland fått höra att jag inte ska ”titta i backspegeln”. Men att inte se tillbaka och jämföra är ytterst dumt, för då förlorar vi framtiden.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ryanairplan lyfter

Ett första lyft för facket i Ryanair

Flyg. För första gången ska ett fackförbund få verka i lågprisbolaget Ryanair, som gjort sig känt för sin antifackliga hållning. Det handlar om piloternas fack i sex länder, men inte Sverige.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Och så sorgen

Krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.

Moderata kommunister

Krönika. Alla kanske inte känner till det, men det finns faktiskt moderata kommunister. En bekant meddelade på nätet att han, som kommunist, tänker rösta på Moderaterna. Han hade tappat förtroendet för riksdagspartierna och röstar bara för en fråga: nej till höghastighetstågen.

Marknaden har alltid rätt!

Krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Rädda svensk åkerinäring!

Ordförandeord. Svensk åkerinäring blöder, och dess chaufförer lider. Branschen är hårt drabbad av den osunda konkurrensen och den olagliga utländska inrikestrafiken som vi dagligen ser på vägarna.

Tillbaka till fackets rötter

Ledare. I juli är det precis 110 år sedan tre ungsocialister sprängde fartyget Amalthea i Malmö hamn. Båten användes som förläggning för engelska strejkbrytare som kallats in för att utföra arbete som de ordinarie hamnarbetarna lagt ner.

Gör a-kassan tillgänglig för fler

Debatt. Gör a-kassan tillgänglig för fler så skapar vi en värdigare situation för både anställda och anställningslösa.

Det är hög tid att stoppa taxifusket

Ordförandeord. Vi har tagit oss in i en fantastisk försommar och jag ser bilder på hur avdelningarna är ute och träffar medlemmar och blivande medlemmar över en kopp kaffe på eftermiddagen, eller över en grillad korv under arbetspasset mitt i natten. Vi pratar om sådant som är viktigt för att få både jobb och privatliv att fungera och vara tryggt.

Hur svårt kan det vara?

Ledare. När sommaren så småningom ebbar ut hoppas man ju att farsen kring Svenska Akademien är slut. Risken är väl annars överhängande att människor som redan har problem med en grandios självbild fått den uppumpad till bristningsgränsen.

Försäkringskassan husfasad

Det handlar om människor!

Debatt. Kränkningen av redan utsatta människor måste få ett slut. Fredrik Lundh Sammeli och socialminister Annika Strandhäll skriver ”att de hör berättelser från människor om hur de upplever att tryggheten har brustit och stödet varit för dåligt i sjukförsäkringen” (Norrbottens-Kuriren). Det är inte en upplevelse, det är verklighet!

Marknaden har alltid rätt!

Davids krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Lönekriterierna blir helt absurda

Ledare. Anställda på Försäkringskassan får högre lön ju fler personer som nekas sjukpenning. Avslöjandet i SVT:s program Agenda kom från anonyma handläggare på kassan som vittnar om hård press för att minska statens utgifter för sjukskrivningar.

Dumpa inte våra villkor med skattepengar!

Ordförandeord. Det är valår i år och valrörelsen har kommit i gång, både hos partierna och hos oss som förbund. Utspelen duggar tätt och nyligen presenterades regeringens vårbudget.

Förhindra att industrins dolda dödsfällor tar fler liv

Debatt. I maj förra året dog ännu en lastbilschaufför på jobbet. En truck backade över honom vid lastning på ett stålverk. En tragedi för de anhöriga. Ett djupt personligt trauma för den som körde trucken. Ett allvarligt misslyckande för stålföretaget som lät det hända i sin verksamhet. Och djupt störande för alla oss andra.