Ove Allansson har lämnat oss

Krönika. Det är något speciellt när en författare går bort. Det blir liksom en stoppsträcka innan man fattar att det verkligen har hänt. Böckerna finns ju kvar och författaren är på något sätt närvarande i dem, som när han eller hon levde.

Extra svårt är det att förstå att en folkkär författare som Ove Allansson har lämnat oss. Han var ju den store mästaren på att skildra själva livet.

Inte på det enskilda navelskådande sättet som är så vanligt i litteraturen, där det mesta är ett stort JAG, medan resten av världen beskrivs som ett suddigt töcken.

Ove Allansson hade i stället det som utmärker en arbetarförfattare: ett VI där varje enskild person, bra eller dålig, skurkaktig eller solidarisk, hade en plats i det ständiga drama som är verkligheten.

En plats där anpassning var första tipset men när det inte gick, protest på mer eller mindre listiga sätt. Och allt inrymt i historierna. De som sjöfolk och chaufförer är så bra på att berätta. Men som så lätt glöms bort.

Men Ove Allansson stoppade upp tidens flod för några ögonblick, samlade och skrev ner. Samtidigt kämpade han politiskt för bättre arbetsförhållanden åt sjöfolket.

Han hade själv varit på sjön i många år som reparatör och såg sjömanslivets förändring. Från styckegodsare som gick mellan hamnarna till stora containerfartyg.

Hans författargärning med ett trettiotal böcker är också ett dokument över en tid som flytt då fler svenskar bemannade båtarna.

Jag har inte läst allt av honom och jag kände inte honom jättebra. Men vi har setts då och då, haft telefonkontakt och framför allt har vi skickat böcker till varandra när vi kommit med något nytt.

Hans vänliga iakttagande förmåga, att han ständigt kunde förnya sig och skriva om vitt skilda saker, som i De kosmiska havens bokanjärer eller Blues för Maria, och att han alltid såg till människan, var hans styrkor.

För mig som läsare gav han ständigt något nytt, ömsint och eftersinnande. Och för mig som författare gav han exempel ”Såhär kan du göra” och jag lånade också ordet ”samtiga” av honom
i en novell.

Där jag verkar, i det stormiga hav som är litteraturen, är det nästan omöjligt att alltid hamna rätt. Men hans författarskap var som en tryggt blinkade fyr. En som fanns där och som på något sätt alltid kommer att finnas där.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

David Ericssons senaste krönikor

Lösa förbindelser

Krönika Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

En sopig sommar

Krönika. Vad har strulet inom Transportstyrelsen, sopstrejken i Stockholm och hamnkonflikten i Göteborg gemensamt? Vad är det som förenar dessa olika former av kaos i ett enda ord? Outsourcing!

Kul-tur på hjul

Krönika. Ett par saker är Transport särskilt känt för bland allmänheten: kampen mot lönedumpning och vägkrogsbiblioteken med ljudböcker. De som gjort chaufförer till den kanske mest belästa yrkesgruppen i Sverige.

När är det läge att säga ifrån?

Ordförandeord. Rubriken på denna krönika är en fråga som man väl ofta ställer sig, både som privatperson, fackförbundsordförande och organisation.

Asylpolitiken måste ändras

Ledare. I Sverige pågår just nu ett utdraget drama i tusentals akter. Det handlar om asylsökanden som lever i oviss väntan på beslut från Migrationsverket. Får de stanna? Eller blir det avslag och utvisning?

En säker väg till jobb

Debatt. Den 9 september varje år är det yrkesförarens dag. Det vill vi fira genom att lyfta fram det tredje vanligaste yrket för män i Sverige: lastbilschauffören. Trots att yrket är populärt så är det stor brist på förare i transportnäringen. Nu måste politiken ta detta på allvar.

Tufft för många

Ordförandeord. Ofta förknippar vi sommaren med en lugnare tid på året som i bästa fall kan användas till vila, ledighet och återhämtning. Sommaren 2017 blev med facit i hand det motsatta för många.

Förtal av en hel yrkesgrupp

Ledare. Efter sommarens stora sopkonflikt i Stockholm är läget mycket spänt mellan parterna. I ett pressmeddelande går Reno Norden till generalangrepp mot både sopgubbarna och Transport.

Reno Norden till hårt angrepp mot Stockholms Sopgubbar

Debatt. Reno Norden har under sommarens sopkonflikt i Stockholm vägrat att svara på frågor från Transportarbetaren och andra medier. Den 22 augusti publicerade företaget detta pressmeddelande på sin hemsida.

SFI-undervisning

Kunskapslyft effektivare än sänkta löner

Debatt. I mitten av augusti presenterade allianspartierna förslag om låglönejobb för nyanlända och unga utan gymnasieutbildning. Politiker som ska sätta löner i stället för att samverka med parterna om hur man bäst skapar vägar in på arbetsmarknaden för personer med kort utbildning.

Sopgubbarnas sista strid

Ledare. Sommaren blev inte som tänkt. Det ska vara nyhetstorka i juli. Lugn och ro. Inte sopkrig och regeringskris. Inte häcken full för en ensam redaktör på en i övrigt öde redaktion.

Alla transportare behövs i framtiden

Ordförandeord. Kongressen i Örebro är avslutad. Vårt förbund har stakat ut inriktningen för framtiden genom en lång rad beslut inom olika områden.