Ordningsvakt på Stockholms central.
Close
Bilden är tagen vid Stockholms central och ordningsvakten har ingen koppling till artikeln.
Close

Otydliga krav stoppar blivande ordningsvakter

Behovet av ordningsvakter har ökat kraftigt och i höstas öppnade polisen för att även privata aktörer ska få utbilda vakter. Men bara en bråkdel av eleverna som gått privatkurs klarade polisens sluttest, skriver tidningen Dagens Nyheter.

– Artikeln handlar inte om oss. Men det är svårt att utbilda när polisen inte är tydlig med vilka utbildningskrav som gäller. Vi har valt att lägga vår ordningsvaktsutbildning på is till frågetecknen är utredda, säger Martin Bjurhem.

Han är vd i utbildnings- och arbetsmiljöorganet Bya som ägs gemensamt av Transport och bevakningsbranschen.

Den senaste veckan har medierna rapporterat om bråk mellan kroggäster och vakter eller entrévärdar.

I en uppföljande artikel skriver Dagens Nyheter om utbildningen av ordningsvakter – alltså en yrkesgrupp som har ett speciellt ordningsvaktsförordnande och som arbetsleds av polisen.

Normalt är det också polisen som utbildar ordningsvakter. Men i samband med

den stora strömmen av flyktingar 2015 uppstod ett akut behov av fler vakter. Polisen valde då att släppa på monopolet och öppna för privata företag eller organisationer.

I praktiken är det tre aktörer som börjat med vaktutbildning, vid sidan av polisen. En av dem är Bya, som formellt står för Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

De två andra är privata företag. Ett av dem erbjuder kurser för 11 500 kronor och enligt Dagens Nyheter har ett stort antal av eleverna underkänts i de obligatoriska tester som polisen i efterhand gör, innan någon får förordnande som ordningsvakt.

Byas vd Martin Bjurhem är inte förvånad. Han menar att utbildningssystemet lider av ett systemfel.

När polisen utbildar ordningsvakter görs en lämplighetsprövning innan adepterna får sätta sig i skolbänken. Men för privata utbildare är reglerna annorlunda. Här krävs inga tester alls – inte förrän efter utbildningen då eleverna måste klara ett teori- och praktikprov hos polisen.

Martin Bjurhem säger:

– Vi ansåg att polisens modell borde ha gällt alla, men nu valde myndigheten att vända på steken. Det är olyckligt. Det skapar en enorm arbetsbörda både för Bya och för polisen.

Under det senaste halvåret har flera hundra personer underkänts vid slutprovet, enligt polisens egna siffror. Det är framför allt i momentet ”självskydd och konflikthantering” som eleverna går bet.

– Det är en del av utbildningen som handlar om hur ordningsvakten ska agera när personer måste gripas, förklarar Martin Bjurhem. Väljer vi ut rätt personer, med ett gott omdöme, är det här det minst viktiga kravet kan jag tycka.

– Men det stora problemet är att polisen inte har ställt upp tydliga, enhetliga krav. Olika examinatorer gör olika bedömningar beroende på var i landet proven utförs.

På Bya har man försökt försökt tackla situationen genom att utöka utbildningstiden med 40–50 timmar, utöver polisens grundkrav. Bya har också infört egna lämplighetstester innan personer antas till kursen.

– Vi ger våra elever mycket mer utbildning än polisen, säger Bjurhem. Men det fungerar ändå inte på ett tillfredsställande sätt. Byas styrelse har valt att inte lägga ut nya kurser innan utbildningskraven är utredda.

Utbildningstiden för ordningsvakter är trots allt relativt kort, resonerar Martin Bjurhem:

– Och då är det viktigt att eleverna lär sig att behärska fyra, fem tekniker för självskydd. Inte att man får prova på 20 olika, för att i bästa fall klara de lokala kraven på just den examinationsorten.

– Vi har tagit fram ett konkret förslag som vi ska diskutera med polisen i mitten av augusti. Förhoppningsvis kan vi hitta en lösning, så att Bya kan börja utbilda ordningsvakter igen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.

Pengar

Kolla ditt lönebesked

Bevakning. Du som jobbar i bevakningsbranschen, glöm inte att kolla din lön! – Jag får en hel del signaler om att det brister både i små och stora företag. Grundlön och ob är oftast rätt, men det finns andra ersättningar som inte betalas ut, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.

Tvisten löst i Luleå hamn

Hamn. Tvisten i Luleå hamn är löst. På tisdagskvällen skrev Transport och stuveribolaget Shorelink på ett lokalt avtal som innebär att helgarbetet återupptas i hamnen. – Tidigare skedde det som övertid, nu är arbetet schemalagt, säger Transports avtalssekreterare Peter Winstén.