Ordningsvakt på Stockholms central.
Close
Bilden är tagen vid Stockholms central och ordningsvakten har ingen koppling till artikeln.
Close

Otydliga krav stoppar blivande ordningsvakter

Behovet av ordningsvakter har ökat kraftigt och i höstas öppnade polisen för att även privata aktörer ska få utbilda vakter. Men bara en bråkdel av eleverna som gått privatkurs klarade polisens sluttest, skriver tidningen Dagens Nyheter.

– Artikeln handlar inte om oss. Men det är svårt att utbilda när polisen inte är tydlig med vilka utbildningskrav som gäller. Vi har valt att lägga vår ordningsvaktsutbildning på is till frågetecknen är utredda, säger Martin Bjurhem.

Han är vd i utbildnings- och arbetsmiljöorganet Bya som ägs gemensamt av Transport och bevakningsbranschen.

Den senaste veckan har medierna rapporterat om bråk mellan kroggäster och vakter eller entrévärdar.

I en uppföljande artikel skriver Dagens Nyheter om utbildningen av ordningsvakter – alltså en yrkesgrupp som har ett speciellt ordningsvaktsförordnande och som arbetsleds av polisen.

Normalt är det också polisen som utbildar ordningsvakter. Men i samband med

den stora strömmen av flyktingar 2015 uppstod ett akut behov av fler vakter. Polisen valde då att släppa på monopolet och öppna för privata företag eller organisationer.

I praktiken är det tre aktörer som börjat med vaktutbildning, vid sidan av polisen. En av dem är Bya, som formellt står för Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

De två andra är privata företag. Ett av dem erbjuder kurser för 11 500 kronor och enligt Dagens Nyheter har ett stort antal av eleverna underkänts i de obligatoriska tester som polisen i efterhand gör, innan någon får förordnande som ordningsvakt.

Byas vd Martin Bjurhem är inte förvånad. Han menar att utbildningssystemet lider av ett systemfel.

När polisen utbildar ordningsvakter görs en lämplighetsprövning innan adepterna får sätta sig i skolbänken. Men för privata utbildare är reglerna annorlunda. Här krävs inga tester alls – inte förrän efter utbildningen då eleverna måste klara ett teori- och praktikprov hos polisen.

Martin Bjurhem säger:

– Vi ansåg att polisens modell borde ha gällt alla, men nu valde myndigheten att vända på steken. Det är olyckligt. Det skapar en enorm arbetsbörda både för Bya och för polisen.

Under det senaste halvåret har flera hundra personer underkänts vid slutprovet, enligt polisens egna siffror. Det är framför allt i momentet ”självskydd och konflikthantering” som eleverna går bet.

– Det är en del av utbildningen som handlar om hur ordningsvakten ska agera när personer måste gripas, förklarar Martin Bjurhem. Väljer vi ut rätt personer, med ett gott omdöme, är det här det minst viktiga kravet kan jag tycka.

– Men det stora problemet är att polisen inte har ställt upp tydliga, enhetliga krav. Olika examinatorer gör olika bedömningar beroende på var i landet proven utförs.

På Bya har man försökt försökt tackla situationen genom att utöka utbildningstiden med 40–50 timmar, utöver polisens grundkrav. Bya har också infört egna lämplighetstester innan personer antas till kursen.

– Vi ger våra elever mycket mer utbildning än polisen, säger Bjurhem. Men det fungerar ändå inte på ett tillfredsställande sätt. Byas styrelse har valt att inte lägga ut nya kurser innan utbildningskraven är utredda.

Utbildningstiden för ordningsvakter är trots allt relativt kort, resonerar Martin Bjurhem:

– Och då är det viktigt att eleverna lär sig att behärska fyra, fem tekniker för självskydd. Inte att man får prova på 20 olika, för att i bästa fall klara de lokala kraven på just den examinationsorten.

– Vi har tagit fram ett konkret förslag som vi ska diskutera med polisen i mitten av augusti. Förhoppningsvis kan vi hitta en lösning, så att Bya kan börja utbilda ordningsvakter igen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Täcket av för Teslas nya batterilastbil

Ny teknik. Tidigt på fredagsmorgonen presenterade den hajpade elbilstillverkaren Tesla en batteridriven dragbil. Den påstås ha en räckvidd på 800 kilometer och kan accelerera från noll till 95 kilometer i timmen på fem sekunder. Utan påhakad trailer. Lastbilen uppges också vara självkörande. I vart fall på motorväg.

Straffen skärps vid brott mot kör- och vilotidsreglerna

Åkeri. I mars nästa år höjs böterna kraftigt för åkerier som systematiskt bryter mot kör- och vilotidsreglerna. Maxbeloppet vid flera överträdelser blir 800 000 kronor, i stället för dagens tak på 200 000 kronor. Fast många små och medelstora åkerier slipper undan maxboten.

Hopplöst att granska arbetsgivare åt AF

Arbetsmarknad. Mycket tid. Mycket jobb. Mycket pengar till arbetsgivarna. Men inget besked om resultatet. Transport och andra fack är irriterade över sitt uppdrag att granska arbetsgivare åt Arbetsförmedlingen.

Reno Norden förlorar tre kommuner

Renhållning. Tre kommuner på västkusten avslutar kontraktet med Reno Norden. Kommunägda Renova tar över sophämtningen i Lerum, Partille och Härryda i april.

Polismästare Stefan Hector vid nationella operativa avdelningen och Säkerhetsföretagens branschchef Li Jansson diskuterar mer samarbete.

”Säkerhetsföretag och polis behöver samarbeta närmare”

Terrorattentatet. ”Vi är ju en bransch där om någon springer bort från någonting så springer vi dit.” Säkerhetsföretagen presenterade i dag en rapport om terrorattentatet på Drottninggatan. Högst på önskelistan står ett tätare, mer strukturerat samarbete med polisen.

Dålig lastsäkring uppdagades vid kontroll i Gävle

Trafiksäkerhet. Alla lastbilar utom en hade stora brister i lastsäkringen. På ett containerchassi fanns sprickor i ramen. Det blev facit när polisen och Arbetsmiljöverket gemensamt kontrollerade lastbilar utanför grindarna till Gävle hamn.

Förslag: 36 timmars klampning

Cabotage. Regeringen föreslår att längsta möjliga tid en lastbil får vara klampad förlängs från 24 till 36 timmar.

Anna Ryding, Lena Hunt Wiberg och Lotta Larsson

De tar kampen mot kvinnovåld

Internationellt. Hur ska facket arbeta mot kvinnovåld? Och göra något för kvinnor som inte kan försörja sig på sitt jobb? Se till att de får rätten att organisera sig? Transports delegation på en internationell kvinnokonferens känner att de själva, förbundet och Sverige har en roll att spela.

EU:S VÄGPAKET

EU-kommissionen vill främja kombinerade transporter

Åkeri. EU-kommissionen har utrett och vill ändra det hårt kritiserade så kallade kombidirektivet. Det innehåller regler för transporter som kombinerar järnväg, sjöfart och lastbil. En knäckfråga är hur kombinerade transporter ska definieras.

Norska avfallsbolaget Nordren tar över i Sverige

Renhållning. Ytterligare ett norskt miljöföretag är på väg att etablera sig i Sverige. Bolaget, Nordren, har vunnit upphandlingar i Värmland och Västmanland. Huvudmännen i Nordren var tidigare med och startade krisdrabbade Reno Norden.

Polisinsats på Komettorget i Bergsjön, Göteborg.

Vem ska hålla ordningen?

Bevakning. En ordningsvakt misshandlas grovt. Ett kriminellt gäng uppges kontrollera torget. Är det då bevakningsbranschen som ska ansvara för att ordningen upprätthålls?

Lastbil som kört in i Åhléns på Drottninggatan, terrorattentat.

Chauffören jobbar igen efter kapningen

Terrordåd. Spendrups chaufför som fick sin lastbil kapad vid terrorattacken i Stockholm var sjukskriven i fyra, fem månader men jobbar igen. – Det är jätteroligt och funkar mycket bra, säger driftchef Stefan Karlsson.