Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.
Close
I Göteborgs hamn har åkeriet Din Transportpartner Norden sin verkstad. Ägaren sköter åkeriet och kör containrar, samtidigt som han är utflyttad och skriven i Danmark. Åkeriet, som i dag har chaufförer från främst Rumänien, vill anställa filippinska förare.
Close

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Världskarta med migrantströmmarna till Sverige
Klicka på kartan så öppnas en större bild. Grafik: Rikard Söderström/TT Källa: Transportarbetarens genomgång av 500 ansökningar om arbetskraftsinvandring inom Transports yrken.

I EU är det fri rörlighet för arbetskraft. Men Sverige har också mycket liberala regler för rekrytering utanför unionen. Det är arbetsgivarna själva som avgör om det är brist på arbetskraft inom ett visst yrkesområde.

Det har lett till en omfattande arbetskraftsinvandring från andra världsdelar. Under årets första tio månader fick Migrationsverket in 42 000 ansökningar om arbetstillstånd för personer från ”tredje land”. Närmare 34 000 av dem har beviljats.

Facken får regelmässigt ansökningarna för yttrande. Men de berörda förbunden kan inte säga ja eller nej, utan bara upplysa myndigheten om ifall det finns kollektivavtal och försäkringar på arbetsplatsen.

Försäkringar och avtalsenlig lön är en förutsättning för att Migrationsverket ska godkänna en begäran.

Av de 500 ansökningar som Transportarbetaren gått igenom hävdar i princip alla arbetsgivare att det finns försäkringar. En stor majoritet av företagen utlovar också löner som ligger i nivå med Transports avtal.

Fast 141 av de granskade företagen saknar kollektivavtal. 111 av de 500 migrantarbetarna ska jobba som tidningsbud på något av de stora distributionsföretagen. Där är avtal en självklarhet.

Räknar man bort buden är det 36 procent av migranterna som inte får det löneskydd som ett kollektivavtal innebär.

En del arbetsgivare kryssar i att de har avtal, samtidigt som Transports kontroller visar att det saknas.

– En hel del arbetsgivare tecknar faktiskt hängavtal när jag tar kontakt med dem, säger Maria Legge, Transports handläggare för migrationsärenden.

I ansökningar lämnar företagen ibland tilläggsuppgifter. Exempelvis att jobbet går till en släkting.

På en del formulär finns kompletta svenska personnummer, en indikation på att de arbetssökande funnits i Sverige en tid och troligen haft andra jobb. På andra är det bara födelsedatum.

Pakistan och Irak leder överlägset nationsligan. Noterbart är att bara 14 personer kommer från Syrien och Afghanistan – två länder som miljontals flyktingar lämnat de senaste åren.

Jämställdheten känns avlägsen, över 96 procent av de sökande är män.

Cirkeldiagram, Kön och Kollektivavta
Grafik: Christina Ahlund

När det gäller yrke kommer bilvård – tvätt och så kallad rekonditionering – på andra plats, efter tidningsutbärning. Överraskande många företag söker lastbilschaufförer, totalt 63 personer. 17 av förarna är från Filippinerna.

För chaufförsgruppen kan körkort och yrkeskompetensbevis (YKB) bli ett problem.

En av tre jobbsökare kommer till småföretag. Storstäderna dominerar. Mer än hälften av arbetsgivarna finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Arbetskraftsinvandringen är omdebatterad. LO anser att reglerna är för generösa. Myndigheterna har också konstaterat att det förekommer fusk med ”luftjobb” och fall där migranterna tvingats betala mutor för att få jobberbjudanden.

Tillvaron blir också osäker för gästarbetarna. Blir de av med jobbet riskerar de utvisning. Det gör det svårt att stå upp för löner och en bra arbetsmiljö.

Varför rekryterar så många arbetsgivare personal utanför EU? Finns det inte arbetskraft att tillgå i Sverige, exempelvis bland unga, flyktingar och i förortsområden med hög arbetslöshet?

Svensk Hemleverans är ett företag som delar ut morgontidningar i Norrköping, Uppsala och på Gotland. Med 43 ansökningar ligger bolaget i topp bland distributionsföretagen. Jenny Björklund är budchef:

– Vi har svårt att hitta personal och när vi annonserar får vi många sökande från länder som Indien och Bangladesh. De flesta är här som högskolestudenter. Nattjobbet går bra att förena med pluggandet.

– Vi gör inga särskilda insatser för den här gruppen, utom att hjälpa till med anställningserbjudandet till Migrationsverket. Ett grundkrav är att de kan förstå svenska.

Hur många av Svensk Hemleverans bud kommer från tredje land?

– Det vet jag inte på rak arm. Men andelen är ganska konstant. Det är i vart fall en grupp som är duktiga. De vill verkligen lära sig språket och är sällan sjuka. Många svenskar är lite bekvämare.

Åkaren Johan Kullgren i Jönköping var en av talespersonerna i Här stannar Sverige, den uppmärksammade kampanjen mot regelbrott och lönedumpning på vägarna. Han har ansökt om att få anställa tre lastbilsmekaniker från Irak och Syrien:

– Mekaniker är svåra att få tag på. Svenskar har blivit så förbannat bortskämda. De vill jobba nio till tre och helst ha en miljon kronor i lön. Att jobba kvällar och helger är inte att tänka på.

– Det var därför jag provade andra vägar. En kompis från Irak hjälpte mig att hitta personal. Men det var ett tag sedan och ingen av dem är kvar. Den siste jag ansökte om dök aldrig upp när jobbet skulle starta.

Johan Kullgren har blandade erfarenheter av mekanikernas inhopp.

– Fördelen var att de var här för att jobba. Det spelade ingen roll om det var kväll eller helg, gick en lastbil sönder ryckte de ut. Störst problem var språket. Jag är rätt värdelös på engelska och mekanikerna var ännu värdelösare.

Hur blev reaktionen bland dina förare när migrantarbetarna kom?

– Det var väldigt delade meningar. En del förstod mitt rekryteringsproblem och uppskattade mekaniker som alltid var redo att sticka ut med jourbilen. Andra var negativa. Det berodde nog mest på språkproblemet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Ring Skatteverket om du har frågor om vår verksamhet”

Flyttarbete. I Stockholm har minst elva flyttföretag begärt att få anställa arbetskraft utanför EU. Ett bolag sticker ut. Företaget bedriver en omfattande verksamhet under namnet Orkarinte.se, men saknar F-skatt och betalar inga arbetsgivaravgifter. Flyttbilarna är skrivna på privatpersoner eller andra firmor.

Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstadsavdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

På spaning efter förare från Filippinerna

Arbetskraftsinvandring. Hur bor och lever migrantarbetarna i Sverige? Får de den lön som utlovas? Vi åkte på vinst och förlust till två åkerier på västkusten. Två bolag som båda begärt att få ta in filippinska lastbilschaufförer.

10 största bevakningsbolagen

Mörkertal kring olyckor och tillbud?

Bevakning. Enligt lagen ska arbetsgivare anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket. Transportarbetaren har gått igenom landets tio största företag i bevakningsbranschen. Genomgången visar att vissa företag anmäler ett stort antal olyckor och tillbud. Vissa knappt några alls.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.

Granskning
Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstadsavdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

På spaning efter förare från Filippinerna

Arbetskraftsinvandring. Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstads-avdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

Månadens klubb
Klubbstyrelsen på UPS Göteborg

Kulturkrock på UPS i Göteborg

UPS Göteborg. Här finns fackklubben som har rest sig igen – efter att ordföranden fick sparken. Styrelsen satsar på att bygga upp kunskap och engagemang hos medlemmarna.

Snabbkoll: Studier

Ta en tugga av kunskapens frukt

Snabbkoll. Vad har du rätt till som anställd? Vilken roll har facket på jobbet? Hur ska du egentligen tolka kollektivavtalet? Det finns många saker du kan få svar på genom att gå en kurs.