Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.
Close
I Göteborgs hamn har åkeriet Din Transportpartner Norden sin verkstad. Ägaren sköter åkeriet och kör containrar, samtidigt som han är utflyttad och skriven i Danmark. Åkeriet, som i dag har chaufförer från främst Rumänien, vill anställa filippinska förare.
Close

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Världskarta med migrantströmmarna till Sverige
Klicka på kartan så öppnas en större bild. Grafik: Rikard Söderström/TT Källa: Transportarbetarens genomgång av 500 ansökningar om arbetskraftsinvandring inom Transports yrken.

I EU är det fri rörlighet för arbetskraft. Men Sverige har också mycket liberala regler för rekrytering utanför unionen. Det är arbetsgivarna själva som avgör om det är brist på arbetskraft inom ett visst yrkesområde.

Det har lett till en omfattande arbetskraftsinvandring från andra världsdelar. Under årets första tio månader fick Migrationsverket in 42 000 ansökningar om arbetstillstånd för personer från ”tredje land”. Närmare 34 000 av dem har beviljats.

Facken får regelmässigt ansökningarna för yttrande. Men de berörda förbunden kan inte säga ja eller nej, utan bara upplysa myndigheten om ifall det finns kollektivavtal och försäkringar på arbetsplatsen.

Försäkringar och avtalsenlig lön är en förutsättning för att Migrationsverket ska godkänna en begäran.

Av de 500 ansökningar som Transportarbetaren gått igenom hävdar i princip alla arbetsgivare att det finns försäkringar. En stor majoritet av företagen utlovar också löner som ligger i nivå med Transports avtal.

Fast 141 av de granskade företagen saknar kollektivavtal. 111 av de 500 migrantarbetarna ska jobba som tidningsbud på något av de stora distributionsföretagen. Där är avtal en självklarhet.

Räknar man bort buden är det 36 procent av migranterna som inte får det löneskydd som ett kollektivavtal innebär.

En del arbetsgivare kryssar i att de har avtal, samtidigt som Transports kontroller visar att det saknas.

– En hel del arbetsgivare tecknar faktiskt hängavtal när jag tar kontakt med dem, säger Maria Legge, Transports handläggare för migrationsärenden.

I ansökningar lämnar företagen ibland tilläggsuppgifter. Exempelvis att jobbet går till en släkting.

På en del formulär finns kompletta svenska personnummer, en indikation på att de arbetssökande funnits i Sverige en tid och troligen haft andra jobb. På andra är det bara födelsedatum.

Pakistan och Irak leder överlägset nationsligan. Noterbart är att bara 14 personer kommer från Syrien och Afghanistan – två länder som miljontals flyktingar lämnat de senaste åren.

Jämställdheten känns avlägsen, över 96 procent av de sökande är män.

Cirkeldiagram, Kön och Kollektivavta
Grafik: Christina Ahlund

När det gäller yrke kommer bilvård – tvätt och så kallad rekonditionering – på andra plats, efter tidningsutbärning. Överraskande många företag söker lastbilschaufförer, totalt 63 personer. 17 av förarna är från Filippinerna.

För chaufförsgruppen kan körkort och yrkeskompetensbevis (YKB) bli ett problem.

En av tre jobbsökare kommer till småföretag. Storstäderna dominerar. Mer än hälften av arbetsgivarna finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Arbetskraftsinvandringen är omdebatterad. LO anser att reglerna är för generösa. Myndigheterna har också konstaterat att det förekommer fusk med ”luftjobb” och fall där migranterna tvingats betala mutor för att få jobberbjudanden.

Tillvaron blir också osäker för gästarbetarna. Blir de av med jobbet riskerar de utvisning. Det gör det svårt att stå upp för löner och en bra arbetsmiljö.

Varför rekryterar så många arbetsgivare personal utanför EU? Finns det inte arbetskraft att tillgå i Sverige, exempelvis bland unga, flyktingar och i förortsområden med hög arbetslöshet?

Svensk Hemleverans är ett företag som delar ut morgontidningar i Norrköping, Uppsala och på Gotland. Med 43 ansökningar ligger bolaget i topp bland distributionsföretagen. Jenny Björklund är budchef:

– Vi har svårt att hitta personal och när vi annonserar får vi många sökande från länder som Indien och Bangladesh. De flesta är här som högskolestudenter. Nattjobbet går bra att förena med pluggandet.

– Vi gör inga särskilda insatser för den här gruppen, utom att hjälpa till med anställningserbjudandet till Migrationsverket. Ett grundkrav är att de kan förstå svenska.

Hur många av Svensk Hemleverans bud kommer från tredje land?

– Det vet jag inte på rak arm. Men andelen är ganska konstant. Det är i vart fall en grupp som är duktiga. De vill verkligen lära sig språket och är sällan sjuka. Många svenskar är lite bekvämare.

Åkaren Johan Kullgren i Jönköping var en av talespersonerna i Här stannar Sverige, den uppmärksammade kampanjen mot regelbrott och lönedumpning på vägarna. Han har ansökt om att få anställa tre lastbilsmekaniker från Irak och Syrien:

– Mekaniker är svåra att få tag på. Svenskar har blivit så förbannat bortskämda. De vill jobba nio till tre och helst ha en miljon kronor i lön. Att jobba kvällar och helger är inte att tänka på.

– Det var därför jag provade andra vägar. En kompis från Irak hjälpte mig att hitta personal. Men det var ett tag sedan och ingen av dem är kvar. Den siste jag ansökte om dök aldrig upp när jobbet skulle starta.

Johan Kullgren har blandade erfarenheter av mekanikernas inhopp.

– Fördelen var att de var här för att jobba. Det spelade ingen roll om det var kväll eller helg, gick en lastbil sönder ryckte de ut. Störst problem var språket. Jag är rätt värdelös på engelska och mekanikerna var ännu värdelösare.

Hur blev reaktionen bland dina förare när migrantarbetarna kom?

– Det var väldigt delade meningar. En del förstod mitt rekryteringsproblem och uppskattade mekaniker som alltid var redo att sticka ut med jourbilen. Andra var negativa. Det berodde nog mest på språkproblemet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Lena Kallenberg

Lena Kallenberg

… som tilldelas fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2020 för sitt författarskap, vars många verk utgår från ett konsekvent klassperspektiv.

Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Snabbkoll: Sjukpenning

Sju tips för sjukskrivna

Snabbkoll. För många av oss kan sjukförsäkringens regler kännas krångliga och oöverskådliga. Här kommer tips och information om sånt som du kanske inte visste om, men som underlättar om du blir sjuk.

Avtalsrörelsen: Flyget
Avtalsrörelsen flyget

Så högt vill vi nå i avtalsrörelsen

Avtalskrav. Löneökning. Men också arbetstidsförkortning och bättre semestervillkor. Flygets transportare har sagt sitt om de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Och båda parter har gott hopp om ett nytt lönesystem.

Klubbordförande Elias Jobran med kamraterna Jonas Morin och Madelene Brottare hos Aviator, Arlanda.

Mer än lönekrav i lasten

Arlanda. Fler möjligheter till fortbildning, jämnare antal timmar i arbetspassen, rejäl löneökning – som inte äts upp direkt av befarad, kraftig höjning av p-avgiften på personalparkeringen. Medlemmarna hos Aviator på Arlanda tar upp viktiga frågor både på det lokala planet och inför lönerörelsen.

Kalmar flygplats

Framtid i klimatkrisens tid

Flyget & klimatet. Oro för klimatet – och för flygskam som hotar jobben. Inom en bransch som vuxit kraftigt de senaste årtiondena pågår förändringsarbetet. Både för miljön och för en mindre flygfientlig politik.

Flygtankare

Flygtankarna först ut

Avtalsdelegationer. Flygtankarnas nuvarande kollektivavtal sträcker sig till sista mars nästa år. Transport har medlemmar som jobbar på Arlanda, Landvetter och Sturup.

Granskning: Skyddsombud
Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Agnieszka Osorio

Agnieszka har hamnat på rätt plats

Skyddsombudet. – Att vara förtroendevald ger mig en sån tillfredställelse. Jag kan hjälpa mina arbetskamrater och vi kan påverka arbetsmiljön – efter ett och ett halvt år känner jag mer och mer att det är min grej att vara skyddsombud, Agnieszka Osorio, ­miljöarbetare hos Ragn-Sells.

TMA-bil

Förenklade regler riskerar försvåra för skyddsombud

Regelverk. Arbetsmiljöverket vill både kraftigt minska antalet föreskrifter och göra reglerna enklare. Men LO-facken befarar att förenklingen kommer att ta viktiga verktyg från skyddsombuden och att skyddsnivån sänks.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.