Annette Torensjö är avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hon gillar verkligen den gamla analoga kortkatalogen som står i källaren. Här finns en enorm kunskap om den svenska namnarvet. Mycket återstår fortfarande att både lära och förstå.
Close
Annette Torensjö är avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hon gillar verkligen den gamla analoga kortkatalogen som står i källaren. Här finns en enorm kunskap om den svenska namnarvet. Mycket återstår fortfarande att både lära och förstå.
Close

Ortnamnen – en lång historia i kortform

Kultur. Orterna är för det mesta bara namn på skyltar som vi inte är på väg till. Men namnen är en central del av vår historia och ett osvikligt sätt att orientera sig på. Namnarkivet i Uppsala har i över hundra år tolkat namnen åt oss, namn som gömmer mycket kunskap i sin korta form.

Orter, byar, torp, sjöar, älvar – alla har de namn som gör att vi känner igen dem. Längs vägarna pekar skyltar rakt ut i skogen, och på kartor och i gps:er rullar de förbi som en bekräftelse på var man befinner sig – och att man är på rätt väg.

I Uppsala finns Institutet för språk och folkminnen. På Namnarkivet där arbetar forskare med namn på bland annat just de ortnamn som finns på skyltar, kartor och i vårt dagliga samtal, som berättar om var vi bor eller grannen har sin sommarstuga.

– Vårt uppdrag är att tolka ortnamnen för att bättre förstå dem och deras historia, och det har vi gjort sedan 1902, säger Annette Torensjö, avdelningschef för Namnarkivet.

Om man inte har läst nordiska språk och namnforskning är det svårt att tolka ortnamn, men för den som kan detta öppnar sig möjligheterna att förstå namnens ursprung och vad de har att berätta.

– Därför är det gamla källmaterialet så viktigt. I Sverige kommer vi oftast inte så mycket längre tillbaka än till medeltiden eftersom vi inte hade något spritt skriftspråk i landet. Vissa ortnamn förekommer dock i runskriften, och på kontinenten finns det flera hundra år äldre källor som nämner bland annat Skåne, Uppsala och Norden.

Källmaterialet består av allt från runstenar till olika skriftliga källor som brev, köpehandlingar och äldre fastighetsregister, där ortnamnets olika skrivformer förekommer.

– Det är ett bra sätt att kunna förstå varifrån namnet egentligen kommer, säger Annette Torensjö, och tar Hönsgärde, strax söder om Uppsala, som exempel. (Mer om det i faktarutan.)

Den som läste om tidningsbudet i Gimo i Transportarbetaren kanske ställde sig frågan var namnet Gimo betyder. Annette Torensjö öppnar boken Svenskt ortnamnslexikon med tolkningar av omkring 6 000 ortnamn, och läser:

– Första skrivformen för Gimo är från 1291, och det är ganska tidigt: ”Ett gammalt vattendragsnamn avseende den å som vid Gimo rinner ut i Olandsån”. Gimo, eller gimmu kan alltså sägas betyda ungefär öppning.

Och öppningen är i det här exemplet sannolikt alltså den åmynning som flyter samman med ett större vattendrag. Så i det här fallet har namnet en koppling till naturen och inte en person, som annars är vanligt.

I arkivsalen under Annette Torensjös kontor finns namnsamlingarna, ett system av ett närmast oändligt antal små trälådor med ofta handskrivna kort, där ett namns äldre skrivform och uttal ofta följs av referenser till litteraturen som står i det runda biblioteket en trappa upp i huset.

– Jag bara älskar det här arkivet, säger Annette Torensjö utan det minsta försök att dölja sin varma känsla för det välordnade kortregistret och kartböckerna.

– Det är över hundra års samlande och försök att bättre förstå vår egen historia som finns här, säger hon, och ger känslan av att det här rummet är en outsinlig källa till både kunskap och arbete.

När nya namn tillkommer i dag är det nästan uteslutande i stadsmiljöerna, där områden förtätas eller där det byggs nya.

– Ofta finns det gamla namn på området som man kan ta upp på nytt antingen för hela området, ett torg eller för att döpa gatorna efter. I de här gamla namnen kommer vi då ihåg hur det var på platsen förr, där det kan ha legat exempelvis en stor gård med torp under sig.

Namnarkivets forskare arbetar tillsammans med bland annat kommunerna för att hitta just dessa namn som har en gammal förankring på platsen. På så sätt kan historien leva vidare i nykonstruerade gatunamn på platser som inte har haft bebyggelse på flera hundra år.

– I de böckerna är fältarbetet tydligt. Man känner igen handstilar och det kan till och med finnas med en kaffefläck eller annat från platsen som har besökts, säger Annette Torensjö.

Böckerna skvallrar om allt från vilka fältforskarna har träffat på orten, till rent geografiska förhållanden, som kullar, vattendrag, sjöar, berg och utsikter.

Nordiska ortnamn skiljer sig på ett väsentligt sätt från dem på kontinenten genom att vi sällan har politiskt tillkomna namn på våra orter. Här är det i stället naturen, verksamheter och lokala personer som har legat till grund för namngivningen. I länder som har varit ockuperade, eller där befolkningen har levt under olika typer av politiskt förtryck, har namnen i stället kunnat berätta något om systemet och dess framgångar eller viktiga personer i ideologin.

– Ofta ändrade kolonial- eller ockupationsmakten på de genuina namnen. I samband med frigörelsen har man tagit tillbaka sina gamla namn och därmed sin identitet. Det manifesterar både friheten och det historiska arvet.

I dag används de svenska ortnamnen i adresser, på kartor, i fastighetsregistret och på många andra ställen. Namnarkivet arbetar aktivt med namnvården. Arbetet utgår ifrån en hänsynsparagraf om god ortnamnssed i kulturmiljölagen från år 2000, som i sin tur grundar sig på en kunglig kungörelse som kom redan 1927, där man bland annat sa att ortnamn är ord i språket och därför ska skrivas och uttalas enligt de vanliga språkliga reglerna i modern svenska.

– Före den stora svenska stavningsreformen 1906 kunde doktorn, prästen och länsman stava ortnamnet lite som han ville. Men i och med att stavningen blev enhetlig och att namnen skulle vara ord i språket växte det namnbruk fram som vi har i dag, säger Annette Torensjö.

Rent praktiskt innebär det i dag att Institutet för språk och folkminnen är den viktigaste remissinstansen i just ortnamnsfrågor till Lantmäteriet.

Men varför är det då så viktigt med vad platser heter? 

– Människor som jobbar med transporter är de som kan och ser flest ortnamn. Beställer jag en taxi är det viktigt att jag är tydlig. Att ha ett och samma namn på en gata gör att kommunikationen blir både effektiv och precis.

Hur frustrerande är det inte om en körorder har en oprecis eller rent felaktig adress så att chauffören behöver snurra omkring och leta? Namnen knyter människor och platser närmare varandra och gör vardagen enklare för oss alla. Och i bästa fall kan man även få sig en starkt koncentrerad historielektion på kuppen, för hur var det nu med Sexdrega …?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Henrik Holmgren, ordförande i Malmöavdelningen. Foto: David Ericsson

Malmöavdelningen tog priset

Läslust. Priset för Årets arbetsplatsbibliotek 2023 delades ut när Boken på arbetsplatsen hölls på Bommersviks kursgård i Järna. Vinnare är Transports avdelning 12 i Malmö och ordföranden Henrik Holmgren fick ta emot diplom och en prissumma på 10 000 kronor.

Kultur
Fredrik ”Doktor lagom” Nyström är läkare i endokrinologi och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus med över 30 års erfarenhet av att behandla patienter med viktproblem.

”Doktor lagom”: Träna aldrig mer än du behöver

Hälsa. Undvik att träna hårt, hoppa över frukosten och ta gärna ett glas rödvin till din sena middag. Det är några av råden som professorn och överläkaren Fredrik Nyström ger i sin pocketaktuella bok Radikalt lagom.

Månadens klubb
Fem sjättedelar av klubbstyrelsen, med ombudsman Annica Collstam i mitten. Från vänster: Daniel Norén, Adam Abdelraouf, Tobias Persson, Leon Antypas och Christer Svensson. (Saknas på bilden gör klubbens sekreterare Nor Zouaiter.)

Vägen framåt – dialog, inte krig

Lager. Det har varit på gång länge. Nu har nybildade klubben på Cevas lager i Brunna, norr om Stockholm, haft sitt första årsmöte. Att förbättra genom att själva organisera är en grundtanke på terminalen där Zalandos varor packas.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Hallå där!

Anna Almqvist

…LO-ekonom och författare till rapporten Makt­eliten. Den visar att eliten i storföretagen tjänar 73 gånger så mycket som en lastbilschaufför.

Månadens medlem
”Jag är en social person”, säger Heba Hammoush som gärna tar sig en pratstund med sina kunder när tillfälle ges. Foto: Sven Rosell

Heba vill inspirera andra kvinnor

Miljöarbetare. Som barn drömde Heba Hammoush om att få köra lastbil när hon blev vuxen. När hon tagit sig till Sverige blev hon den första kvinnan från Mellanöstern som utbildade sig till lastbilschaufför.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Hallå där!

Sofie Vianden

... Du kör ägg ihop med en kvinnlig kollega och bad i Facebookgruppen Queen of the road om tips på en skoj-dekal (liknande registreringsskylt) som du och kollegan kan pryda framrutan i lastbilen med. Vad blev det för text?

Internationella kvinnodagen
Illustration: Shutterstock

Behövs det en särskild kvinnodag?

Enkät. Den 8 mars infaller Internationella kvinnodagen som vill uppmärksamma bristande jämställdhet mellan könen och kvinnors situation i alla världens länder. Behövs det en särskild kvinnodag?

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Kultur
Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.