Annette Torensjö är avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hon gillar verkligen den gamla analoga kortkatalogen som står i källaren. Här finns en enorm kunskap om den svenska namnarvet. Mycket återstår fortfarande att både lära och förstå.
Close
Annette Torensjö är avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hon gillar verkligen den gamla analoga kortkatalogen som står i källaren. Här finns en enorm kunskap om den svenska namnarvet. Mycket återstår fortfarande att både lära och förstå.
Close

Ortnamnen – en lång historia i kortform

Kultur. Orterna är för det mesta bara namn på skyltar som vi inte är på väg till. Men namnen är en central del av vår historia och ett osvikligt sätt att orientera sig på. Namnarkivet i Uppsala har i över hundra år tolkat namnen åt oss, namn som gömmer mycket kunskap i sin korta form.

Orter, byar, torp, sjöar, älvar – alla har de namn som gör att vi känner igen dem. Längs vägarna pekar skyltar rakt ut i skogen, och på kartor och i gps:er rullar de förbi som en bekräftelse på var man befinner sig – och att man är på rätt väg.

I Uppsala finns Institutet för språk och folkminnen. På Namnarkivet där arbetar forskare med namn på bland annat just de ortnamn som finns på skyltar, kartor och i vårt dagliga samtal, som berättar om var vi bor eller grannen har sin sommarstuga.

– Vårt uppdrag är att tolka ortnamnen för att bättre förstå dem och deras historia, och det har vi gjort sedan 1902, säger Annette Torensjö, avdelningschef för Namnarkivet.

Om man inte har läst nordiska språk och namnforskning är det svårt att tolka ortnamn, men för den som kan detta öppnar sig möjligheterna att förstå namnens ursprung och vad de har att berätta.

– Därför är det gamla källmaterialet så viktigt. I Sverige kommer vi oftast inte så mycket längre tillbaka än till medeltiden eftersom vi inte hade något spritt skriftspråk i landet. Vissa ortnamn förekommer dock i runskriften, och på kontinenten finns det flera hundra år äldre källor som nämner bland annat Skåne, Uppsala och Norden.

Källmaterialet består av allt från runstenar till olika skriftliga källor som brev, köpehandlingar och äldre fastighetsregister, där ortnamnets olika skrivformer förekommer.

– Det är ett bra sätt att kunna förstå varifrån namnet egentligen kommer, säger Annette Torensjö, och tar Hönsgärde, strax söder om Uppsala, som exempel. (Mer om det i faktarutan.)

Den som läste om tidningsbudet i Gimo i Transportarbetaren kanske ställde sig frågan var namnet Gimo betyder. Annette Torensjö öppnar boken Svenskt ortnamnslexikon med tolkningar av omkring 6 000 ortnamn, och läser:

– Första skrivformen för Gimo är från 1291, och det är ganska tidigt: ”Ett gammalt vattendragsnamn avseende den å som vid Gimo rinner ut i Olandsån”. Gimo, eller gimmu kan alltså sägas betyda ungefär öppning.

Och öppningen är i det här exemplet sannolikt alltså den åmynning som flyter samman med ett större vattendrag. Så i det här fallet har namnet en koppling till naturen och inte en person, som annars är vanligt.

I arkivsalen under Annette Torensjös kontor finns namnsamlingarna, ett system av ett närmast oändligt antal små trälådor med ofta handskrivna kort, där ett namns äldre skrivform och uttal ofta följs av referenser till litteraturen som står i det runda biblioteket en trappa upp i huset.

– Jag bara älskar det här arkivet, säger Annette Torensjö utan det minsta försök att dölja sin varma känsla för det välordnade kortregistret och kartböckerna.

– Det är över hundra års samlande och försök att bättre förstå vår egen historia som finns här, säger hon, och ger känslan av att det här rummet är en outsinlig källa till både kunskap och arbete.

När nya namn tillkommer i dag är det nästan uteslutande i stadsmiljöerna, där områden förtätas eller där det byggs nya.

– Ofta finns det gamla namn på området som man kan ta upp på nytt antingen för hela området, ett torg eller för att döpa gatorna efter. I de här gamla namnen kommer vi då ihåg hur det var på platsen förr, där det kan ha legat exempelvis en stor gård med torp under sig.

Namnarkivets forskare arbetar tillsammans med bland annat kommunerna för att hitta just dessa namn som har en gammal förankring på platsen. På så sätt kan historien leva vidare i nykonstruerade gatunamn på platser som inte har haft bebyggelse på flera hundra år.

– I de böckerna är fältarbetet tydligt. Man känner igen handstilar och det kan till och med finnas med en kaffefläck eller annat från platsen som har besökts, säger Annette Torensjö.

Böckerna skvallrar om allt från vilka fältforskarna har träffat på orten, till rent geografiska förhållanden, som kullar, vattendrag, sjöar, berg och utsikter.

Nordiska ortnamn skiljer sig på ett väsentligt sätt från dem på kontinenten genom att vi sällan har politiskt tillkomna namn på våra orter. Här är det i stället naturen, verksamheter och lokala personer som har legat till grund för namngivningen. I länder som har varit ockuperade, eller där befolkningen har levt under olika typer av politiskt förtryck, har namnen i stället kunnat berätta något om systemet och dess framgångar eller viktiga personer i ideologin.

– Ofta ändrade kolonial- eller ockupationsmakten på de genuina namnen. I samband med frigörelsen har man tagit tillbaka sina gamla namn och därmed sin identitet. Det manifesterar både friheten och det historiska arvet.

I dag används de svenska ortnamnen i adresser, på kartor, i fastighetsregistret och på många andra ställen. Namnarkivet arbetar aktivt med namnvården. Arbetet utgår ifrån en hänsynsparagraf om god ortnamnssed i kulturmiljölagen från år 2000, som i sin tur grundar sig på en kunglig kungörelse som kom redan 1927, där man bland annat sa att ortnamn är ord i språket och därför ska skrivas och uttalas enligt de vanliga språkliga reglerna i modern svenska.

– Före den stora svenska stavningsreformen 1906 kunde doktorn, prästen och länsman stava ortnamnet lite som han ville. Men i och med att stavningen blev enhetlig och att namnen skulle vara ord i språket växte det namnbruk fram som vi har i dag, säger Annette Torensjö.

Rent praktiskt innebär det i dag att Institutet för språk och folkminnen är den viktigaste remissinstansen i just ortnamnsfrågor till Lantmäteriet.

Men varför är det då så viktigt med vad platser heter? 

– Människor som jobbar med transporter är de som kan och ser flest ortnamn. Beställer jag en taxi är det viktigt att jag är tydlig. Att ha ett och samma namn på en gata gör att kommunikationen blir både effektiv och precis.

Hur frustrerande är det inte om en körorder har en oprecis eller rent felaktig adress så att chauffören behöver snurra omkring och leta? Namnen knyter människor och platser närmare varandra och gör vardagen enklare för oss alla. Och i bästa fall kan man även få sig en starkt koncentrerad historielektion på kuppen, för hur var det nu med Sexdrega …?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Läsande kille på Stadsbiblioteket.

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Full fart på shoppandet till arbetsplatsbiblioteken hos Micke Evhammar.

Böckerna och verkligheten

Kultur. Transportarbetarens krönikör David Ericsson var på plats när årets upplaga av seminariet Boken på arbetsplatsen hölls ute på Runö folkhögskola.

Björnfamilj

Kickstart för Mutant-bok

Kultur. En halv miljon kronor efter en månads insamling till en bok om ett spel. Så kan det funka i dag. Entusiaster kan själva vara med och finansiera kultur, redan innan den har skapats.

Granskning
Bringbilar på parkering

Hur stoppar vi lönedumpningen ?

Åkeri. Överallt där det är gratis att parkera en dragbil ser du dem. Låglönehjonen som håller Sverige i gång. Som ser till att företag som Ikea får ut sitt gods så billigt som möjligt. – Lönedumpningen blir bara värre och värre, säger Transports lokalombudsman Tommy Jonsson.

utländsk dragbil

”Sverige är sämsta landet i Europa…”

Åkeri. Andrius är lastbilschaufför från Litauen. Han har på nära håll sett hur utländska förare behandlas av svenska arbetsgivare. – Sverige är det sämsta landet i Europa! Det saknas rastplatser och ingen gör något åt lönedumpningen.

Ikeakampanj 2017

Ikea skyller på otydliga regler

Åkeri. Bring Trucking hävdar att åkeriets chaufförer inte kör någon inrikestrafik i Sverige och företaget tänker heller inte skriva kollektivavtal med Transport. Brings storkund, Ikea, säger sig välkomna fackets anmälningar.

Tomas Eneroth

Regeringen föreslår utökat beställaransvar

Åkeri. – Lönedumpningen gör mig förbannad. Det var en av de första frågorna den här regeringen tog tag i, genom att införa möjligheter till klampning av lastbilar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Hallå där!

David Brobäck Calais

… miljöspecialist på Trafikverket, som ber trafikanterna om hjälp att hitta grodor. Döda eller levande.

Läsande kille på Stadsbiblioteket.

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Snabbkoll: Påverka

7 sätt att göra sig hörd

Snabbkoll. Trött på oschyst konkurrens? Är förskolan som ett skämt? Har det gått för långt när strejkrätten ska utredas? Självklart ska du rösta på det parti som du tror gör rätt. Men det finns fler sätt att påverka!

Special: Arbetstider
Illustration schemaläggning

Kampen om schemat

Schemaläggning. Hjulen ska rulla dygnet om och arbetsgivarnas krav på flexibilitet ökar. Samtidigt vill allt fler transportare ha större inflytande över sin arbetstid – och mer ledig tid – framför högre lön.

Klubbstyrelsen på Postnord TPL i Ljungby

Det ljusnar i Ljungby

Postnord TPL. Transportklubben på Postnord TPL:s terminal i Ljungby har stretat på i motvind i många år, men nu går det åt rätt håll. Arbetstagarna har fått mer att säga till om när det gäller arbetstider. Fråga berörda vad de har för behov när ni lägger scheman, råder klubben arbetsgivarna.

Amanda Andersen

Lååånga måndagar värst

Arbetstider. Så här tycker Amanda Andersen och några av de andra terminalarbetarna på Postnord TPL i Ljungby om arbetstiderna.

Gruppbild DHL Freight i Jönköping

”Ledig tid mer värt än pengar”

DHL Freight. Fredagsmys med barnen? Glöm det, i så fall får vi ta semester! Nattjobbarna på DHL Freight i Jönköping har ledsnat på att arbeta fredag kväll till lördag morgon. De har försökt ta upp en förändring med chefen, men det är som att ”prata med en vägg”.

Åsa Björkdahl

Åsa vill bli stuntman

Månadens medlem. När vardagen fylls av snödrivor och halka flyr tidningsbudet Åsa Björkdahl till engelska dramaserier. Hon agerar statist och drömmer om en ny karriär på film, som stuntman.