Annette Torensjö är avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hon gillar verkligen den gamla analoga kortkatalogen som står i källaren. Här finns en enorm kunskap om den svenska namnarvet. Mycket återstår fortfarande att både lära och förstå.
Close
Annette Torensjö är avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hon gillar verkligen den gamla analoga kortkatalogen som står i källaren. Här finns en enorm kunskap om den svenska namnarvet. Mycket återstår fortfarande att både lära och förstå.
Close

Ortnamnen – en lång historia i kortform

Kultur. Orterna är för det mesta bara namn på skyltar som vi inte är på väg till. Men namnen är en central del av vår historia och ett osvikligt sätt att orientera sig på. Namnarkivet i Uppsala har i över hundra år tolkat namnen åt oss, namn som gömmer mycket kunskap i sin korta form.

Orter, byar, torp, sjöar, älvar – alla har de namn som gör att vi känner igen dem. Längs vägarna pekar skyltar rakt ut i skogen, och på kartor och i gps:er rullar de förbi som en bekräftelse på var man befinner sig – och att man är på rätt väg.

I Uppsala finns Institutet för språk och folkminnen. På Namnarkivet där arbetar forskare med namn på bland annat just de ortnamn som finns på skyltar, kartor och i vårt dagliga samtal, som berättar om var vi bor eller grannen har sin sommarstuga.

– Vårt uppdrag är att tolka ortnamnen för att bättre förstå dem och deras historia, och det har vi gjort sedan 1902, säger Annette Torensjö, avdelningschef för Namnarkivet.

Om man inte har läst nordiska språk och namnforskning är det svårt att tolka ortnamn, men för den som kan detta öppnar sig möjligheterna att förstå namnens ursprung och vad de har att berätta.

– Därför är det gamla källmaterialet så viktigt. I Sverige kommer vi oftast inte så mycket längre tillbaka än till medeltiden eftersom vi inte hade något spritt skriftspråk i landet. Vissa ortnamn förekommer dock i runskriften, och på kontinenten finns det flera hundra år äldre källor som nämner bland annat Skåne, Uppsala och Norden.

Källmaterialet består av allt från runstenar till olika skriftliga källor som brev, köpehandlingar och äldre fastighetsregister, där ortnamnets olika skrivformer förekommer.

– Det är ett bra sätt att kunna förstå varifrån namnet egentligen kommer, säger Annette Torensjö, och tar Hönsgärde, strax söder om Uppsala, som exempel. (Mer om det i faktarutan.)

Den som läste om tidningsbudet i Gimo i Transportarbetaren kanske ställde sig frågan var namnet Gimo betyder. Annette Torensjö öppnar boken Svenskt ortnamnslexikon med tolkningar av omkring 6 000 ortnamn, och läser:

– Första skrivformen för Gimo är från 1291, och det är ganska tidigt: ”Ett gammalt vattendragsnamn avseende den å som vid Gimo rinner ut i Olandsån”. Gimo, eller gimmu kan alltså sägas betyda ungefär öppning.

Och öppningen är i det här exemplet sannolikt alltså den åmynning som flyter samman med ett större vattendrag. Så i det här fallet har namnet en koppling till naturen och inte en person, som annars är vanligt.

I arkivsalen under Annette Torensjös kontor finns namnsamlingarna, ett system av ett närmast oändligt antal små trälådor med ofta handskrivna kort, där ett namns äldre skrivform och uttal ofta följs av referenser till litteraturen som står i det runda biblioteket en trappa upp i huset.

– Jag bara älskar det här arkivet, säger Annette Torensjö utan det minsta försök att dölja sin varma känsla för det välordnade kortregistret och kartböckerna.

– Det är över hundra års samlande och försök att bättre förstå vår egen historia som finns här, säger hon, och ger känslan av att det här rummet är en outsinlig källa till både kunskap och arbete.

När nya namn tillkommer i dag är det nästan uteslutande i stadsmiljöerna, där områden förtätas eller där det byggs nya.

– Ofta finns det gamla namn på området som man kan ta upp på nytt antingen för hela området, ett torg eller för att döpa gatorna efter. I de här gamla namnen kommer vi då ihåg hur det var på platsen förr, där det kan ha legat exempelvis en stor gård med torp under sig.

Namnarkivets forskare arbetar tillsammans med bland annat kommunerna för att hitta just dessa namn som har en gammal förankring på platsen. På så sätt kan historien leva vidare i nykonstruerade gatunamn på platser som inte har haft bebyggelse på flera hundra år.

– I de böckerna är fältarbetet tydligt. Man känner igen handstilar och det kan till och med finnas med en kaffefläck eller annat från platsen som har besökts, säger Annette Torensjö.

Böckerna skvallrar om allt från vilka fältforskarna har träffat på orten, till rent geografiska förhållanden, som kullar, vattendrag, sjöar, berg och utsikter.

Nordiska ortnamn skiljer sig på ett väsentligt sätt från dem på kontinenten genom att vi sällan har politiskt tillkomna namn på våra orter. Här är det i stället naturen, verksamheter och lokala personer som har legat till grund för namngivningen. I länder som har varit ockuperade, eller där befolkningen har levt under olika typer av politiskt förtryck, har namnen i stället kunnat berätta något om systemet och dess framgångar eller viktiga personer i ideologin.

– Ofta ändrade kolonial- eller ockupationsmakten på de genuina namnen. I samband med frigörelsen har man tagit tillbaka sina gamla namn och därmed sin identitet. Det manifesterar både friheten och det historiska arvet.

I dag används de svenska ortnamnen i adresser, på kartor, i fastighetsregistret och på många andra ställen. Namnarkivet arbetar aktivt med namnvården. Arbetet utgår ifrån en hänsynsparagraf om god ortnamnssed i kulturmiljölagen från år 2000, som i sin tur grundar sig på en kunglig kungörelse som kom redan 1927, där man bland annat sa att ortnamn är ord i språket och därför ska skrivas och uttalas enligt de vanliga språkliga reglerna i modern svenska.

– Före den stora svenska stavningsreformen 1906 kunde doktorn, prästen och länsman stava ortnamnet lite som han ville. Men i och med att stavningen blev enhetlig och att namnen skulle vara ord i språket växte det namnbruk fram som vi har i dag, säger Annette Torensjö.

Rent praktiskt innebär det i dag att Institutet för språk och folkminnen är den viktigaste remissinstansen i just ortnamnsfrågor till Lantmäteriet.

Men varför är det då så viktigt med vad platser heter? 

– Människor som jobbar med transporter är de som kan och ser flest ortnamn. Beställer jag en taxi är det viktigt att jag är tydlig. Att ha ett och samma namn på en gata gör att kommunikationen blir både effektiv och precis.

Hur frustrerande är det inte om en körorder har en oprecis eller rent felaktig adress så att chauffören behöver snurra omkring och leta? Namnen knyter människor och platser närmare varandra och gör vardagen enklare för oss alla. Och i bästa fall kan man även få sig en starkt koncentrerad historielektion på kuppen, för hur var det nu med Sexdrega …?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jonas Darnell, serietecknare

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Jessica Thorzén

Jessica har drömjobbet

Turné. Jessica Thorzén är chauffören som hamnade i musiksvängen och ligger ute på turnéer med rockband, cirkusar och shower. Ett jobb som har breddat hennes musiksmak mer än hon någonsin anat.

S/Y Loris

Träsmak

Båtar. Den sexcylindriga motorn vägde 1,6 ton och drog 32 liter bensin per landmil. Då gjorde den 15 meter långa ”expresskryssaren” S/Y Loris 27 knop. Ombord fanns tändstickskungen Ivar Kreuger.

Hallå där!
Mairbek Vagabov

Mairbek Vagabov

… som tar studenten från transportprogrammet i Nybro och får stipendium från Transport.

Mikael Lindmark och Fanny Bergsten

Lättare kroppar och piggare liv

Hälsa. Tolv kilo mindre på vågen och ett piggare liv, det blev utdelningen för Fanny Bergsten och Mikael Lindmark när Tekniska verken i Kiruna hälsosatsade på sina chaufförer. Framgångarna är så stora att fler yrkesgrupper nu ska få delta.

Så gick det sen
Sopgubbestrejken juli 2017

Sopgubbarna som tog fajten

Miljöarbetare. Stockholms stolta sopgubbar stred hårt, vad gör de nu? Och hur gick det för den polske lastbilsföraren Bogdan? Blev han blåst – igen? Läs, du som grunnat …

Kultur
Jonas Darnell, serietecknare

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Nyvalda
Sofia Södergren Poikulainen avdelning 5 Stockholm

Får vi presentera: Tretton nya ordföringar

Transport. De nya avdelningsordförandena har kört lastbil, budbil, taxi och buss. Tre kommer från bevakning, ett par är miljöarbetare och så finns det en terminalare och en hamnarbetare bland de 13.

Transportarbetaren granskar
Movare i Göteborg

Stora prisskillnader för en och samma flytt

Flyttupphandling. Drygt 234 000 för en kontorsflytt. Eller knappt 48 000 kronor. Försvarsmakten valde det billigaste. Bakom det låga priset finns en flyttkoncern som skapat stora rubriker genom åren.

Rickard Biguet, Rexab

”Ärlighet vinner inga kontrakt”

Flyttupphandling. I 20 års tid har flyttföretagaren Rickard Biguet slagits för en seriösare bransch och för offentliga upphandlingar som inte uppmuntrar till fusk. Samtidigt har han anpassat sig till spelreglerna.

Västerås flyttningsbyrå

Domstolsbeslut sätter stopp för prisgolv

Flyttupphandling. Noll kronor i timmen för en flyttbil med chaufför. Erfarna flyttföretagare skakar på huvudet. Ett försök att motverka prisdumpningen gick i stöpet när landets högsta jurister grep in.

Månadens medlem
Daniel Odlander och tygälgen Hälge, tågluffare

”Köp en biljett och åk!”

Tågluffare. Nu är det jobbet som gäller. Daniel Odlander ska köra lastbil hela sommaren. Sedan väntar nästa tågluff i Europa – tillsammans med resekompisen Hälge.

Månadens sektion
Vamsi Savaram och Håkan Norborg

Tiden – ett av de stora problemen

Tidningsbudssektionen. På tidningsbudens fackexpedition i Stockholm hittar vi fackrepresentanterna som helst vill införa stämpelklocka i branschen.

Hallå där!
Marlene Svensson

Marlene Svensson

… miljö- och avfallspedagog, som guidar elever på sortergårdssafarin som blivit en succé i Jönköping.

Kyrkan och facket viktiga för Hope

Mötet. På Entebbes flygplats ett par mil från Ugandas huvudstad Kampala står en flygtaxichaufför och håller upp en skylt med våra namn. Hon presenterar sig som Hope.

Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.