Annette Torensjö är avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hon gillar verkligen den gamla analoga kortkatalogen som står i källaren. Här finns en enorm kunskap om den svenska namnarvet. Mycket återstår fortfarande att både lära och förstå.
Close
Annette Torensjö är avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hon gillar verkligen den gamla analoga kortkatalogen som står i källaren. Här finns en enorm kunskap om den svenska namnarvet. Mycket återstår fortfarande att både lära och förstå.
Close

Ortnamnen – en lång historia i kortform

Kultur. Orterna är för det mesta bara namn på skyltar som vi inte är på väg till. Men namnen är en central del av vår historia och ett osvikligt sätt att orientera sig på. Namnarkivet i Uppsala har i över hundra år tolkat namnen åt oss, namn som gömmer mycket kunskap i sin korta form.

Orter, byar, torp, sjöar, älvar – alla har de namn som gör att vi känner igen dem. Längs vägarna pekar skyltar rakt ut i skogen, och på kartor och i gps:er rullar de förbi som en bekräftelse på var man befinner sig – och att man är på rätt väg.

I Uppsala finns Institutet för språk och folkminnen. På Namnarkivet där arbetar forskare med namn på bland annat just de ortnamn som finns på skyltar, kartor och i vårt dagliga samtal, som berättar om var vi bor eller grannen har sin sommarstuga.

– Vårt uppdrag är att tolka ortnamnen för att bättre förstå dem och deras historia, och det har vi gjort sedan 1902, säger Annette Torensjö, avdelningschef för Namnarkivet.

Om man inte har läst nordiska språk och namnforskning är det svårt att tolka ortnamn, men för den som kan detta öppnar sig möjligheterna att förstå namnens ursprung och vad de har att berätta.

– Därför är det gamla källmaterialet så viktigt. I Sverige kommer vi oftast inte så mycket längre tillbaka än till medeltiden eftersom vi inte hade något spritt skriftspråk i landet. Vissa ortnamn förekommer dock i runskriften, och på kontinenten finns det flera hundra år äldre källor som nämner bland annat Skåne, Uppsala och Norden.

Källmaterialet består av allt från runstenar till olika skriftliga källor som brev, köpehandlingar och äldre fastighetsregister, där ortnamnets olika skrivformer förekommer.

– Det är ett bra sätt att kunna förstå varifrån namnet egentligen kommer, säger Annette Torensjö, och tar Hönsgärde, strax söder om Uppsala, som exempel. (Mer om det i faktarutan.)

Den som läste om tidningsbudet i Gimo i Transportarbetaren kanske ställde sig frågan var namnet Gimo betyder. Annette Torensjö öppnar boken Svenskt ortnamnslexikon med tolkningar av omkring 6 000 ortnamn, och läser:

– Första skrivformen för Gimo är från 1291, och det är ganska tidigt: ”Ett gammalt vattendragsnamn avseende den å som vid Gimo rinner ut i Olandsån”. Gimo, eller gimmu kan alltså sägas betyda ungefär öppning.

Och öppningen är i det här exemplet sannolikt alltså den åmynning som flyter samman med ett större vattendrag. Så i det här fallet har namnet en koppling till naturen och inte en person, som annars är vanligt.

I arkivsalen under Annette Torensjös kontor finns namnsamlingarna, ett system av ett närmast oändligt antal små trälådor med ofta handskrivna kort, där ett namns äldre skrivform och uttal ofta följs av referenser till litteraturen som står i det runda biblioteket en trappa upp i huset.

– Jag bara älskar det här arkivet, säger Annette Torensjö utan det minsta försök att dölja sin varma känsla för det välordnade kortregistret och kartböckerna.

– Det är över hundra års samlande och försök att bättre förstå vår egen historia som finns här, säger hon, och ger känslan av att det här rummet är en outsinlig källa till både kunskap och arbete.

När nya namn tillkommer i dag är det nästan uteslutande i stadsmiljöerna, där områden förtätas eller där det byggs nya.

– Ofta finns det gamla namn på området som man kan ta upp på nytt antingen för hela området, ett torg eller för att döpa gatorna efter. I de här gamla namnen kommer vi då ihåg hur det var på platsen förr, där det kan ha legat exempelvis en stor gård med torp under sig.

Namnarkivets forskare arbetar tillsammans med bland annat kommunerna för att hitta just dessa namn som har en gammal förankring på platsen. På så sätt kan historien leva vidare i nykonstruerade gatunamn på platser som inte har haft bebyggelse på flera hundra år.

– I de böckerna är fältarbetet tydligt. Man känner igen handstilar och det kan till och med finnas med en kaffefläck eller annat från platsen som har besökts, säger Annette Torensjö.

Böckerna skvallrar om allt från vilka fältforskarna har träffat på orten, till rent geografiska förhållanden, som kullar, vattendrag, sjöar, berg och utsikter.

Nordiska ortnamn skiljer sig på ett väsentligt sätt från dem på kontinenten genom att vi sällan har politiskt tillkomna namn på våra orter. Här är det i stället naturen, verksamheter och lokala personer som har legat till grund för namngivningen. I länder som har varit ockuperade, eller där befolkningen har levt under olika typer av politiskt förtryck, har namnen i stället kunnat berätta något om systemet och dess framgångar eller viktiga personer i ideologin.

– Ofta ändrade kolonial- eller ockupationsmakten på de genuina namnen. I samband med frigörelsen har man tagit tillbaka sina gamla namn och därmed sin identitet. Det manifesterar både friheten och det historiska arvet.

I dag används de svenska ortnamnen i adresser, på kartor, i fastighetsregistret och på många andra ställen. Namnarkivet arbetar aktivt med namnvården. Arbetet utgår ifrån en hänsynsparagraf om god ortnamnssed i kulturmiljölagen från år 2000, som i sin tur grundar sig på en kunglig kungörelse som kom redan 1927, där man bland annat sa att ortnamn är ord i språket och därför ska skrivas och uttalas enligt de vanliga språkliga reglerna i modern svenska.

– Före den stora svenska stavningsreformen 1906 kunde doktorn, prästen och länsman stava ortnamnet lite som han ville. Men i och med att stavningen blev enhetlig och att namnen skulle vara ord i språket växte det namnbruk fram som vi har i dag, säger Annette Torensjö.

Rent praktiskt innebär det i dag att Institutet för språk och folkminnen är den viktigaste remissinstansen i just ortnamnsfrågor till Lantmäteriet.

Men varför är det då så viktigt med vad platser heter? 

– Människor som jobbar med transporter är de som kan och ser flest ortnamn. Beställer jag en taxi är det viktigt att jag är tydlig. Att ha ett och samma namn på en gata gör att kommunikationen blir både effektiv och precis.

Hur frustrerande är det inte om en körorder har en oprecis eller rent felaktig adress så att chauffören behöver snurra omkring och leta? Namnen knyter människor och platser närmare varandra och gör vardagen enklare för oss alla. Och i bästa fall kan man även få sig en starkt koncentrerad historielektion på kuppen, för hur var det nu med Sexdrega …?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Demokrati

Våga ta snacket om demokratin!

Kultur. ”Det är i dag vi måste agera om vi vill ha en demokrati i morgon”. Förintelsens överlevare Hédi Frieds ord biter sig fast. Väktaren Niklas Strand tycker att vi ska våga ta snacket vid fikabordet. Vad kan du göra för att skydda demokratin?

Hallå där!

Åsa Forsman

... Åsa Forsman, forskare som undersökt om lastbilschaufförer och bussförare som är inblandade i dödsolyckor var berusade vid tillfället.

5 tycker till
Karl-Petter Thorwaldsson, Tove Winiger, Tommy Wreeth, Li Jansson och Marita Ulvskog

Önskelista för 2019

Enkät. Klimatet och bostadsbyggandet. Trygghet på gatorna och oschyst konkurrens på vägarna. Se där några frågor som en kommande regering kommer att ta tag i om den här panelen får bestämma.

Månadens medlem
Katja Wide Johansen och Hasse Johansen

De raggar hjälp åt hemlösa

Hjälparbete. De tigger vinterjackor, tält och sovsäckar. De samlar pengar till julklappar, mat och fika. Hasse och Katja Wide Johansen har fått med sig raggare i hjälparbetet för hemlösa. Nu utmanar de åkare och chaufförer.

Månadens klubb
Klubbstyrelsen på NSR: Jann Thomasen, ordförande, Dennis Samuelsson, försäkringsinformatör, och Stefan Beardsall, skyddsombud. På bilden saknas Joel Hallkvist, sekreterare och mesta medlemsrekryteraren, samt Toiwo Henriksson, vice ordförande och huvudskyddsombud.

”Vi jobbar mycket med samverkan”

NSR-klubben Helsingborg. Ett mål är att alla i styrelsen ska få skyddsombudsutbildning. Sopgubbsklubben på NSR tror på kunskap och aktivitet. Och på att suga upp medlemmarnas åsikter, till exempel när förbundsledningen åker på dyra flygbiljetter till en kongress i Singapore.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Hallå där!

Jessica Thorzén

… som utsetts till årets lastbilschaufför av den europeiska organisationen Kvinnor inom livemusiken.

Hallå där!

Roger Blom

... som är vd på åkeriet Ernsts Express i Avesta.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.