Debatt

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Dessa ”iverpellar” – som med hänvisning till felaktiga och orena tolkningar av diverse paragrafer i lagen om offentlig upphandling säljer bort allt mer av vår samhällsnytta – blir allt fler, tyvärr! Vi har haft det tvivelaktiga nöjet att följa och kommunicera upphandlingen av sophanteringen som kommunalförbundet Samhällsbyggnad Bergslagen (SBB) gjort för Hällefors, Ljusnarsberg, Nora och Lindesberg. Avtalet är klart och underskrivet av SBB:s direktör och det norska miljöföretaget Nordren AS:s direktör.

Kommunernas politiska ledare torde vara väl informerade om, och kanske nöjda med, att det var som kommunalförbundets ledning uttalade sig om i tidningen Nerikes Allehanda den 29 juni 2017: ”Det var priset som avgjorde”, inget annat. Att denna sophanteringsupphandling prövats i ”rättsinstans” och fått klartecken med svävande propåer till det i mitt tycke orena företaget Nordren AS är i och för sig inte förvånande, då det jag kallar de slutna sällskapens makthavare allt som ofta inte arbetar för allmänheten och allmännyttans räkning.

Om och huruvida SBB, berörda kommuninvånare och företagare kommer få uppleva en liknande vardag som Stockholm drabbades av må framtiden utvisa. Risken är för mig uppenbar, då ägarna till Nordren kort och gott fick uppdraget i våra kommuner på meriter från det norska bolaget Renonorden där de tidigare varit frontfigurer.

Jag var fram till pensioneringen ordförande för en av landets största småföretagarföreningar, den på Södermalm i Stockholm med närmare 900 publika företag i området. De problem som Renonorden skapade för såväl företag som hushåll har det skrivits tillräckligt om och må betraktas som en stor skandal.

Jag hade under 2015 och 2016 åtskilliga samtal och möten kring soporna på Renonorden. Ansvariga upphandlare i Stockholm bemödade sig aldrig om att ifrågasätta deras ägare och finanser. Att de jobbade med svårligen identifierbara slantar sågs inte som något större problem.

Om du eller jag går in på banken och vill sätta in 50 000 kronor, så avkrävs vi en redig redogörelse för hur och varifrån dessa slantar kommer. Så rätt och bra det kan bli!

Men om ett företag som vill betjäna oss med samhällsviktig service eller omsorg vill tillskansa sig denna möjlighet så har vi mycket ringa krav på företaget. I ”vårt” SBB ”vågade” eller orkade man inte fråga ägarna till Nordren (på min begäran): ”Var kommer era pengar ifrån?”

Så jag ställde frågan direkt till ägarna i egenskap av styrelseledamot i Landsbygdspartiet oberoende (Lpo) i regionen där Nordren visat intresse i upphandlingen. Svar löd:

”Aktiekapitalet om tio miljoner norska kronor är ihopsparade slantar…!

Ansvariga för detta avtal är förbundsdirektören på SBB, samt förbundsledningen som fått en ny tillförordnad ordförande. Då tjänstemannaansvaret i princip är noll och intet så är det upp till respektive kommunledning att vara mycket vaksamma i ärendet.

Personligen har jag ett mycket tydligt budskap till ägarna av Nordren: Ni är inte välkomna till våra kommuner och Örebro län!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Mattias Samuelsson, utredare LO. Foto: LO

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

Upphandlingar sänke för LO-branscher

Offentliga upphandlingar. Färdtjänst, avfallshantering, skolskjutsar, vård och omsorg – varje år upphandlas verksamhet för över 800 miljarder kronor med skattepengar. Fast för många branscher är offentliga upphandlingar ett sänke. LO har gett ut en guide för att återta kontrollen.

Bil med taxiskylt

Kommunalförbund vill bryta med taxibolag

Servicetrafik. Färdtjänst och servicetrafik i Västernorrland kan vara hotade av en konflikt mellan kollektivtrafikmyndigheten och taxibolag verksamma i sammanlagt sju kommuner.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Feedback kan vägleda och såra

Återkoppling. I estetiska sammanhang kallas kritik för ”bedömandets konst” – det är alltså en konst att ge och ta emot kritik. Nu för tiden pratar vi mindre om kritik och mer om feedback – den omtalade återkopplingen som är avsedd att vägleda och förbättra.

Ica-handlarna tjänar storkovan

Svenska Hem. Den 8 november 1905 öppnade under stort tumult och pressuppbåd en liten matbutik vid Stureplan i Stockholm. Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem var en kvinnlig kooperation som startades i protest mot livsmedelshandelns matfusk och lurendrejeri. Den ägdes av kvinnor och endast kvinnor fick handla i butiken.

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Var står vi nu?

Nato. Sverige har skrivit på ett avtal med USA som innebär att dess krigsmakt fritt kan använda svenska baser och regementen från Boden i norr till Revingehed i söder. Om riksdagen godkänner avtalet med två tredjedels majoritet i slutet av året så går det igenom.

”Vi måste jappa han!”

Klass. ”Du brur, du vet vi måste jappa han!” är ord man kan höra på hemresan från jobbet i pendeltågsvagnen. Dock inte på väg till jobbet för då är de inte vakna ”gangsta”-gängen. (Och ”jappa” betyder mörda.) De här grabbarna har ordförråd som en treåring och kommer helt säkert från något av de ”utsatta områdena”.

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Sjukare, skadligare och dödligare

Debatt. Trots en omfattande skyddslagstiftning i form av den samlade arbetsmiljölagstiftningen med arbetsmiljölagen som ramlag kompletterad av arbetsmiljöförordningen och preciserad av Arbetsmiljöverkets föreskrifter skyddas inte människor på svenska arbetsplatser.

Den viktiga kontakten med verkligheten

Ordförandeord. Om det är något jag lärt mig efter 37 år som medlem i Svenska Transportarbetareförbundet och 27 år i förbundets tjänst, varav snart åtta som ordförande, så är det vikten av kontakt med verkligheten. Oavsett var du befinner dig i vårt förbund.

Det våras för demokratin

Ledare. Jag vet inte om fler tidningsmakare märker att det blir allt svårare att få komma in på arbetsplatser för att göra reportage. Att få människor att ställa upp på intervjuer. Inte ens som anonyma ibland.

I väntan på en plan – så ställer Transportsverige om

Debatt. I januari 2027 ska en utredare föreslå hur svensk klimatpolitik ska utformas. Då är EU:s bindande 2030-mål nära i tid, och bommar vi det måste vi köpa utsläppsrätter eller betala EU-böter; miljarder som vi borde använda i svensk ekonomi. Målet är kumulativt; ökar utsläppen nu måste de minska ännu mer sen.

Varför vill Tidö-regeringen stryka fackligt samarbete i biståndet?

Debatt. Det svenska biståndet förändras i snabb takt. Nu har turen kommit till frågan om det svenska civilsamhällets deltagande i utvecklingssamarbetet med omvärlden. Regeringen gav för någon vecka sedan Sida i uppdrag att undersöka hur de kan ta över vidareförmedling av pengar ur biståndsbudgetens anslag för att stärka civilsamhället internationellt. Det har lett till att man nu sagt upp samtliga avtal med det svenska civilsamhället. Inklusive avtalen med Palmecentret och Union to Union.

Därför har vi inte sett de värsta cyberattackerna än

Debatt. Ingen organisation är immun mot cyberattacker. Ändå har vi bara sett en bråkdel av det som kan hända. Att samhällskritisk teknik kopplas upp innebär visserligen stora framsteg för effektivisering av verksamheter, men den ökande risken för cyberangrepp utgör samtidigt ett hot mot den operativa tekniken (OT) och kan äventyra säkerheten, ekonomin och driften hos verksamheter. Fredrik Olsson, Europachef på cybersäkerhetsföretaget NTT Security, listar fem avgörande åtgärder för transportsektorn.

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

Vi måste vara offensiva

Ordförandeord. Jag tänker personligen rätt ofta på förbundet och fackets framtid, och även om jag är relativt äldre enligt passet så gillar jag att fundera på framtiden och vilka val förbundet står inför och borde göra. Det jag alltid landar i är offensivt och framåt med klokskap. Den dagen man sitter nöjd och håller i bordskanten för att skydda det man har är det nog dags att logga ut och lämna över till nästa ordförande för förbundet.

En god arbetsmiljö bör alla få ha

Ledare. Inom Transport är det många arbetsplatser som är mansdominerande. En yrkeskår där det börjar synas en skillnad är lastbilschaufförer. Tya:s skolledarrapport som släpptes den 21 februari visar att det aldrig har varit så många tjejer som velat bli just lastbilschaufförer som nu. Det ser de genom antal sökande till gymnasieskolans transportprogram.