Debatt

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Dessa ”iverpellar” – som med hänvisning till felaktiga och orena tolkningar av diverse paragrafer i lagen om offentlig upphandling säljer bort allt mer av vår samhällsnytta – blir allt fler, tyvärr! Vi har haft det tvivelaktiga nöjet att följa och kommunicera upphandlingen av sophanteringen som kommunalförbundet Samhällsbyggnad Bergslagen (SBB) gjort för Hällefors, Ljusnarsberg, Nora och Lindesberg. Avtalet är klart och underskrivet av SBB:s direktör och det norska miljöföretaget Nordren AS:s direktör.

Kommunernas politiska ledare torde vara väl informerade om, och kanske nöjda med, att det var som kommunalförbundets ledning uttalade sig om i tidningen Nerikes Allehanda den 29 juni 2017: ”Det var priset som avgjorde”, inget annat. Att denna sophanteringsupphandling prövats i ”rättsinstans” och fått klartecken med svävande propåer till det i mitt tycke orena företaget Nordren AS är i och för sig inte förvånande, då det jag kallar de slutna sällskapens makthavare allt som ofta inte arbetar för allmänheten och allmännyttans räkning.

Om och huruvida SBB, berörda kommuninvånare och företagare kommer få uppleva en liknande vardag som Stockholm drabbades av må framtiden utvisa. Risken är för mig uppenbar, då ägarna till Nordren kort och gott fick uppdraget i våra kommuner på meriter från det norska bolaget Renonorden där de tidigare varit frontfigurer.

Jag var fram till pensioneringen ordförande för en av landets största småföretagarföreningar, den på Södermalm i Stockholm med närmare 900 publika företag i området. De problem som Renonorden skapade för såväl företag som hushåll har det skrivits tillräckligt om och må betraktas som en stor skandal.

Jag hade under 2015 och 2016 åtskilliga samtal och möten kring soporna på Renonorden. Ansvariga upphandlare i Stockholm bemödade sig aldrig om att ifrågasätta deras ägare och finanser. Att de jobbade med svårligen identifierbara slantar sågs inte som något större problem.

Om du eller jag går in på banken och vill sätta in 50 000 kronor, så avkrävs vi en redig redogörelse för hur och varifrån dessa slantar kommer. Så rätt och bra det kan bli!

Men om ett företag som vill betjäna oss med samhällsviktig service eller omsorg vill tillskansa sig denna möjlighet så har vi mycket ringa krav på företaget. I ”vårt” SBB ”vågade” eller orkade man inte fråga ägarna till Nordren (på min begäran): ”Var kommer era pengar ifrån?”

Så jag ställde frågan direkt till ägarna i egenskap av styrelseledamot i Landsbygdspartiet oberoende (Lpo) i regionen där Nordren visat intresse i upphandlingen. Svar löd:

”Aktiekapitalet om tio miljoner norska kronor är ihopsparade slantar…!

Ansvariga för detta avtal är förbundsdirektören på SBB, samt förbundsledningen som fått en ny tillförordnad ordförande. Då tjänstemannaansvaret i princip är noll och intet så är det upp till respektive kommunledning att vara mycket vaksamma i ärendet.

Personligen har jag ett mycket tydligt budskap till ägarna av Nordren: Ni är inte välkomna till våra kommuner och Örebro län!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Transportarbetarens logga

””Lägg den fackliga splittringen bakom er””

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.