Ledare

Olycklig polarisering

Ledare. Onsdag eftermiddag. Kongressen har precis lagt fast att Transport ska vara ett kampförbund.

Trots min höga ålder, 60 år, gillar jag spontant beslutet. På samma sätt gillade jag att citera Transports tidigare ordförande Lars Lindgren när han kritiserade LO för flathet inför arbetsgivarna. Eller hans angrepp mot industrifacken som agerat lönepolis i 20 år.

När Lars Lindgren var nytillträdd ordförande lovade han att ta tag i taxieländet. Inte ett avtal till skulle tecknas som innehöll procentlön!

Lindgren gick snabbt ut med att alla avtalsförhandlingar mot arbetsgivarna skulle ske på ett nytt sätt. Det skulle inte längre vara två, tre fackliga förhandlare som gick in till en arbetsgivarpart som numerärt var ungefär lika liten. Samtidigt satt de stora delegationerna mer eller mindre sysslolösa och väntande på återkoppling från de slutna rummen.

Den nye Transportbasen ville förhandla med de stora delegationerna vid samma bord. Delegation mot delegation, öga mot öga. Ett försök gjordes, men det fungerade inte. Parterna återgick snabbt till de små delegationer igen.

För mig framstod Lars Lindgren som en facklig kämpe i ett kampförbund – även om han tvingades backa på en hel del punkter. Fortfarande kör taxiförana på procentlön och ”märket” är hårt cementerat på arbetsmarknaden.

Ändå hoppas jag att det kommer nya medlemmar och nya fackliga ledare – unga och gamla – som fortsätter att ha visioner. Utan idéer och framtidsdrömmar lär vi knappast komma framåt.

Kanske kan förbundet också utveckla bättre strategier så att fler visioner kan förverkligas. Fast antagligen måste det också – precis som tidigare under historien – lära sig att hantera det faktum att inte allt kan uppnås. I vart fall inte över en natt.

När jag lyssnar på kongressdebatterna finns en friskhet i inläggen, påfallande många som går upp i talarstolen är unga. Samtidigt har det kommit äldre ombud till mig som är bekymrade över en polarisering de upplever. Gammal mot ung.

Jag tror att alla behövs. De äldres kunskap och erfarenhet. De yngres energi och sunda krav på förändringar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    18 januari, 2018

    Transport måste vidga sina vyer, det går inte längre att gå i politiska ledband. Ett förbund behövs som jobbar för alla sina medlemmar. Ett exempel på detta är att vara på politikerna om omotiverade hastighetssänkningar som ökar föroreningarna och förlänger körtiderna. Varför skall en kommunalbuss hindra alla andra trafikanter och yrkestrafiken för att en infantil politiker tror att bara för att man jävlas med andra trafikanter så skall mer folk åka buss. Man måste ta tag i de strategiska frågorna rörande trafik och vara som en blåslampa på beslutsfattarna.

Lästips:

Transports kongress 2017

Läget – ett år senare

Kongress 2017. Under intensiva sex dygn stakade Transport ut sin framtid. Maktkampen fick ett slut och en trojka med gemensamt mål tog över den högsta ledningen. Hur har det gått – ett år efter kongressen i Örebro?

Lars Lindgren

3 snabba frågor till Lars Lindgren …

… ordförande i Transport fram till mars 2017.

Markus Pettersson

3 snabba frågor till Markus Pettersson …

… tillförordnad ordförande i Transport under våren, förbundssekreterare sedan 2012.

Perspektiv på hamnkonflikten

Perspektiv. Om tolv timmar kan konflikten bryta ut i hamnarna. Det är en komplicerad strid som väcker starka känslor, skriver Transportarbetarens chefredaktör Jan Lindkvist.

Jobb på samma företag ger helt olika löner

Insändare. Så här orättvist ser det ut på samma företag! ”Peter” och ”Marie” fick båda anställning 2009 på samma företag som enbart kör samhällsbetalda resor (färdtjänst och sjukresor). Båda två har busskort med YKB och taxileg, men det är bara Peter som kör den större bussen som kräver busskort med YKB.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Påkörningen

Påkörd. Jag borde egentligen inte skriva om det här för ingenting hände ju. Eller nästan inget, där jag låg mörbultad men i stort sett oskadd på lastbilsparkeringen i Sillekrog.

En strömlös ledning

Efter stormen. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

En lans för väktare och vakter

Ordförandeord. Det har varit mycket diskussioner om bevakningspersonal den senaste tiden. Det är bra. Vi borde prata mer om den yrkesgruppen och deras förutsättningar att göra sitt jobb.

Får vi ”gula” fack i Sverige?

Ledare. Hur länge kommer hamnkonflikten att pågå? Och vad blir lösningen? Svaret är nog att ingen i nuläget vet. Inte de inblandade parterna heller.

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

Jag väntar mig politisk turbulens

Ledare. Efter månader av politiskt käbbel har vi fått en rödgrön regering. En vänsterregering som till betydande delar ska driva högerpolitik.

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.

Gör fackkurser obligatoriska!

Insändare Tycker att facken generellt gör ett bra jobb i Sverige, men man måste bli mycket bättre på att utbilda sina arbetare.