Annons:
Annons:
Close
Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne debatterar inkomstklyftor med LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson. Forskaren Cecilia Hermansson i mitten.
Close

Ökade klyftor oroar LO

Almedalen 2018. – Inkomstklyftorna i Sverige är ännu inte alarmerande, men vi är det land där de växer allra snabbast. Fortsätter utvecklingen kommer vi mer och mer att likna ekonomier med stora löneskillnader. Och det är allvarligt.

LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson har hektiska dagar i Almedalen. På måndagen gick han i clinch med Carola Lemne, avgående vd i Svenskt Näringsliv.

Debatten handlade om ökade inkomstklyftor. Sverige har historiskt sett haft små skillnader, men de har vuxit markant på senare år.

Både Thorwaldsson och Cecilia Hermansson, forskare på Kungliga tekniska högskolan (KTH), beskrev utvecklingen som ett problem. Carola Lemne höll inte med:

– Visst, inkomstskillnaderna har ökat, men löneskillnaderna har nästan inte ökat alls. Den stora klyftan finns mellan de som har arbete och de som inte har. Det är ett problem och en utmaning som vi måste jobba med.

– Lösningen är att komma i jobb. Alla tjänar på det. Individen, samhället och samhällskontraktet.

LO-basen kontrade:

– Det är inte bara jag som inte håller med Carola Lemne. Även omvärlden ser våra växande klyftor som problematiska. Fortsätter vi addera år där skillnaderna växer kommer vi att likna ekonomier där vi inte har något att hämta.

– Det finns bara dåliga saker med stora inkomstskillnader. Det är ett av våra mest akuta problem att göra något åt.

KTH-forskaren Cecilia Hermansson bekräftade att inkomstklyftorna har ökat under lång tid i Sverige. Huvudförklaringen är inte större lönespridning, utan ökade kapitalinkomster för gynnande grupper. En ökande andel äldre och singelhushåll påverkar också.

Debattpanelen fick frågan om klyftorna är ett problem som nästa regering bör ta tag i.

– Ja, svarade Karl-Petter Thorwaldsson. Och jag hoppas verkligen att även oppositionen är intresserad av att hitta en lösning. Det är inte bra att ha ping-pong-politik när det gäller skattefrågor.

– I dag har vi väldigt höga skatter på inkomster. Vanliga löntagare betalar mycket högre skatt än människor som får inkomster via exempelvis aktieutdelning. Vi bör göra en skatteväxling och sänka skatterna för låginkomsttagare och höja dem för höginkomsttagare.

Carola Lemne höll med om att skatten är för hög på arbete. Hon anförde också att för många som har höga kapitalinkomster är det en engångsföreteelse, efter försäljning av exempelvis en bostad.

Lemne fick frågan om vilken skatteåtgärd som är mest angelägen. Svaret blev att sänka marginalskatten. Utspelet fick Thorwaldsson att gå i gång:

– Surprise, surprise! Carola Lemne valde den enda skatten som träffar de som tjänar mest pengar. Naturligtvis är det helt fel ände att börja i. Har vi växande klyftor ska vi väl inte låta dem växa ännu mer! I stället ska vi förstås sänka skatten för de som tjänar minst.

– Gör vi inte det får vi fler människor som känner sig som förlorare. Människor som lättare dras till partier med extrema åsikter. Det är ingen slump att USA:s president Donald Trump siktat in sig på stålverksarbetare som förlorat sina jobb.

– Det är enkelt att vinna över missnöjda människor för en populistisk politik. Vi är inte vaccinerade mot det i Sverige heller. Det är bättre att hålla ihop! Tillväxten i ett land gynnas av små skillnader.

Carola Lemne gick till motangrepp:

– Det där stämmer inte. Vi är inte i närheten av USA. Arbetstagarna i Sverige har fått en stadig reallöneökning. Faktiskt lika mycket som höginkomsttagarna. De här uppgifterna du hänvisar till om klyftor och tillväxt gäller i utvecklingsländer. Sambandet gäller inte i länder som vårt.

KTH-forskaren Cecilia Hermansson pekade på ”lågt hängande frukter”, som politikerna kan börja med. Exempelvis fastighetsskatten som är ”regressiv” i stället för ”progressiv”.

– Vi har ett problem. Alla i Sverige har fått det bättre, den absoluta fattigdomen går ner. Men den relativa fattigdomen ökar. Ett samhälle som dras isär kan få problem med tilliten. Man måste absolut se över skatten för dem som tjänar allra minst.

Svenskt Näringslivs Carola Lemne försvarade en modell där de med ”mest talang, som jobbar hårdast” måste tillåtas att tjäna mer.

– Jag tror att klyftorna kommer att fortsätta öka. Det är inte ett problem för samhället. Vi behöver det. Avundsjukan får inte styra, sa Lemne.

Karl-Petter Thorwaldsson skakade på huvudet:

– Det där är en extrem åsikt! Du är ganska ensam i världen om att tycka att den här utvecklingen inte är ett problem. OECD, Världsbanken… alla pratar om att vi behöver mindre klyftor, mer jämlikhet.

– Vem vinner på ökad fattigdom? Fattigdom är aldrig kul. Det finns inget glädjande alls i det. Bara nackdelar. Låt oss hålla ihop det svenska samhället bättre, det vinner alla på.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Löner. EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Högerextrema krafter vädrar morgonluft

Ordförandeord. Knappt har vi hunnit lämna ett val med stökigt efterspel bakom oss, förrän det är dags för ett nytt. Den 26 maj är det val till Europaparlamentet.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och Byggnads ordförande Johan Lindholm.

Kan en rådighetsansvarig hejda arbetsdöden?

Arbetsmiljö. Det finns något att lära av alla dödsolyckor i arbetslivet, tror arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Och kanske kan en väg vara att lagstifta om rådighetsansvariga – med ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatser där flera olika arbetsgivare har personal.

Transports stiftelse belönar arbete för Östersjöns miljö

Havsmiljö. Östersjöakuten ger i år pris till Kjell Larsson, professor i sjöfartsvetenskap. Han får det för forskning om Östersjöns ekosystem och sjöfartens miljöeffekter. – Han är en fantastisk kombination av forskare och bra pedagog, säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.

Skyddsombud i Dalarna anmäler riskabel sophämtning

Miljöarbete. Renhållningsarbetarna har i åratal larmat om olycksrisken och Transports skyddsombud Anders Hedman har länge försökt få till ändringar. Nu är sophämtningen vid riksväg 68 utanför Avesta ett fall för Arbetsmiljöverket.

”Gå en facklig kurs!”

Studier. Malmbilsföraren Helena Kuhumen var förr teaterledare. Nu är hon en av åtta nya studieorganisatörer som sammanstrålar på Transports förbundskontor. Deras mission? Att sprida kunskap.

Föraren styrde av vägen med skenande lastbil

Åkeri. En skenande lastbil har fått stor uppmärksamhet i medierna. Det var vid lunchtid på måndagen som bromsarna slutade fungera på Scanian som var på väg norrut på E 20. Föraren lyckades heller inte få ur 6:ans växel, trots telefonsupport från Scania.

SAS blir utan strejkstöd

Flyg. Svenskt Näringsliv kommer inte att betala ut konfliktersättning till SAS, efter den veckolånga pilotstrejken. Konflikten beräknas ha kostat flygbolaget 60-80 miljoner kronor per dag. Pengar som SAS nu får ta ur egen ficka.

Halmstad satsar på utbildning av nya lastbilsförare

Åkeri. Branschen skriker efter folk och nu satsar Halmstad kommun över 100 miljoner på sin transport- och fordonsutbildning. En helt ny gymnasiedeldel är på plats, övningsområdet har utökats – och 24 transportelever börjar i höst.

Veddigeåkeri försatt i konkurs

Åkeri. Lundåkra frakt är försatt i konkurs. Bolaget tog över körningar och lokaler efter det omdebatterade åkeriet Andreassons i Veddige. Paret Andreasson satt i ledningen för Lundåkra innan de försattes i personlig konkurs. De litauiska förare som bemannat Lundåkrabilarna är blåsta på lönen.

Nina Broman Costa

Transportare med sikte på EU

EU-valet. Hon är säljare på en bensinstation och vill se fler arbetare i politiken. Nu står Nina Broman Costa själv som nummer fyra på Vänsterpartiets lista till EU-valet.

Mats Ericsson

Medlemssnack vid mack

Facket. När en chaufför tankar sin lastbil står han stilla i runda slängar mellan fem och 15 minuter. Då passar Transports uppsökare i Värmland på.

Eddie Prüss

Lagerarbetare på Postnord varslas

Lager. Postnord tappar kunder. I småländska Ljungby betyder det varsel om uppsägning för 39 anställda på lagret. Fackklubbens ordförande förhandlar för 180 transportare.

TMA-skyddet är nedfällt.

Facket varnar för fler olyckor efter nytt bakslag i domstol

Bärgning. Bilbärgare och andra jourarbetare längs vägarna gick på en ny mina när det gäller säkerheten i jobbet. Landets högsta juridiska instans tar inte upp frågan om generellt krav på skyddsfordon (TMA). Därmed vinner Arbetsmiljöverket, som gjort en 180-graderssväng.

Alkoholkoll i hamnarna på gång

Hamn/Åkeri. Ingen är emot att de som kör på svenska vägar är nyktra. Svårigheten är att få till rättssäkerheten när nykterhetskontroller införs i hamnarna. Planen är att en eller flera teststationer ska komma i gång i år.

Uppmaning till tidningsbuden: kräv rätt lön

Distribution. Tidningsbud som inte får ut lön för arbetad extratid är inget isolerat problem. Magnus Thelander, central ombudsman i Transport, säger: – Vårt budskap till buden är: Jobba i normal takt. Skriv upp all arbetad tid och kräv betalt. Blir det problem, kontakta facket!

Tidningsbud får inte betalt för extratid

Tidningsbud. Det är trögt att få ut extraersättningen när tidningsrundan tar längre tid än den uträknade. Tidningsbud på Prolog i Närke berättar att ersättningen ibland kan utebli helt.