Close
Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne debatterar inkomstklyftor med LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson. Forskaren Cecilia Hermansson i mitten.
Close

Ökade klyftor oroar LO

Almedalen 2018. – Inkomstklyftorna i Sverige är ännu inte alarmerande, men vi är det land där de växer allra snabbast. Fortsätter utvecklingen kommer vi mer och mer att likna ekonomier med stora löneskillnader. Och det är allvarligt.

LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson har hektiska dagar i Almedalen. På måndagen gick han i clinch med Carola Lemne, avgående vd i Svenskt Näringsliv.

Debatten handlade om ökade inkomstklyftor. Sverige har historiskt sett haft små skillnader, men de har vuxit markant på senare år.

Både Thorwaldsson och Cecilia Hermansson, forskare på Kungliga tekniska högskolan (KTH), beskrev utvecklingen som ett problem. Carola Lemne höll inte med:

– Visst, inkomstskillnaderna har ökat, men löneskillnaderna har nästan inte ökat alls. Den stora klyftan finns mellan de som har arbete och de som inte har. Det är ett problem och en utmaning som vi måste jobba med.

– Lösningen är att komma i jobb. Alla tjänar på det. Individen, samhället och samhällskontraktet.

LO-basen kontrade:

– Det är inte bara jag som inte håller med Carola Lemne. Även omvärlden ser våra växande klyftor som problematiska. Fortsätter vi addera år där skillnaderna växer kommer vi att likna ekonomier där vi inte har något att hämta.

– Det finns bara dåliga saker med stora inkomstskillnader. Det är ett av våra mest akuta problem att göra något åt.

KTH-forskaren Cecilia Hermansson bekräftade att inkomstklyftorna har ökat under lång tid i Sverige. Huvudförklaringen är inte större lönespridning, utan ökade kapitalinkomster för gynnande grupper. En ökande andel äldre och singelhushåll påverkar också.

Debattpanelen fick frågan om klyftorna är ett problem som nästa regering bör ta tag i.

– Ja, svarade Karl-Petter Thorwaldsson. Och jag hoppas verkligen att även oppositionen är intresserad av att hitta en lösning. Det är inte bra att ha ping-pong-politik när det gäller skattefrågor.

– I dag har vi väldigt höga skatter på inkomster. Vanliga löntagare betalar mycket högre skatt än människor som får inkomster via exempelvis aktieutdelning. Vi bör göra en skatteväxling och sänka skatterna för låginkomsttagare och höja dem för höginkomsttagare.

Carola Lemne höll med om att skatten är för hög på arbete. Hon anförde också att för många som har höga kapitalinkomster är det en engångsföreteelse, efter försäljning av exempelvis en bostad.

Lemne fick frågan om vilken skatteåtgärd som är mest angelägen. Svaret blev att sänka marginalskatten. Utspelet fick Thorwaldsson att gå i gång:

– Surprise, surprise! Carola Lemne valde den enda skatten som träffar de som tjänar mest pengar. Naturligtvis är det helt fel ände att börja i. Har vi växande klyftor ska vi väl inte låta dem växa ännu mer! I stället ska vi förstås sänka skatten för de som tjänar minst.

– Gör vi inte det får vi fler människor som känner sig som förlorare. Människor som lättare dras till partier med extrema åsikter. Det är ingen slump att USA:s president Donald Trump siktat in sig på stålverksarbetare som förlorat sina jobb.

– Det är enkelt att vinna över missnöjda människor för en populistisk politik. Vi är inte vaccinerade mot det i Sverige heller. Det är bättre att hålla ihop! Tillväxten i ett land gynnas av små skillnader.

Carola Lemne gick till motangrepp:

– Det där stämmer inte. Vi är inte i närheten av USA. Arbetstagarna i Sverige har fått en stadig reallöneökning. Faktiskt lika mycket som höginkomsttagarna. De här uppgifterna du hänvisar till om klyftor och tillväxt gäller i utvecklingsländer. Sambandet gäller inte i länder som vårt.

KTH-forskaren Cecilia Hermansson pekade på ”lågt hängande frukter”, som politikerna kan börja med. Exempelvis fastighetsskatten som är ”regressiv” i stället för ”progressiv”.

– Vi har ett problem. Alla i Sverige har fått det bättre, den absoluta fattigdomen går ner. Men den relativa fattigdomen ökar. Ett samhälle som dras isär kan få problem med tilliten. Man måste absolut se över skatten för dem som tjänar allra minst.

Svenskt Näringslivs Carola Lemne försvarade en modell där de med ”mest talang, som jobbar hårdast” måste tillåtas att tjäna mer.

– Jag tror att klyftorna kommer att fortsätta öka. Det är inte ett problem för samhället. Vi behöver det. Avundsjukan får inte styra, sa Lemne.

Karl-Petter Thorwaldsson skakade på huvudet:

– Det där är en extrem åsikt! Du är ganska ensam i världen om att tycka att den här utvecklingen inte är ett problem. OECD, Världsbanken… alla pratar om att vi behöver mindre klyftor, mer jämlikhet.

– Vem vinner på ökad fattigdom? Fattigdom är aldrig kul. Det finns inget glädjande alls i det. Bara nackdelar. Låt oss hålla ihop det svenska samhället bättre, det vinner alla på.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Transportsektorns klimatmål – en politisk önskedröm?

Klimathotet. Nästa år lägger Postnord ned posttågen till Sundsvall och flyttar över brevsäckarna på lastbil. Det går stick i stäv med Postnords eget miljöprogram och mot politiska mål som säger att mer gods ska gå på järnväg. Beskedet ger näring åt miljöforskaren Per Kågesons slutsats. Att Sverige inte kommer att klara det uppställda klimatmålet för transportsektorn till 2030.

Transportarbetarens logga

Biodrivmedel klimatsmartare än elbilar

Tillverkningen av batteriet till en elbil genererar nästan lika stora koldioxidutsläpp som hela den övriga produktionen av bilen. Biodrivmedel är i nuläget det mest kostnadseffektiva sättet att minska trafikens klimatpåverkan.

Växande internethandel skapar nya problem

Åkeri. E-handeln växer för varje dag som går. Fri frakt och fria returer har gjort att kunder ofta beställer flera varor – och räknar med att returnera det som inte passar. Godset packas gärna i för stora kartonger, med 80-90 procent luft. Det är inte hållbart, ansåg en enig debattpanel.

Nytt avtal bäddar för mer jobb till hamnarbetarna

Hamn. Nästa vecka inleder Transport en kampanj i hamnarna. Målet är att mer av surrningsarbetet på fartygen ska utföras av stuveriarbetare, inte av sjömän. – Att jobbet tillhör hamnarbetarna förtydligades i ett internationellt avtal som skrevs förra året, säger Transports internationella chef, Peter Lövkvist.

Knivman stal tidningsbil och skadade polis

Tidningsbud. En knivbeväpnad man stal bilen från ett tidningsbud i Norrtälje natten till torsdagen. En polis skadades när biltjuven greps efter att ha kört ut på Väddö.

Stal bil från bud – kraschade in i mack

Tidningsbud/Bensin. När tidningsbudet var ute på sin runda i Motala stals hans bil. Minuter senare kraschar tjuven in i entrén till en bensinmack, backar och kör in igen. Några timmar senare fann polis den misstänkte, kraftigt berusad, på annan plats i staden.

Fackliga kräver fria fack i Iran

Internationellt. Irans utrikesminister Javad Zarif är i Sverige. Transports Saied Tagavi och andra fackliga Irankämpar tar tillfälle i akt. De uppmanar riksdagsledamöter och utrikesministern att kräva respekt för fackliga rättigheter i Iran.

Många vill se hårdare kontroller av vägtrafiken

Åkeri. Kontrollerna av den tunga trafiken måste skärpas. Och framför allt bör tillsynen ute på vägarna prioriteras. Det är för många företagskontroller som baseras helt på färdskrivardata som utpekade åkerier själva skickar in till Transportstyrelsen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombyggnad är inte prioriterad hos Trafikverket.