Close
Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne debatterar inkomstklyftor med LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson. Forskaren Cecilia Hermansson i mitten.
Close

Ökade klyftor oroar LO

Almedalen 2018. – Inkomstklyftorna i Sverige är ännu inte alarmerande, men vi är det land där de växer allra snabbast. Fortsätter utvecklingen kommer vi mer och mer att likna ekonomier med stora löneskillnader. Och det är allvarligt.

LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson har hektiska dagar i Almedalen. På måndagen gick han i clinch med Carola Lemne, avgående vd i Svenskt Näringsliv.

Debatten handlade om ökade inkomstklyftor. Sverige har historiskt sett haft små skillnader, men de har vuxit markant på senare år.

Både Thorwaldsson och Cecilia Hermansson, forskare på Kungliga tekniska högskolan (KTH), beskrev utvecklingen som ett problem. Carola Lemne höll inte med:

– Visst, inkomstskillnaderna har ökat, men löneskillnaderna har nästan inte ökat alls. Den stora klyftan finns mellan de som har arbete och de som inte har. Det är ett problem och en utmaning som vi måste jobba med.

– Lösningen är att komma i jobb. Alla tjänar på det. Individen, samhället och samhällskontraktet.

LO-basen kontrade:

– Det är inte bara jag som inte håller med Carola Lemne. Även omvärlden ser våra växande klyftor som problematiska. Fortsätter vi addera år där skillnaderna växer kommer vi att likna ekonomier där vi inte har något att hämta.

– Det finns bara dåliga saker med stora inkomstskillnader. Det är ett av våra mest akuta problem att göra något åt.

KTH-forskaren Cecilia Hermansson bekräftade att inkomstklyftorna har ökat under lång tid i Sverige. Huvudförklaringen är inte större lönespridning, utan ökade kapitalinkomster för gynnande grupper. En ökande andel äldre och singelhushåll påverkar också.

Debattpanelen fick frågan om klyftorna är ett problem som nästa regering bör ta tag i.

– Ja, svarade Karl-Petter Thorwaldsson. Och jag hoppas verkligen att även oppositionen är intresserad av att hitta en lösning. Det är inte bra att ha ping-pong-politik när det gäller skattefrågor.

– I dag har vi väldigt höga skatter på inkomster. Vanliga löntagare betalar mycket högre skatt än människor som får inkomster via exempelvis aktieutdelning. Vi bör göra en skatteväxling och sänka skatterna för låginkomsttagare och höja dem för höginkomsttagare.

Carola Lemne höll med om att skatten är för hög på arbete. Hon anförde också att för många som har höga kapitalinkomster är det en engångsföreteelse, efter försäljning av exempelvis en bostad.

Lemne fick frågan om vilken skatteåtgärd som är mest angelägen. Svaret blev att sänka marginalskatten. Utspelet fick Thorwaldsson att gå i gång:

– Surprise, surprise! Carola Lemne valde den enda skatten som träffar de som tjänar mest pengar. Naturligtvis är det helt fel ände att börja i. Har vi växande klyftor ska vi väl inte låta dem växa ännu mer! I stället ska vi förstås sänka skatten för de som tjänar minst.

– Gör vi inte det får vi fler människor som känner sig som förlorare. Människor som lättare dras till partier med extrema åsikter. Det är ingen slump att USA:s president Donald Trump siktat in sig på stålverksarbetare som förlorat sina jobb.

– Det är enkelt att vinna över missnöjda människor för en populistisk politik. Vi är inte vaccinerade mot det i Sverige heller. Det är bättre att hålla ihop! Tillväxten i ett land gynnas av små skillnader.

Carola Lemne gick till motangrepp:

– Det där stämmer inte. Vi är inte i närheten av USA. Arbetstagarna i Sverige har fått en stadig reallöneökning. Faktiskt lika mycket som höginkomsttagarna. De här uppgifterna du hänvisar till om klyftor och tillväxt gäller i utvecklingsländer. Sambandet gäller inte i länder som vårt.

KTH-forskaren Cecilia Hermansson pekade på ”lågt hängande frukter”, som politikerna kan börja med. Exempelvis fastighetsskatten som är ”regressiv” i stället för ”progressiv”.

– Vi har ett problem. Alla i Sverige har fått det bättre, den absoluta fattigdomen går ner. Men den relativa fattigdomen ökar. Ett samhälle som dras isär kan få problem med tilliten. Man måste absolut se över skatten för dem som tjänar allra minst.

Svenskt Näringslivs Carola Lemne försvarade en modell där de med ”mest talang, som jobbar hårdast” måste tillåtas att tjäna mer.

– Jag tror att klyftorna kommer att fortsätta öka. Det är inte ett problem för samhället. Vi behöver det. Avundsjukan får inte styra, sa Lemne.

Karl-Petter Thorwaldsson skakade på huvudet:

– Det där är en extrem åsikt! Du är ganska ensam i världen om att tycka att den här utvecklingen inte är ett problem. OECD, Världsbanken… alla pratar om att vi behöver mindre klyftor, mer jämlikhet.

– Vem vinner på ökad fattigdom? Fattigdom är aldrig kul. Det finns inget glädjande alls i det. Bara nackdelar. Låt oss hålla ihop det svenska samhället bättre, det vinner alla på.

Peter Nertling

Förlorar behörighet efter 27 prickfria år

Chaufför. Peter Nertling är en av hundratals chaufförer vars yrkesliv riskerar att krossas av ny, skärpt tolkning av EU:s ändringsdirektiv. Trots årtionden av prickfri körning förlorar de som en gång fått diagnosen epilepsi lastbilskörkortet – om de medicinerat under de senaste tio åren.

Mjölkchaufför och andra truckers gör tv-debut

Chaufförer. Nästa vecka är det lastbilsförarnas tur att bli tv-stjärnor. Elin Rotstedt är mjölkbilschaufför och en av dem som visar upp sin vardag i dokusåpan Svenska truckers.

Tommy Wreeth

Avtalsrörelsen har startat med transportavtalet

Avtalsrörelsen. Transport har växlat krav med arbetsgivarna på det största avtalet. Facket kräver rätt till heltid och arbetstidsförkortning för lager- och terminalarbetare. Samt fler lönesteg och utökad tid för ob-tillägg när det gäller åkerichaufförer.

Tankbilschaufför förgiftades inte av sin last

Chaufförer. Chauffören som i höstas hittades död vid sin tankbil hade avlidit av fallet från hytten. Rättsmedicinalverket konstaterar att han inte hade andats in något som kunde orsaka hans död.

Rättspsykiatrisk undersökning för man som torterade tidningsbud

Tidningsbud. Den man 25-åriga man som kidnappade ett tidningsbud och utsatte honom för och tortyrliknande misshandel ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten i Kristianstad beslutade i dag att 25-åringen ska stanna i häktet tills hans psyke är undersökt.

Inga detaljer kring Loomis köp av Nokas

Bevakning. Loomis har köpt Nokas Värdehantering för 80 miljoner kronor. Med den storaffären finns det bara ett företag som jobbar med kontanthantering i Sverige.

Polisen tar tillbaka utbildning för ordningsvakter

Bevakning. För drygt fyra år sedan klarade inte polisen att utbilda tillräckligt med ordningsvakter. Branschen fick rycka in, men i vinter löper utbildarnas tillstånd ut. De förutspår brist på ordningsvakter.

Dansk lön för förare som kör i Danmark

Chaufförer. Danska staten inför nu en lag om att utländska chaufförer som kör tillfällig inrikestrafik eller kombitrafik i Danmark ska ha dansk avtalsenlig lön. Utländska företag måste också anmäla att man utför körningar i landet. Åkerier som lönedumpar hotas med böter på minst 35 000 danska kronor.

Frilansande krogvakter manar till strejk

Bevakning. Polisen chockhöjer priset för utbildning av ordningsvakter. Transport och arbetsgivarna protesterar i en skrivelse. Frilansande krogvakter diskuterar en strejk under nästkommande helg.

EU tar första steget mot minimilöner

EU I dag startade EU processen mot minimilöner som ska gälla i unionen. De ska kunna fastställas antingen av ett lands arbetsgivare och fackförbund – eller genom lagstiftning, är det första beskedet.

Konkurserna minskar bland företag med avtal

Arbetsmarknad. Konkurserna minskade kraftigt förra året bland transportföretag med kollektivavtal. Men den absolut största delen konkurser skedde på företag som saknade avtal – och därmed blev de anställda utan stöd att hitta ny sysselsättning.

Fackligt uppsökeri säkrade 1,6 miljarder till arbetarna

Facket. Förra året räddade LO-fackens informatörer hem totalt 1,6 miljarder kronor till arbetare som missat att söka ersättning från de olika avtalsförsäkringarna. Transport ligger i toppskiktet, med närmare 175 miljoner kronor som gick till bland annat långtidssjuka och arbetsskadade.