Nutida ögon på byggnadssmeder

Krönika. Jag står på två plankor utan räcke högst upp i en byggnadsställning och ska lyfta i sexmetersspiror. Nedanför på gatan ser bilarna ut som Dinky toys och människorna kilar fram som myror. Jag tar tag i spiran på mitten, vrider och lyfter uppåt så att jag till slut håller i nedre delen. Den svajar och vill dra ut mot gatan. Till sist hittar jag balansen och tjong! Där sätter jag ner den i skarvjärnet och pustar ut. Nu är det bara nio spiror kvar.

Under den tid jag körde lastbil och byggde ställningar åt en firma hade jag ofta mardrömmar på nätterna – att jag föll. Men när jag jobbade på dagarna kände jag mig ibland som en kung då jag såg ut över hustaken.

Allt det där kommer tillbaka då jag läser Micke Evhammars bok Sju dagar i maj. Men också de morgontrötta skämten på grötfiken. Att kunna hackordningen och alltid vara beredd att fräsa ifrån till de äldre. Som när jag tog pannkakor med hallonsylt på ett fik och en kamrat, alltid iförd pilotmössa med öronlappar, sa:

– Du äter som ett barn!

Och jag svarade:

– Kanske det men jag ser åtminstone inte ut som en bebis.

Efter det fick han heta Bebben.

Evhammars bok om några byggnadssmeder är nutida och innehåller allt från bemanningshelvetet, ryggont och tidspressen, till stoltheten i hantverket. Att få till det på millimetern när tiotonsbalkar ska lyftas på plats. Att de, liksom jag gjorde, kan se ut över staden och säga:

– Det där har jag varit med och byggt!

Värmen men också komplexiteten finns i den kvällströtta tiden hemma hos familjerna. Tiden då allt ska ske från att ta hand om barnen till att älska. I slutet av boken händer plötsligt något mycket dramatiskt. Någon har inte hunnit svetsa klart ett par balkar som sedan byggts in bakom en plyfavägg. Byggets hierarkier segrar då denne någon, för att slippa skäll, inte sagt till basen. Och konsekvenserna blir katastrofala.

Människor anpassar sig till hackordningar och hierarkier. Man stressar sig sjuk och gör allt för att behålla sin plats. Men är det alltid så lönsamt, ens för företaget, när alla försöker vara chefen till lags? Hur mycket tid går åt för den enskilde att räkna ut sin plats i ledet? Och hur mycket blir fel när människor slutar tänka självständigt?

Detta och allt fantastiskt som ändå byggs i en stad tänker jag på när jag läst Micke Evhammars Sju dagar i maj.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Och så sorgen

Krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.

Moderata kommunister

Krönika. Alla kanske inte känner till det, men det finns faktiskt moderata kommunister. En bekant meddelade på nätet att han, som kommunist, tänker rösta på Moderaterna. Han hade tappat förtroendet för riksdagspartierna och röstar bara för en fråga: nej till höghastighetstågen.

Marknaden har alltid rätt!

Krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Rädda svensk åkerinäring!

Ordförandeord. Svensk åkerinäring blöder, och dess chaufförer lider. Branschen är hårt drabbad av den osunda konkurrensen och den olagliga utländska inrikestrafiken som vi dagligen ser på vägarna.

Tillbaka till fackets rötter

Ledare. I juli är det precis 110 år sedan tre ungsocialister sprängde fartyget Amalthea i Malmö hamn. Båten användes som förläggning för engelska strejkbrytare som kallats in för att utföra arbete som de ordinarie hamnarbetarna lagt ner.

Gör a-kassan tillgänglig för fler

Debatt. Gör a-kassan tillgänglig för fler så skapar vi en värdigare situation för både anställda och anställningslösa.

Det är hög tid att stoppa taxifusket

Ordförandeord. Vi har tagit oss in i en fantastisk försommar och jag ser bilder på hur avdelningarna är ute och träffar medlemmar och blivande medlemmar över en kopp kaffe på eftermiddagen, eller över en grillad korv under arbetspasset mitt i natten. Vi pratar om sådant som är viktigt för att få både jobb och privatliv att fungera och vara tryggt.

Hur svårt kan det vara?

Ledare. När sommaren så småningom ebbar ut hoppas man ju att farsen kring Svenska Akademien är slut. Risken är väl annars överhängande att människor som redan har problem med en grandios självbild fått den uppumpad till bristningsgränsen.

Försäkringskassan husfasad

Det handlar om människor!

Debatt. Kränkningen av redan utsatta människor måste få ett slut. Fredrik Lundh Sammeli och socialminister Annika Strandhäll skriver ”att de hör berättelser från människor om hur de upplever att tryggheten har brustit och stödet varit för dåligt i sjukförsäkringen” (Norrbottens-Kuriren). Det är inte en upplevelse, det är verklighet!

Marknaden har alltid rätt!

Davids krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Lönekriterierna blir helt absurda

Ledare. Anställda på Försäkringskassan får högre lön ju fler personer som nekas sjukpenning. Avslöjandet i SVT:s program Agenda kom från anonyma handläggare på kassan som vittnar om hård press för att minska statens utgifter för sjukskrivningar.

Dumpa inte våra villkor med skattepengar!

Ordförandeord. Det är valår i år och valrörelsen har kommit i gång, både hos partierna och hos oss som förbund. Utspelen duggar tätt och nyligen presenterades regeringens vårbudget.

Förhindra att industrins dolda dödsfällor tar fler liv

Debatt. I maj förra året dog ännu en lastbilschaufför på jobbet. En truck backade över honom vid lastning på ett stålverk. En tragedi för de anhöriga. Ett djupt personligt trauma för den som körde trucken. Ett allvarligt misslyckande för stålföretaget som lät det hända i sin verksamhet. Och djupt störande för alla oss andra.