Kongress 2017

”Nu måste alla dra åt samma håll”

Ordförandeval. Om mindre än två veckor kan den forne terminalarbetaren Tommy Wreeth bli förbundsordförande och facklig ledare för 60 000 medlemmar i Transport. Valet står just nu mellan Wreeth och Markus Pettersson. Avgörandet ligger hos kongressen och de 219 ombuden. Tommy Wreeth är i dag förbundskassör. Så här ser han på Transports framtid:

Tommy Wreeth Vilka är de tre viktigaste framtidsfrågorna för Transport?

– På kort sikt gäller det att ena förbundet internt. De senaste åren har Transport plågats av en kamp som handlat om valbarhet, pensionsregler och inriktning på förbundets arbete. Nu är det dags att gå vidare. Vi måste ha ett förbund där alla drar åt samma håll i viktiga frågor.

– Utöver detta måste fokus givetvis ligga på villkoren för våra medlemsgrupper. Det handlar om kollektivavtalen, men även om lagstiftningen som rör exempelvis arbetet med att ändra kör- och vilotidsreglerna. Jag tror också att vi måste sätta mer långsiktiga mål i vårt arbete. Ett problem vi haft är att vi ofta ger oss på stora frågor, som vi vill ha helhetslösningar på. Ibland skulle vi vinna på att lösa problemen stegvis. Ett exempel kan vara årets avtal där en grupp ville ha bättre ob-ersättning vid tre årliga storhelger. Nu knep vi en av dem, utan att betala en krona genom avräkning på ”märket”. Nästa gång väcker vi frågan igen.

– Den tredje framtidsfrågan är att öka vårt medlemsantal och engagemanget på arbetsplatserna. Det ska vi göra genom att befinna oss ute på arbetsplatserna, så nära våra medlemmar det bara går. Vi behöver bygga upp vår konfliktstyrka inom vissa nyckelgrupper, för att vara beredda när en fajt behöver tas mot arbetsgivarna.

Många menar att det finns förtroendeklyftor inom förbundet. Hur kan de överbryggas?

– Givetvis har jag noterat att inre spänningar byggts upp mellan olika intressen. Jag tycker det är mycket olyckligt att vi hamnat där och personligen har jag försökt hålla mig någorlunda neutral. När personer frågat om min åsikt i heta debattämnen har jag ibland hänvisat till att det faktiskt är saker som ska avgöras på kongressen. Det är där vi stakar ut framtidsinriktningen.

– Det är också på kongressen vi fastställer våra stadgar som reglerar exempelvis valbarhetshinder. Kongressen avgör även hur vårt verkställande utskott ska vara sammansatt, både till antal, roller och vilka individer som ska ingå.

Vad tänker du om årets avtalsrörelse?

– Vi är ju mitt i avtalsrörelsen och Transport har tecknat ett par uppgörelser. Där nådde vi tillräckligt långt för att kunna skriva på. En äkta Transportare är aldrig nöjd, men vi har löst en del viktiga principfrågor utan att ”sälja bort” vare sig villkor eller löneutrymme.

– En fördel med den långa treåriga avtalsperioden är givetvis att vi kan lägga upp mer långsiktiga strategier i svårlösta frågor. Vi kan också börja driva tvister lokalt och centralt i frågor där vi ibland faktiskt har bra skrivningar i avtalen som vi inte använt fullt ut tidigare.

Hur ska Transport bedriva facklig organisering?

– Transport ska givetvis fortsätta bedriva facklig organisering, men det ska ske med lokalavdelningen som utgångspunkt. Styrningen ska också ske lokalt. Att man sedan använder gemensamma strategier så långt som möjligt är lika självklart. Vi måste också inse att samma metoder och upplägg kanske inte fungerar lika bra i alla yrkesgrupper och avdelningar. Ibland måste vi våga gå utanför mallen och tillåta lokal anpassning, fortfarande med ekonomisk uppbackning från förbundet.

Vilken är din starkaste sida som facklig ledare?

– Jag tror att jag är lyhörd och har en förmåga att få folk med mig på idéer som är tillräckligt bra för att prövas i realiteten. Jag tror även på ett ledarskap som uppmuntrar folk till egna initiativ. Mitt kontrollbehov är definitivt inte större än vad min tillit till duktiga medarbetare är.

– Jag har dessutom en gedigen facklig bakgrund och jag har yrkesarbetat inom vårt förbunds avtalsområden. Jag har också haft fackliga uppdrag på många olika nivåer inom Transport och tycker att jag är väl insatt i förbundets olika verksamhetsområden.

Beskriv din bakgrund?

– Jag gick med i Transport 1987 då jag anställdes på dåvarande ASG (numera DHL), som terminal- och lagerarbetare. I och med att arbetet bedrevs på så kallat gruppackord väcktes det fackliga intresset tidigt.

– Jag valdes till ordförande i fackklubben, och fick förhandlingsmandat. Jag blev också invald i Örebroavdelningens representantskap och avdelningsstyrelse. I mitten av 1990-talet sökte jag och blev antagen till förbundets ombudsmannautbildning.

– Fram till 2003 jobbade jag som ombudsman i Västerås och Örebro. Då blev jag tillfrågad om en tjänst som central ombudsman på förbundskontoret. I sex år ansvarade jag för avtalen vi har med Biltrafikens arbetsgivareförbund. Alltså det stora Transportavtalet, plus taxi, hyrverk och telefonister. Även bemanningsavtalet hamnade på min lott. Sedan 2009 har jag suttit i förbundsledningen, först som sekreterare och från 2010 som förbundskassör.

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.