Ledare

Naturlag på tvärs med yrkesförarna

Ledare. Lägre löner ska lösa arbetslösheten bland unga och nyanlända. Det är en sorts naturlag. En del av ett marknadstänkande där hörnstenarna är konkurrens och jämvikt mellan tillgång och efterfrågan.

Märkligt nog gäller inte naturlagen för lastbilschaufförer. I åkeribranschen råder akut brist på personal. Rimligen borde konkurrensen om förarna pressa upp lönerna. Det skulle göra yrket mer attraktivt. Fler skulle söka sig till ett jobb som innebär oregelbundna arbetstider, hälsofarliga nattarbete, slit på kroppen och frånvaron av ett normalt socialt liv.

Svenskt Näringsliv – som ihärdigt pläderar för större lönespridning och lokal lönebildning – borde rimligen bejaka att en bransch där det råder skriande brist på arbetskraft får större utrymme att höja lönerna.

Det är kul med tankeexperiment. Tänk om Transport i nästa års avtalsrörelse skulle göra som Pappers.

Det vill säga frikoppla chaufförerna från LO:s märkesmatch och i stället kräva minst fyra procent i lönelyft. Med hänvisning till förarbristen och till tunga ekonomer som framhärdar i att en av lönebildningens viktigaste uppgifter är att styra, allokera, arbetskraften dit den bäst behövs.

Jo, jag fattar. Det finns invändningar. LO kommer att knorra. Chaufförerna, en grupp med hyggligt stark förhandlingsposition, vill ha mer än andra. Vart tog solidariteten vägen?

Svenskt Näringsliv kommer inte bara att knorra, de kommer att bjuda stenhårt motstånd. Ett arbetsgivarläger med miljarder i strejkfonderna lär totalmobilisera för att hindra att yrkesförarna drar i väg. För det kan ju få smittoeffekter på andra…

Fast då återstår frågan. Hur ska åkeriföretagen få tag i arbetskraft? Över hela Europa brottas åkerierna med samma problem.

Man kan förundras över att chaufförsbristen inte lett till större löneglidning, alltså lönehöjningar vid sidan av kollektivavtalet. Så sker det ofta i andra branscher, inte minst byggsvängen.

Varför inte i åkerinäringen? Till skillnad från andra länder har Sverige många små åkerier och stora starka speditörer. Priser och villkor dikteras i hög grad av speditörer och transportköpare.

Utrymmet för åkerier att erbjuda chaufförerna bättre villkor är begränsat. Den åkare som betalar bättre får högre kostnader och riskerar att snabbt bli utbytt mot en billigare transportör.

Ska chaufförernas villkor förbättras måste det ske genom skrivningar i kollektivavtalet. Ett avtal som åkaren kan drämma i bordet i speditörernas direktörsrum.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ted Olsson:
    29 december, 2019

    Hej Jan.
    Den här krönikan var verkligen huvudet på spiken.
    Enda sättet att få upp chaufförslönerna är via vårt kollektivavtal, någon löneglidning existerar inte i branschen.

    Väl skrivet.

    Mvh

Lästips:

reklamblad

Garantilön viktigaste avtalsfrågan för reklamutdelarna

Reklamutdelare. Oskäligt låg lön är vardag i ett av Transports minsta avtal. Reklamutdelarnas egen ombudsman står för beskrivningen.

Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”

Arbetsgivarsidan tar strid om arbetstiden

Medieföretagen. Arbetsgivarna vill ha flexibilitet. Facket vill ha betalt för hela arbetspasset. Lönerna lär följa de andra uppgörelserna i 2020 års avtalsrörelse för tidningsbud.

Annika Jonsson kör 17 mil varje arbetspass, Lennart Thuresson kör 12. Båda är veteraner bland tidningsbuden i Jämtland, och vet att man måste kunna byta ett däck om det blir punktering på natten.

Tidningsbud oroar sig för pensionen

Tidningsbud. Nog går det att försörja sig som tidningsbud – om man bor på landet i ett hus som är färdigbetalat. Däremot finns oron för att pensionen inte ska räcka, både hos Annika Jonsson och Lennart Thuresson.

Ställ fram sopkärlen!

Insändare. Sophämtarna ska inte behöva skada sig, skriver Truckworker.

Dags för facken att organisera cykelbuden

Debatt. Där ligger man på soffan en söndag och känner sig trött efter gårdagens hålligång. En pizza, eller kanske en hamburgare, skulle sitta bra.

Transport tar steg i rätt riktning

Insändare. Vi i Transportarbetareförbundet är medvetna om de orättvisa lönerna inom sjuk- och färdtjänstresor, skriver Transports ombudsman Mats Andersson i ett svar på en insändare från en missnöjd färdtjänstchaufför.

Avtalsrörelsen: Tidningsbud & reklamutdelare
Avtalsrörelsen tidningsbud

Hopp för buden

Tidningsbud. Det här handlar om en bransch under hård press – medier i allmänhet och tryckta tidningar i synnerhet. Utsatta och längst ut i kedjan finns tidningsbuden.

Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”

Arbetsgivarsidan tar strid om arbetstiden

Medieföretagen. Arbetsgivarna vill ha flexibilitet. Facket vill ha betalt för hela arbetspasset. Lönerna lär följa de andra uppgörelserna i 2020 års avtalsrörelse för tidningsbud.

Annika Jonsson kör 17 mil varje arbetspass, Lennart Thuresson kör 12. Båda är veteraner bland tidningsbuden i Jämtland, och vet att man måste kunna byta ett däck om det blir punktering på natten.

Tidningsbud oroar sig för pensionen

Tidningsbud. Nog går det att försörja sig som tidningsbud – om man bor på landet i ett hus som är färdigbetalat. Däremot finns oron för att pensionen inte ska räcka, både hos Annika Jonsson och Lennart Thuresson.

Vilka förhandlar för oss?

Insändare. Jag har läst i kvällstidningar om att LO förhandlar om anställningstrygghet, samtidigt som Kommunal anklagar LO för att sälja ut anställningstryggheten.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Den hårda vägen

Lastbilstillverkare. Kampen har förts i många år och böljat fram och tillbaka. Arbetsgivare mot arbetsgivare, arbetare mot arbetare. Men hittills utan segrare. När den ene fått in ett hårt slag kommer den andre snart med ett som är än värre. Vad kampen handlar om? Naturligtvis om striden mellan lastbilstillverkarna Scania och Volvo.

Kejsaren ÄR naken

Politik. Jag vet inte vad priset är för att vara som den lille pojken när han säger ”Men han har ju inget på sig!”, när kejsaren i HC Andersens saga står där naken inför folket. Men jag tar ändå risken och säger det: skrota januariavtalet Stefan Löfven!

Jag gillar Greta!

Klimatkamp. Jag har aldrig träffat miljöaktivisten Greta Thunberg. Men på lite omvägar känner jag till mer om henne än det som står i pressen. Och jag kan bara säga en sak: ta flyget hem Greta, du får det!

Det här kan bli bra för Europas chaufförer

Ordförandeord. När vi nu står inför en avtalsrörelse konstaterar jag att vi – Transport – bara är så starka som den sammanlagda styrkan av våra medlemmar. Vi är våra medlemmar; er vilja, er kunskap, er drivkraft.