Några tankar om strejker

Krönika. Jag har svårt för vilda strejker och jag tror inte att det har med feghet att göra. För det har hänt mer än en gång att jag blivit förbannad på en åkare, förklarat var bilnycklarna finns och var de kan hämta ”skrotet”.

Kanske är jag emot vilda strejker för att min väg in i arbetslivet började så lyckligt på en brädgård efter en totalt misslyckad skolgång. Där kunde snus- och virkesluktande gubbar lägga en arm om min axel och säga:

– Här, ser du grabben, är alla med i facket. Blir det något knas så vänder du dig bara till klubben och Lage.

Men visst har facket sina begränsningar och ofta knyter man handen i fickan, röstar med fötterna och byter jobb. Hela Stockholm är fullt av chaufförer och terminalare som vandrar mellan arbetsplatserna.

Därför är Frances Tuuloskorpis bok Om strejker intressant. Det är den fjärde i en serie där deltagare i vilda protestaktioner berättar om hur de agerat och varför.

Berättelserna verkar vara hårt redigerade, eller också är detta bara livets egen dramaturgi. Men de är rätt lika varandra och känns lite scoutaktiga där ”the good guys” oftast vinner.

Som i alla bra berättelser börjar de med ett problem. En förtroendevald blir uppsagd, en löneförhöjning uteblir eller att ett arbetslag ska sägas upp. Ilska uppstår, de vanliga fackliga kanalerna räcker inte till och man samlas i fikarummet och gör upp en plan.

Till ”the bad guys” hör tjallarna och de som inte vill ställa upp på en strejk. Men en del går att omvända, så man ska inte förlora hoppet. Det gäller att få med sig även de sista för då knuffas kollektivet framåt, påpekas det.

Sedan drar den vilda strejken i gång. Man sätter sig medan basarna börjar springa runt som yra höns och överträffa varandra i idiotiska uttalanden och hot. Något som snarast stärker strejkviljan.

Därpå kommer toppen på dramakurvan och sedan avtrappningsfasen. Arbetarna fick sina kronor, de uppsägningshotade fick behålla jobbet och den uppsagde klubbordföranden fick komma tillbaka – eller det fick han visst inte efter tunnelbanestrejken 2004.

Vad som händer senare på företagen förtäljer dock inte historien. Det berättas mycket lite om omplaceringarna som jag själv sett efter maskningsaktioner och vilda strejker.

En av grundbultarna i arbetslivet är arbetsgivarens lagstadgade rätt att leda och fördela arbetet. Den rätten skymmer det mesta och bara med tiotusentals medlemmar och opinionen i ryggen kan man förhandla fram långsiktiga och tvingande avtal.

Går man utanför den sfären kan man heller inte räkna med att arbetsgivarna ska följa spelets regler. Då kan allt som går fel, även det som inte har med strejken att göra, skyllas på de strejkande. Till och med tidigare planerade nedskärningar.

Fast det är klart. Ibland kan systemet kännas väl segt och man kan bli trött på att knyta näven i fickan. Så det ligger något i dedikationen som Frances Tuuloskorpi skrev i boken jag köpte.
”David, strejk är inte det viktigaste, men det finns!”g tror inte att det har med fege

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

David Ericssons senaste krönikor

Lösa förbindelser

Krönika Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

En sopig sommar

Krönika. Vad har strulet inom Transportstyrelsen, sopstrejken i Stockholm och hamnkonflikten i Göteborg gemensamt? Vad är det som förenar dessa olika former av kaos i ett enda ord? Outsourcing!

Kul-tur på hjul

Krönika. Ett par saker är Transport särskilt känt för bland allmänheten: kampen mot lönedumpning och vägkrogsbiblioteken med ljudböcker. De som gjort chaufförer till den kanske mest belästa yrkesgruppen i Sverige.

När är det läge att säga ifrån?

Ordförandeord. Rubriken på denna krönika är en fråga som man väl ofta ställer sig, både som privatperson, fackförbundsordförande och organisation.

Asylpolitiken måste ändras

Ledare. I Sverige pågår just nu ett utdraget drama i tusentals akter. Det handlar om asylsökanden som lever i oviss väntan på beslut från Migrationsverket. Får de stanna? Eller blir det avslag och utvisning?

En säker väg till jobb

Debatt. Den 9 september varje år är det yrkesförarens dag. Det vill vi fira genom att lyfta fram det tredje vanligaste yrket för män i Sverige: lastbilschauffören. Trots att yrket är populärt så är det stor brist på förare i transportnäringen. Nu måste politiken ta detta på allvar.

Tufft för många

Ordförandeord. Ofta förknippar vi sommaren med en lugnare tid på året som i bästa fall kan användas till vila, ledighet och återhämtning. Sommaren 2017 blev med facit i hand det motsatta för många.

Förtal av en hel yrkesgrupp

Ledare. Efter sommarens stora sopkonflikt i Stockholm är läget mycket spänt mellan parterna. I ett pressmeddelande går Reno Norden till generalangrepp mot både sopgubbarna och Transport.

Reno Norden till hårt angrepp mot Stockholms Sopgubbar

Debatt. Reno Norden har under sommarens sopkonflikt i Stockholm vägrat att svara på frågor från Transportarbetaren och andra medier. Den 22 augusti publicerade företaget detta pressmeddelande på sin hemsida.

SFI-undervisning

Kunskapslyft effektivare än sänkta löner

Debatt. I mitten av augusti presenterade allianspartierna förslag om låglönejobb för nyanlända och unga utan gymnasieutbildning. Politiker som ska sätta löner i stället för att samverka med parterna om hur man bäst skapar vägar in på arbetsmarknaden för personer med kort utbildning.

Sopgubbarnas sista strid

Ledare. Sommaren blev inte som tänkt. Det ska vara nyhetstorka i juli. Lugn och ro. Inte sopkrig och regeringskris. Inte häcken full för en ensam redaktör på en i övrigt öde redaktion.

Alla transportare behövs i framtiden

Ordförandeord. Kongressen i Örebro är avslutad. Vårt förbund har stakat ut inriktningen för framtiden genom en lång rad beslut inom olika områden.