Mobbning tar fler liv än arbetsolyckor

Självmord. Det är inte ovanligt att människor som mår riktigt dåligt väljer att ta livet av sig först när de kommit ur den värsta svackan. – När man mår som sämst är man ofta apatisk och har ingen handlingskraft, säger psykologen Stefan Blomberg.

Stefan Blomberg, psykolog
Stefan Blomberg.  Foto: Rikard Knutsson

Stefan Blomberg är verksam både vid Linköpings universitet och vid enheten för arbets- och miljömedicin på universitetssjukhuset i Linköping. Han har forskat kring mobbning på arbetsplatser och hur det kan förebyggas.

I likhet med andra forskare ser han en klar koppling mellan mobbning, kränkande särbehandling och ökad risk för självmord:

– Vi vet att den här typen av problem i arbetslivet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Men redan under tidigt 1990-tal kom uppgifter om att det även medför en kraftigt förhöjd självmordsrisk. En statlig utredning slog fast att mellan 100 och 300 personer tar livet av sig i Sverige varje år, som en konsekvens av kränkande särbehandling.

– Det innebär att det är minst dubbelt så många som avlider på grund av trakasserier i arbetslivet som av olycksfall, som nu får stor uppmärksamhet. I snitt inträffar knappt en dödsolycka i veckan, men när det gäller arbetsrelaterade självmord talar vi alltså om två till sex stycken i veckan.

Vad bör anhöriga göra som ser kopplingar mellan ett självmord och grava problem på arbetsplatsen?

– Det är svårt att ge ett enkelt svar. Om någon avlider i en arbetsolycka anmäler man ju det bland annat till Försäkringskassan. Här har också arbetsgivaren ett stort ansvar att utreda och agera för att förebygga nya olyckor.

– Samma tillvägagångssätt och ansvar borde gälla även vid självmord, som kan vara kopplade till arbetet. Det finns flera fall där självmord godkänts som arbetsskada. Det är svårt att nå dit, men inte omöjligt. Om misstanken uppstår bör man förstås utreda vad som hände på jobbet. Det kan vara svårt att göra i efterhand, men får man hjälp av facket borde det vara lättare.

På många åkeriföretag uppstår en nära koppling mellan anställda och arbetsgivare. Inte sällan kör åkaren samma lastbilar som chaufförerna.

I Kristofers fall vittnar både anhöriga och kollegor om att jobbet kom att bli en viktig del av hans liv.

Hur kan en sådan relation påverka anställda, om det senare uppstår en konflikt?

– Det tar hårdare att bli utsatt för något kränkande av en nära anhörig. Blir man överfallen på stan är det lättare att hantera, än om förövaren är någon känd. Det kan förstås få allvarliga konsekvenser ändå, men det blir inte lika personligt riktat.

– Om den som kränker mig också är den som egentligen ska ansvara för att jag har en trygg och säker arbetsmiljö kan det också drabba hårdare.

I Kristofers fall fick de anhöriga många samtal och långa mejl som ingående beskrev konflikten på åkeriet. Men när han väl bytt jobb andades de ut och trodde att krisen var över.

Stefan Blomberg är inte förvånad att det drastiska beslutet kom först när Kristofer bytt arbetsgivare.

– När livet vänder för en människa som mått väldigt dåligt ser vi som behandlare inom vården en ökad risk för självmord. Det kan komma när en person börjat må lite bättre, och så kommer ett bakslag. En ny motgång. I den situationen kan folk känna: ”Jag orkar inte längre”. Och så kommer ett impulsivt självmord.

– I det aktuella fallet hade chauffören bytt jobb och kanske tänkte han att ”nu borde jag må bättre. Någonting kan ha utlöst en förtvivlan som tippade honom över kanten. Många inser inte hur djupgående sådana här problemen kan vara. Det kan ta mycket lång tid innan det går över.

Stefan Blomberg pekar på en situation som uppstod när de antidepressiva medicinerna kom på bred front:

– Patienter som fick dem började snabbt må lite bättre. Men de var fortfarande utan hopp och såg igen annan utväg än att ta livet av sig. Därför är det viktigt att människor som hamnat i kris inte överges för tidigt av vården.

Kristofer hade inte gjort några tidigare självmordsförsök och inte uttalat tankar i den riktningen. En blixt från klar himmel, utan varningssignaler för de närmaste. Hur vanligt är det?

– Det är vanligt. Särskilt när män tar livet av sig. Det finns fortfarande en kultur bland män, att man ska vara stark, tyst och klara av svårigheter. Ofta säger anhöriga att det inte fattat någonting när män i deras närhet begår självmord.

– Ofta ställer sig anhöriga frågan: Kunde vi ha agerat annorlunda? Visst, man kunde ha gjort tusen saker, men det är inte säkert att något hade hjälpt. Det här är svåra frågor. Det är vanligt att anhöriga känner skuld.

Vad kan facket göra för att minska självmord och psykisk ohälsa som leder fram till dem?

– Det handlar mycket om att jobba förebyggande. Och att avstigmatisera självmord och självmordstankar. Göra det okej att säga att man mår dåligt. Sänka trösklarna för att människa ska våga be om hjälp.

– Det är också viktigt att sprida budskapet att hjälp finns att få. Och var den finns.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Thomas Hjul:
    17 september, 2019

    Riktigt viktigt och sann beskrivning av stegen i en depression mot självmord.
    Jag visste faktiskt inte om statistiken angående koppling mobbning/suicid inom arbetslivet.
    Detta är enligt mig väldigt viktigt problem som måste lösas och komma fram.

Lästips:

Illustration: Gustaf Öhrnell

Livet efter olyckan

Krishantering. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Arbetsmiljö. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Transportarbetarens logga

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen miljöarbetare

Fokus på arbetsmiljön

Miljöarbetare. Otrygga jobb med upphandlad sophämtning. Tuff arbetsmiljö i en tung bransch. Men i årets avtalsrörelse (som skjuts upp till hösten, på grund av coronaviruset) har mullret från Stockholms sopgubbar tystnat.

Tonny Falk

Sophämtare lever i ständig otrygghet

Miljöarbetare. Tonny Falk väntar på lastkajen. Han tar emot farligt avfall, och han har en rak hälsning till Transports avtalsförhandlare: – Jobba hårt för oss här ute!

Elin Jonsson

Ensamarbete en het potatis

Bensin. Mackarna har blivit färre och de flesta är i dag obemannade. Men om bensinstationerna kapar åt sig elbilarna kan det vända och bli mer korv och kaffe sålt. I avtalsrörelsen lär arbetstiderna bli en het fråga.

Däckskiftarna, Karlstad

”Vi kommer att ta upp frågan om arbetstidsförkortning”

Gummi. Tänk dig ett jobb när nästan allt ska hända under ett par veckor på hösten och ett par veckor på våren. Du som jobbar på gummiverkstad vet hur det är. Makten över arbetstiderna är en tung fråga i avtalsrörelsen.

Granskning: Pensionsfusket
Houshang Rahmati

Han upptäckte att pensionskontot var nollat

Pensionspremier. Houshang Rahmati trodde på överenskommelsen med sin arbetsgivare. Men bevakningsbolaget tog sedan tillbaka pengar som hade betalats in till Fora.

Granskning
Transport har 36 regionala skyddsombud

Regionala skyddsombud under attack

Arbetsmiljöarbete. Regeringen försökte stärka de regionala skyddsombuden. Svaret blev massiv kritik. Nu hotas fackens rätt att välja regionala skyddsombud på allvar.

Johnny Wiklund, RSO avd 18

Johnny finns där när skyddsombud saknas

Arbetsmiljöarbete. Johnny Wiklund är regionalt skyddsombud. Han för arbetstagarnas talan i arbetsmiljöfrågor när det inte finns något skyddsombud på arbetsplatsen.

Daniel Wallfors, RSO avd 25

RSO – ett jobb med olika roller

Arbetsmiljöarbete. – Trenden jag ser är att arbetsgivarna slimmar och slimmar. Det gäller alla våra branscher. Följden blir ökad stress, och i förlängningen fler arbetsolyckor. Tvärtemot vad samhället strävar efter, säger Daniel Wallfors.

corona

Stöd du kan få om du blir uppsagd

Snabbkoll. Tiotusentals har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist i coronapandemins spår. Trycket är hårt på Transports a-kassa. Många ringer och är oroliga, frågar om vilka regler som gäller och vilket stöd som finns – för den som förlorar jobbet gäller det att ha koll på var och till vem olika saker ska anmälas. Här är hjälp på vägen för att lindra konsekvenserna.

corona
coronavirus, Covid 19

Drabbad av coronaviruset?

Snabbkoll. Oklart och skrämmande. Mycket kring det nya coronaviruset och dess konsekvenser är svåröverskådligt. Informationen uppdateras hela tiden. Det här är klart i mitten av mars.

Kultur
4 bokomslag

De förverkligade sin bokdröm

Böcker. Lastbilsresor på 1970-talet eller vilda kattdjur? En egen fantasyvärld eller realistiska eländesskildringar från den undre världen? Möt fyra transportarbetare som har gett ut sina egna böcker. Och hoppas att de ska hitta sina läsare.

Avtalsrörelsen
Stefan Looström

Taxitelefonist – ett låglönejobb

Taxitelefonister. Högre lön. Fler lediga helger. Bättre ob. Det handlar om avtalskrav från taxitelefonisterna. En yrkesgrupp som ofta hamnar i skymundan när allt ljus riktas mot förarnas omdebatterade villkor.

Mats Andersson

Transport vill ha lika löner i hela Sverige

Taxitelefonister. Lönen är inte bara låg för taxitelefonisterna. Nivåerna i avtalet varierar dessutom mellan storstäder och landsort. Det vill Transport helst ändra på. Fast det är en svår nöt att knäcka förklarar Mats Andersson, central ombudsman med ansvar för taxiavtalen.

Claudio Skubla

”Taxiförarna vill ha procentlönen kvar”

Svenska Taxiförbundet. Svarttaxi med privatbilar och plattformsföretag som Uber. Det är de stora hoten mot den seriösa delen av taxibranschen, anser Claudio Skubla, förbundsdirektör på Svenska Taxiförbundet.