Mer välfärd – inte sänkt skatt

Krönika. Under sommaren har jag tillbringat en del tid ute på de Europeiska vägarna. I länder som Tyskland, Danmark, Holland och Frankrike håller vägnätet en mycket hög standard, generellt sett. Man åker fram på nästan ljudlös asfalt och bara njuter av varje minut. Som bekant måste man då och då stanna för att tanka och få något i sig. Jag rastade på några så kallade vägkrogar och blev faktiskt ganska imponerad av kvaliteten på desamma. Maten var god. Toaletterna var rena och hela. Förvisso kostade besöket där fem spänn, men det var det utan tvekan värt.

Sämre blev det när jag kom hem till Sverige igen. Första stoppet blev OK- macken i Glumslöv. Då hade jag åkt på den relativt nya motorvägen från brofästet på Lernacken och förvånat mig över hur usel vägen är jämfört med de vägar jag åkt på tidigare, inte minst i Danmark.

OK-macken i Glumslöv ligger bedårande vackert uppe på en kulle med en vidsträckt utsikt över Helsingborg och Öresund. Vid vackert väder ser man faktiskt Öresundsbron härifrån liksom Helsingör i Danmark. Tankningen gick snabbt och efter ett besök på toaletten skulle jag snart vara på väg igen. Toaletterna, tre stycken, var något av det svinigaste jag sett. Det var direkt motbjudande att gå in där. När jag så åter kommit ut i trafiken tänkte jag på vad jag sett på macken. Varför ser det ut som en svinstia på en svensk offentlig toalett, medan toaletterna i de länder jag besökt var rena och hela? Inget klottrande och inga långa kärleksromaner eller runda ord på dörrar eller väggar.

Nu har man en del annat att tänka på när man kör bil, så mina funderingar kring standarden på toaletter runt om i Europas byttes mot tankar på varför i hela världen våra svenska vägar är i så uselt skick som de är. Nästa stopp var på Preem-macken vid Brahehus strax norr om Jönköping. Där var det lika illa ställt som i Glumslöv, åtminstone om man ser till toaletterna. Därefter blev det inga fler stopp innan jag var hemma i Stockholm igen, men väl en massa tankar på sakernas tillstånd i mitt land, Sverige.

Alliansens politik med ständiga skattesänkningar har lett till att vår gemensamma infrastruktur förfallit till en oacceptabel nivå. Alla vet att vägar, broar, flygplatser, järnvägar med mera är våra gemensamma tillgångar. De har byggts för skattepengar som vi alla efter bärkraft har bidragit till. Nu aviserar Alliansen ytterligare skattesänkningar med 16 miljarder kronor och hävdar att detta leder till att folk får mer pengar kvar efter skatt. Självklart blir det ett par hundralappar till i den egna plånboken. De flesta familjer har säkert något hål i budgeten de kan stoppa pengarna i. Samtidigt står våra gemensamma tillgångar och förfaller för att regeringen inte skjuter till de nödvändiga ekonomiska resurserna. Det är oansvarigt. Jag tror att valet mellan ett par hundralappar till mig själv eller ett par hundralappar till vår gemensamma kassa är ganska enkelt.

Jag är säker på att landets befolkning har dessa ekonomiska samband mycket klara för sig. Och att folk är villiga att betala skatt efter bärkraft för att finansiera vår gemensamma välfärd. I detta begrepp brukar man sortera in skola, vård och omsorg. Det är inte tillräckligt, i begreppet borde det även ingå finansiering av vår infrastruktur, elförsörjning och glesbygdsstöd. För övrigt kan jag ge ägarna till de nedklottrade/skitiga toaletterna ett litet tips; inför en avgift på en femma eller en tia för att på så sätt finansiera städning och underhåll. Själv är jag beredd att betala än mer, bara jag får tillgång till en ren och hel toalett när jag behöver!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Dödligaste året på över ett decennium

Ledare. Året började kallt och med rejäla snösmockor i hela vårt avlånga land. Det ställde till det ordentligt på stora som små vägar. Vägsträckor där trafiken stått stilla i upp till ett dygn och där personer i närområdet kommit till undsättning med mat och varma filtar.

Taxiunionens manifestation den 10 januari 2023.

Svar till förare: Nej – och tystnad

Taxi. Förare som kör för de stora taxiapparna har demonstrerat och strejkat för bättre villkor och högre ersättning. Nybildade organisationen Taxiunionen har krävt att bli accepterade som samtalspart. Men Uber meddelar i ett pressmeddelande att det inte är tal om några förändringar.

Rådjur på väg. Foto: Shutterstock

Se upp för viltet på vägen!

Viltolyckor. Maj är en månad då aktiviteten bland djuren i skogen ökar. Det leder till fler viltolyckor på vägarna där rådjuren löper störst risk att råka illa ut. Förra året skedde 50 000 rådjursolyckor, skriver Riksförbundet M Sverige i ett pressmeddelande.

Varför vill Tidö-regeringen stryka fackligt samarbete i biståndet?

Debatt. Det svenska biståndet förändras i snabb takt. Nu har turen kommit till frågan om det svenska civilsamhällets deltagande i utvecklingssamarbetet med omvärlden. Regeringen gav för någon vecka sedan Sida i uppdrag att undersöka hur de kan ta över vidareförmedling av pengar ur biståndsbudgetens anslag för att stärka civilsamhället internationellt. Det har lett till att man nu sagt upp samtliga avtal med det svenska civilsamhället. Inklusive avtalen med Palmecentret och Union to Union.

Därför har vi inte sett de värsta cyberattackerna än

Debatt. Ingen organisation är immun mot cyberattacker. Ändå har vi bara sett en bråkdel av det som kan hända. Att samhällskritisk teknik kopplas upp innebär visserligen stora framsteg för effektivisering av verksamheter, men den ökande risken för cyberangrepp utgör samtidigt ett hot mot den operativa tekniken (OT) och kan äventyra säkerheten, ekonomin och driften hos verksamheter. Fredrik Olsson, Europachef på cybersäkerhetsföretaget NTT Security, listar fem avgörande åtgärder för transportsektorn.

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

”Vi måste jappa han!”

Klass. ”Du brur, du vet vi måste jappa han!” är ord man kan höra på hemresan från jobbet i pendeltågsvagnen. Dock inte på väg till jobbet för då är de inte vakna ”gangsta”-gängen. (Och ”jappa” betyder mörda.) De här grabbarna har ordförråd som en treåring och kommer helt säkert från något av de ”utsatta områdena”.

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Kollektivavtal eller slaveri

Den svenska modellen. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Ica-handlarna tjänar storkovan

Svenska Hem. Den 8 november 1905 öppnade under stort tumult och pressuppbåd en liten matbutik vid Stureplan i Stockholm. Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem var en kvinnlig kooperation som startades i protest mot livsmedelshandelns matfusk och lurendrejeri. Den ägdes av kvinnor och endast kvinnor fick handla i butiken.

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Var lite snäll mot dig själv!

Självmedkänsla. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Vi måste vara offensiva

Ordförandeord. Jag tänker personligen rätt ofta på förbundet och fackets framtid, och även om jag är relativt äldre enligt passet så gillar jag att fundera på framtiden och vilka val förbundet står inför och borde göra. Det jag alltid landar i är offensivt och framåt med klokskap. Den dagen man sitter nöjd och håller i bordskanten för att skydda det man har är det nog dags att logga ut och lämna över till nästa ordförande för förbundet.

En god arbetsmiljö bör alla få ha

Ledare. Inom Transport är det många arbetsplatser som är mansdominerande. En yrkeskår där det börjar synas en skillnad är lastbilschaufförer. Tya:s skolledarrapport som släpptes den 21 februari visar att det aldrig har varit så många tjejer som velat bli just lastbilschaufförer som nu. Det ser de genom antal sökande till gymnasieskolans transportprogram.

Samhällets problem blir folkrörelsernas utmaningar

Folkrörelser. Det är märkligt tyst. Tyst kring att folkbildningen är under attack. Den rörelse som byggt Sverige. Det Sverige vi varit så stolta över. Jag säger varit, för jag är inte så stolt nu när snus och plastpåsar blivit viktigare än folkbildning.

Enda kvinnan ombord

Davids krönika. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Nytt år och nya insatser

Ordförandeord. Visst är det så att uttrycket ”nytt år och nya insatser” är ett ganska vanligt uttryck. Till viss del kanske det stämmer även om det fackliga arbetet oftast består av envetet och målinriktat arbete.

Arbetaren ingen förbrukningsvara

Debatt. I skrivandes stund har hittills, enligt Arbetsmiljöverket, 65 arbetare dött i sitt arbete. Arbetare som gått till arbetet i vanlig ordning men som inte kommer hem igen. Familjer som väntar förgäves på att de ska sitta som en hel familj vid middagsbordet.

Dödligaste året på över ett decennium

Ledare. Året började kallt och med rejäla snösmockor i hela vårt avlånga land. Det ställde till det ordentligt på stora som små vägar. Vägsträckor där trafiken stått stilla i upp till ett dygn och där personer i närområdet kommit till undsättning med mat och varma filtar.