Med marknaden som gud

Krönika. Jag har alltid varit en sökare och jag fann gud, en fantastisk upplevelse! En gud som ser allt, bestämmer allt och förlåter allt (nästan). Hela livet föll på plats.

Halleluja! Att få tala i tungor på Livets ords möten med pastor Ekman, att få höra förkunnelsen om Jesus, född av en jungfru. Och alla de andra undren! Denna fantastiska saga om fadern, sonen och den helige ande! Men jag ville ha något mer, något vassare, en nutida gud! För vem tror egentligen på jungfrufödslar? Jag menar någon måste väl ändå ha…

Jag ville ha en ny auktoritet, en stark enande kraft! Och jag fann en annan gud: Mammon, marknaden och pengarnas gud! Eller Belsebub som den också kallas.

Allt här i världen går att räkna om i tillgång och efterfrågan, kronor och ören. Det hela är så enkelt att det är löjligt. Ingenting skapas om det inte efterfrågas. Priset bestäms sedan av hur stor efterfrågan är. Arbete till exempel. Behöver något utföras så stiger priset ju svårare det är att hitta någon som utför det. Om det finns många arbetslösa att ta av så sjunker priset/lönen. Två kommunicerande kärl helt enkelt.

De som har svårt att få jobb (ungdomar och utlandsfödda exempelvis) får då förstås lägre lön. Men de får väl helt enkelt dra ner på sina omkostnader… Kanske inte bo i lägenheter längre, utan i ett skjul på en åker.

Rikedom är inget som kommer flygande genom luften. De med mycket pengar har jobbat hårt (eller kanske ärvt) och ska hedras därefter. Ingvar Kamprad var smart nog att använda fångar både i Sverige och politiska fångar i DDR till att tillverka möbler nästan gratis. Han fick möjligheter och han tog dem! Är det något fel? Och han flyttade utomlands till ett skatteparadis med alla sina miljarder. Men det ångrar han nu och flyttar hem till Sverige och svensk sjukvård på ålderns höst. I sanning en ekonomisk hedersman!

”Att ha en bostad är en mänsklig rättighet”, sa man förr och
stöttade miljonprogrammet. Ha! Säger jag. Om bostäder efterfrågas så byggs de naturligtvis också – bara priset/hyrorna är de rätta. Ok, blir det marknadshyror så har kanske inte vanliga människor råd att bo där. Men då får man väl ta att bara saudiska affärsmän, ryska maffiosos, snubbar som sitter med toppluva och gör dataspel och en och annan galen professor på Karolinska har råd.

Sjuksköterskor, lärare, chaufförer och butiksbiträden får flytta ut till en camping och bo i husvagnar. För marknaden har alltid rätt, ska ha rätt! Måste ha rätt! Eller?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Djungelns lag på Amazon

Ordförandeord. Det fackliga arbetet, för mig, är något som pågår här och nu i vardagen för våra medlemmar. Men det är också att blicka framåt och förstå vad vi står inför på en allt mer global arbetsmarknad. Detta för att vara bättre rustade för förändring. Vi kan inte vara bakåtsträvare, men vi måste slå vakt om våra villkor.

Då skåningarna flyr undan havet

Ledare. Mycket talar för att delar av Skåne kommer att läggas under vatten när klimateffekten gör att havet stiger. Det är problematiskt. Risken finns att vi får stora strömmar av klimatflyktingar som söker sig norrut i Sverige, eftersom även Danmark och norra Tyskland väntas bli obeboeligt.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Shit news

Krönika. Valet är över – men ändå inte. Partierna har ännu inte positionerat sig. Men politik sägs ju vara det möjligas konst …

På den tiden det regnade om somrarna

Krönika. Människor är egon och kanske är jag ett av de största. Vi är oss själva närmast och samarbetar bara om vi är absolut säkra på att vinna på det. Kanske är det ändå dags att lyfta blicken och tänka ett varv till (eller första varvet).

Och så sorgen

Krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.

Fortkörning bara en del av problemet i taxi

Debatt. I tidningen Transportarbetaren den 4 september 2018 kan man läsa att "Många yrkesförare kör för fort och värsta fartsyndarna är taxi". Vidare läser man att Folksam gjort hastighetsmätningar som visar att 73 procent av taxiförarna kör för fort. Näst sämst är renhållningsbranschen, med 71 procent. Bäst klarar sig bussförarna.

Överväger att lämna

Insändare. Jag är en 70-årig medlem, jobbar 60 procent och tänker så göra fem år till, om kroppen hänger med. På årsmötet fick jag diplom för 50-årigt medlemskap i Transport!

Det är allvar nu, mina vänner

Ordförandeord. Den 9 september är det val och det valet handlar om vilken typ av samhälle vi vill ha framöver. På riktigt. Aldrig har det varit så tydligt att valet står mellan trygghet för människor och ett samhälle med mer tillfälliga anställningar och lägre löner; ett samhälle där var och en får klara sig själv i allt större utsträckning.

Las, en avgörande fråga för mig i valet

Ledare. Det finns politiska frågor som är så viktiga att de ensamma skulle kunna avgöra var jag lägger min röst. En sådan är lagen om anställningsskydd (las).

Hur kan (S) lyfta frågan om strejkrätt i valtider?

Insändare. Vädjan till Socialdemokratiska arbetarpartiets arbetsutskott. Med stigande oro ser vi hur Socialdemokratiska arbetarepartiet förlorar i opinionsundersökningar och i sympati hos LO-folket.

Och så sorgen

Davids krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.

Rädda svensk åkerinäring!

Ordförandeord. Svensk åkerinäring blöder, och dess chaufförer lider. Branschen är hårt drabbad av den osunda konkurrensen och den olagliga utländska inrikestrafiken som vi dagligen ser på vägarna.

Tillbaka till fackets rötter

Ledare. I juli är det precis 110 år sedan tre ungsocialister sprängde fartyget Amalthea i Malmö hamn. Båten användes som förläggning för engelska strejkbrytare som kallats in för att utföra arbete som de ordinarie hamnarbetarna lagt ner.