Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.
Close
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.
Close
Kultur

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

En tidig morgon år 2014 åt det brittiska arbetarepartiets ledare Ed Miliband en baconsmörgås, i en marknadshall i London. Det ledde till att Labour förlorade valet och han själv sin dittills spikraka karriär. Orsaken, enligt Huffington Post, var bristen på insikt – baconsmörgåsen är så starkt förknippad med arbetarkultur att det närmast var ett övergrepp när Miliband, sprungen ur en priviligierad elit (pappan ledande marxistisk ideolog) försökte sig på att låtsas vara en av ”grabbarna på golvet”.

Richard Tellström
Richard Tellström. Foto: Hans Lundholm

– Samma risk föreligger nog inte här. Dels är klasskillnaderna inte så uttalade som i Storbritannien, dels är det så att den klassiska svenska arbetarklassmaten – husmanskosten – har gjort en klassresa uppåt. Den är i dag välansedd i alla samhällsskick, säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.

Men han pekar ändå på hur förutsägbara partiledare är när de ska svara på vad de har för favoriträtt, liksom favoritmusik:

– Det finns en stark politisk koppling i mat. Löfven säger att han bäst gillar sådant som raggmunk och fläsk, borgerliga partiledare ofta maträtter som uppfattas som internationella och moderna, medan miljöpartiets språkrör ofta betonar vegetariska alternativ.

Richard Tellström tror att det oftast är kommunikatörer eller pressfolk som talat om vad partiledarna ska svara i sammanhanget.

– Fel mat skulle kunna avskräcka presumtiva väljare.

Har det blivit svårare att servera politiskt korrekt mat?

– Ja, absolut, det har blivit mer komplext, säger Richard Tellström.

Det är också en förklaring till framgångarna för buffé där gästerna själva får välja det som passar.

Alltid jättegott! tycker Annika Nilsson, kanslichef, om maten som bjuds till lunch i samband med att LO har styrelsemöte.
Alltid jättegott! tycker Annika Nilsson, kanslichef, om maten som bjuds till lunch i samband med att LO har styrelsemöte. Foto: Lilly Hallberg

En måndag i mitten av oktober äter LO-styrelsens arbetsutskott lunch högst upp i sin borg vid Norra Bantorget i Stockholm. Bordet är dukat med guldkantat porslin med Landsorganisationens monogram. Men lunchgästerna tar själva för sig vid serveringsbordet: Gulaschgryta, smetana, kokt potatis och frästa grönsaker. Det finns flera alternativ, vegetariskt självklart, men också fisk och varmrätter anpassade för dem som inte tål gluten.

– Jättegott, det är det alltid här! säger flera av gästerna.

De är kvinnor och det är en förklaring till förändringar när det gäller mötesmaten, enligt Peter Forsström, arbetsledare på LO-enheten personal, ekonomi och service.

Mat längs vägen. Affisch på Rasta, 2019: Riktig mat.
Mat längs vägen. Affisch på Rasta, 2019: Riktig mat. Foto: Lilly Hallberg

– Det har blivit mindre kött och mer grönsaker på senare år, och det finns mer att välja på – buffé är bra för att det går att ta av det man själv föredrar, säger han.
Det är också enligt honom, liksom måltidsforskaren, en förklaring till att tidigare populär bjudmat som smörgåstårta inte längre känns aktuell. Det tycks inom rörelsen finnas en falang som saknar sin favoritmat, till exempel en korvrätt med ost, men den gruppen har krympt. Liksom midjemåtten överlag.

– Tidigare var det ju så att det främst var män som var ombudsmän och det fanns kanske en något osund matkultur, med mycket jobb och ätande sena kvällar…

Det är i det ljuset som Kokbok för män av Bertil Jonsson, LO-ordförande 1994–2000, måste förstås. I dag framstår det som nästan otänkbart att ordföranden skulle ge ut en kokbok enbart riktad till män. Där det i receptsamlingen, citat ”inte ingår typisk tjejmat som sallader eller pajer!”

Transportare från avdelning 9 vid grillen.
Transportare från avdelning 9 vid grillen. Foto: Lilly Hallberg

På ett torg i Örebro en torsdag tidigare under hösten står folk från Transports avdelning 9:s taxisektion och grillar. Hamburgare, som på olika uppsökande verksamhet trängt undan korven under senare år. Observera, burgare av hundra procent nötkött.

Att en stor andel av Transports medlemmar och presumtiva medlemmar inte äter fläskkött ligger delvis bakom förändringen. Om det är korv blir det ofta kyckling- eller veggvariant.

Många som besöker tältet tar en festis. Men tackar trots allt nej till hamburgare, då köttet inte är halal, tillåtet för den som strikt följer islam. Fast det går bra med grillade hamburgerbröd.

– Fördelen är att folk stannar till och väntar på att hamburgaren ska bli klar, säger ombudsmannen Clas Hellsing.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

1,9 miljoner till Transport-medlemmar

Juridik. 1,9 miljoner kronor gick till medlemmar i Transport efter rättstvister, enligt LO-TCO Rättsskydds årsstatistik.

Transportarbetarens logga

Konkurserna minskar bland företag med avtal

Arbetsmarknad. Konkurserna minskade kraftigt förra året bland transportföretag med kollektivavtal. Men den absolut största delen konkurser skedde på företag som saknade avtal – och därmed blev de anställda utan stöd att hitta ny sysselsättning.

Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?

Avtalsrörelsen: Flyget
Avtalsrörelsen flyget

Så högt vill vi nå i avtalsrörelsen

Avtalskrav. Löneökning. Men också arbetstidsförkortning och bättre semestervillkor. Flygets transportare har sagt sitt om de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Och båda parter har gott hopp om ett nytt lönesystem.

Klubbordförande Elias Jobran med kamraterna Jonas Morin och Madelene Brottare hos Aviator, Arlanda.

Mer än lönekrav i lasten

Arlanda. Fler möjligheter till fortbildning, jämnare antal timmar i arbetspassen, rejäl löneökning – som inte äts upp direkt av befarad, kraftig höjning av p-avgiften på personalparkeringen. Medlemmarna hos Aviator på Arlanda tar upp viktiga frågor både på det lokala planet och inför lönerörelsen.

Kalmar flygplats

Framtid i klimatkrisens tid

Flyget & klimatet. Oro för klimatet – och för flygskam som hotar jobben. Inom en bransch som vuxit kraftigt de senaste årtiondena pågår förändringsarbetet. Både för miljön och för en mindre flygfientlig politik.

Flygtankare

Flygtankarna först ut

Avtalsdelegationer. Flygtankarnas nuvarande kollektivavtal sträcker sig till sista mars nästa år. Transport har medlemmar som jobbar på Arlanda, Landvetter och Sturup.

Granskning: Skyddsombud
Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Agnieszka Osorio

Agnieszka har hamnat på rätt plats

Skyddsombudet. – Att vara förtroendevald ger mig en sån tillfredställelse. Jag kan hjälpa mina arbetskamrater och vi kan påverka arbetsmiljön – efter ett och ett halvt år känner jag mer och mer att det är min grej att vara skyddsombud, Agnieszka Osorio, ­miljöarbetare hos Ragn-Sells.

TMA-bil

Förenklade regler riskerar försvåra för skyddsombud

Regelverk. Arbetsmiljöverket vill både kraftigt minska antalet föreskrifter och göra reglerna enklare. Men LO-facken befarar att förenklingen kommer att ta viktiga verktyg från skyddsombuden och att skyddsnivån sänks.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.