Många problem återstår efter hamnkonflikten

Analys. Hamnkonflikten är avblåst och för första gången finns två centrala kollektivavtal för landets stuveriarbetare. Avtalen är visserligen exakt likalydande, men dubbleringen kommer ändå att få konsekvenser i hamnarna.

Hamnarbetare-ikonNågra timmar innan storkonflikten skulle ha brutit ut skrev Hamnarbetarförbundet (HF) och Sveriges Hamnar under det historiska avtalet, ett andrahandsavtal.

Ny policy från Sveriges Hamnar

Segerrusiga HF-medlemmar firade, samtidigt som arbetsgivarparten gick ut med ett nytt policybeslut. Inget hamnbolag får teckna lokala avtal med HF. Stuverier som till äventyrs gör det riskerar uteslutning ur Sveriges Hamnar.

I en intervju för Transportarbetaren sammanfattade arbetsgivargeneralen Mattias Dahl ståndpunkten så här:

”Hamnarbetarförbundet har hela tiden haft rätt att påkalla förhandlingar. I princip om vad som helst. Men det är en sak att förhandla, en annan att komma överens. Lokala överenskommelser kan vi endast göra med Transport. Det framgår av förstahandsavtalet.”

Om utspelet skapade besvikelse i HF-leden doldes det väl. I ett pressutskick beskrev ledningen det som: …en försiktighetsåtgärd från arbetsgivarorganisationen i en ny situation…

Arbetsgivarna backade

Just rätten att teckna lokala avtal var annars den stora knäckfrågan i hamnkonflikten. Arbetsgivarna begärde skrivningar, förtydliganden, som klart slog fast att HF inte ens skulle kunna begära förhandling om egna lokala avtal. Sveriges Hamnar – liksom Transport – ville undvika en situation där stuveriarbetare i en och samma hamn kunde ha olika lön och olika villkor.

HF ville å sin sida hålla frågan öppen. Förbundet anser att det finns saker som HF faktiskt kan avtala om – åtminstone för de egna medlemmarna. Blir det tvist är det Arbetsdomstolen som ska pröva frågan. Inte Sveriges Hamnar. I förväg.

Kvällen före storkonflikten satt Sveriges Hamnar och HF inlåsta i ett rum hos medlarna.

Arbetsgivarna vek sig. Det blev ingen specialreglering kring lokala avtal. Men arbetsgivarna anser ändå att de är förhindrade att teckna lokala uppgörelser med någon annan än Transport, som alltså har förstahandsavtalet.

Ett par veckor efter uppgörelsen hade det ännu inte kommit signaler om att HF gjort framstötar om lokala uppgörelser.

Arbetsmiljö svårknäckt nöt

I stället är det andra orosmoln som seglat upp. Ett handlar om arbetsmiljön.

I och med avtalet fick HF laglig rätt att utse skyddsombud och delta fullt ut i arbetsmiljöarbetet. Den möjligheten hade HF i många år, utan att ha något kollektivavtal.

Men när tvisten eskalerade i Göteborgs hamn drog Sveriges Hamnar i bromsen. Ingen hamn skulle ge HF fackliga rättigheter som normalt gäller för fackförbund som tecknar avtal – och därigenom binds av fredsplikt.

HF är etablerat i omkring 15 av Sveriges runt 60 hamnar, i resten är i princip alla medlemmar med i Transport.

I de 15 ”blandade” hamnarna kommer nu både Transport och HF att utse skyddsombud och vilja delta i skyddsarbetet. Arbetsgivarna har redan börjat knorra. Över att det blir för många skyddsombud och för tungrott.

Påstötningar har kommit om att HF och Transport i vart fall måste enas om ett gemensamt huvudskyddsombud. Transport motsätter sig åtminstone initialt en sådan ordning. De två hamnfacken har olika sätt att bedriva arbetsmiljöarbete och det skulle skapa märkliga situationer om bara det ena facket exempelvis vill lägga ett skyddsstopp.

Kan facken samverka lokalt kring arbetsmiljön? Det är en öppen fråga. I vissa hamnar har konflikten och trakasserierna som följde i spåren skapat svårläkta ärr.

Inhyrning oroar facket

En annan farhåga handlar om att arbetsgivarna vädrar morgonluft nu när alla arbetare för första gången på 47 år är bundna av fredsplikt. I flera stuverier har arbetsgivarna sagt upp lokala uppgörelser som funnits länge.

I Göteborg började APM Terminals hyra in personal i samband med striden med HF. Det är en företeelse som numera är legio på den övriga arbetsmarknaden, men inte i hamnarna. Där har behovet av flexibilitet i stället lösts med ”blixten”. Inhoppare som kunnat ringas in och som bara haft anställning dag för dag. De osäkra villkoren har kompenserats med bra betalning.

När varslen haglade i januari och februari var det många stuveribolag som kontaktade Transport och begärde förhandling om inhyrning av personal.

”Frågan är tyvärr aktuell fortfarande, i flera hamnar. Det är klart bekymmersamt. Som jag ser det kan vi tacka HF för den utvecklingen”, har Transports avtalssekreterare Peter Winstén uttalat.

Det är nog ingen alltför djärv gissning att blixten och inhyrningsfrågan blir het när hela stuveriavtalet ska omförhandlas i nästa års lönerörelse.

Inskränkningar i strejkrätten

Runt om i fackföreningsrörelsen växer motståndet mot den uppgörelse som de fackliga centralorganisationerna gjorde upp med arbetsgivarna om förra sommaren. Innebörden är, förenklat, att lagen ska ändras så att det inte blir möjligt för ett fackförbund att kriga sig till ett kollektivavtal – om det redan finns ett avtal på arbetsplatsen.

Kritikerna anser att lagändringen är onödig, nu när hamnkonflikten är löst. Försvararna påpekar att HF kan stå utan avtal redan om ett år, och då är parterna ”tillbaka på ruta ett” igen.

Såväl LO som Transport ogillar i grunden inskränkningar i konflikträtten, men ser den här åtgärden som ett nödvändigt ont. Ett av argument som anförs är att om parterna inte reglerar frågan, så kommer politikerna att ingripa. Och då blir det betydligt hårdare tag.

Regeringen vill stärka skyddet för utstationerad arbetskraft

EU-regler. Regeringen förslår en rad åtgärder för att motverka lönedumpning och att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Bland annat ska anmälningsplikten skärpas när företag tar in utstationerad personal.

Regionala skyddsombud kan få större befogenhet

Arbetsmiljö. Regionala skyddsombud kan komma att få agera på arbetsplatser där facket inte har medlemmar. I dag presenterar arbetsmarknadsministern planer på att ändra lagen så att RSO:erna får större befogenheter.

Tvärstopp för lastbilar i polisens kontroller

Åkeri. Av 1 100 stoppade lastbilar fick 39 inte fortsätta när polisen specialkollade den tunga trafiken. En chaufför måste sova ruset av sig innan polisen kunde höra honom.

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Färdigkört på elvägen

Åkeri. Efter nästan fyra år ska världens första allmänna elväg rivas. Vägsträckan mellan Gävle och Sandviken får kanske ett nytt liv i Tyskland.

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Lager. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.

Strid om slopat krav på C-körkort

Flyg. Gate Gourmet på Arlanda är pilotprojekt. För att köra lastbil med gods till planen räcker det med B-körkort. Fel och farligt, enligt fack och många chaufförer.

Mängder av matbud fick svarta löner

Matbud. Under 2018 tog Hungrig.se emot minst 59 000 matbeställningar där buden fick svart betalning för leveranserna. Pengarna gick från Hungrigs moderbolag, RestaurangOnline, till tre olika underentreprenörer som inte betalat skatter och avgifter.