Tomas Karlsson är flitig besökare på Bilisten-macken i Stalon. ”Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden”, säger han
Close
Tomas Karlsson är flitig besökare på Bilisten-macken i Stalon. ”Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden”, säger han
Close

Macken – bygdens hjärta

Bensinstation. Landsvägen stryker tätt intill sjön Malgomaj. Plötsligt öppnar sig skogen. Mitt i korsningen ligger den. Macken. En av alla små handlare som ännu håller liv i Västerbottens glesbygd.

Tomas Karlsson och Rainer Jonsson
Bilisten-macken i Stalon
Malgovik-skylt
Karta Vilhelmina, Stalon, Saxnäs.
© Lantmäteriet

Byn Stalon är bara några hus och en kraftstation. Och så den lilla fabriken som på några år nått världsrykte bland jägare för sina ljuddämpare till jaktgevär.

Ute vid stora vägen har Rainer Jonsson sin rörelse – Stalons bensin och diverse. I 41 år har han drivit macken. Utan en enda semesterdag.

– Äh, vad ska man med semester till? Jag hade stängt två veckor en gång. Det var när jag hade vält med fyrhjulingen och blev sjukskriven.

En vit skåpbil bromsar in framför pumparna. Ut hoppar Tomas Karlsson. Han bubblar av entusiasm. Han öppnar bildörren och plockar ut en glaskaraff.

– Jag har hittat en kallkälla vid kanten av fjället! Smaka, vattnet är fantastiskt. Det godaste jag druckit, säger han och häller upp smakprov till Rainer som kommit ut från butiken.

Flitig mackbesökare

Tomas Karlsson är fritidsfiskare från Gävle och kom till Kultsjödalen redan som 18-åring. Sedan blev det många tältnätter här uppe, innan han till slut köpte en egen liten stuga.

Nu är han flitig mackbesökare.

– Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden. Det är ju sex mil ner till Vilhelmina. Här finns allt jag behöver, säger han.

Mackägare Rainer Jonsson tittar bort mot skogen och drar handen genom den vita kalufsen. Vi går in i butiken där hyllorna är överfulla. Av leksaker, husgeråd, knivar, matvaror, renskinn, ryggsäckar, strumpor, stövlar och billiga bomullsskjortor.

Rainer berättar att han övervägt att lägga ner. Inte en gång utan många.

– Någon lönsamhet finns inte, men vad skulle jag göra sedan? Jag bor ju här också. I huset bredvid.

Kritisk mot bankerna

Det finns mycket som behöver ändras, om glesbygdsmackarna ska överleva, anser Rainer Jonsson. Mest kritisk är han mot bankerna som slutat ta emot dagskassorna även där det finns lokalkontor.

– I dag får jag åka till Vilhelmina och lämna påsarna i boxen hos Loomis. Problemet är att de bara tömmer var 14:e dag, som jag förstått det. Och jag vet inte när. Det gör att jag kan få vänta uppåt två veckor innan pengarna kommer in på mitt konto.

Rainer Jonsson, Bilisten-macken i Stalon
Rainer Jonsson (i svart skjorta) har drivit Stalons bensin och diverse i 41 år. Foto: Jan Lindkvist

Det blir tuffare och tuffare att få ihop ekonomin, förklarar han. Butikerna i inlandet får betala extra för de långa transporterna av varor och drivmedel. Nya miljökrav har kommit. Det är inte bara bränsletankarna i marken som måste plastas invändigt, utan även rörledningarna.

– Fast när reglerna slår igenom vet jag inte, säger han.

Stationen i Stalon är inte förskonad från storstädernas kriminalitet heller. Han plockar fram en tjock papperslunta under disken. Det är polisrapporten från rånet. Med flera sidor färgbilder på Rainers blodiga ansikte.

Gärningsmännen slog ner honom med butikens tunga brandsläckare. De greps kort efteråt. Det är svårt att fly när vägen största delen av året är en tolv mil lång återvändsgränd.

Rainer hinner tanka upp en husbil och sälja ett fiskekort, en plasteka, en renfäll och en kommunalgrå skjorta till en italiensk småviltsjägare innan vi skiljs åt.

Tre mil rakt väster om Stalon ligger byn Saxnäs. Även här ligger en butik som säljer drivmedel.

Politiker på studiebesök

Den här onsdagen väntar ägarna, Therese Byström och Mattias Nilsson, besök. En grupp lokalpolitiker och riksdagsmän är ute för att studera glesbygdsmackar. Studieresan är anordnad av Bogge Bolstad, mackägare i Storuman och initiativtagare till projektet Glöd som ska belysa problemen för bensinhandlare på landsorten.

I Saxnäs berättar ägarna att de tog över butiken för två år sedan.

– Vårt största problem, säger Therese Byström, är att investera. Vi vill satsa, men bankerna drar öronen åt sig direkt när vi berättar var vår anläggning ligger. Fastigheterna här uppe värderas lågt, och det gör det svårt att få låna pengar.

Precis som andra näringsidkare på landsbygden försöker Therese Byström och Mattias Nilsson att ha många ben att stå på. De är lanthandel, bensinstation, ombud för Systembolaget, posten, apoteket, spelbolag och för paketföretag. De säljer också fiske- och jaktkort.

Mattias suckar:

– All den här servicen ger oss massor av arbete till väldigt låg ersättning. Alla företagen säger samma sak: ”Okej. Ni får inte så mycket betalt av oss, men vi skapar merförsäljning genom att fler kunder kommer till er …”

– Problemet är att det inte stämmer. Vi är ju enda butiken på flera mils avstånd, så kunderna har vi ändå. Nu blir det bara merjobb.

Mattias Nilsson, Saxnäs
Mattias Nilsson är delägare i Saxnäsbutiken. Han är besviken över de låga ersättningar som glesbygdshandlarna får för all service man tillhandahåller. Foto: Jan Lindkvist

Han berättar att ett fiskekort för en dag kostar 70 kronor. Av det får butiken tio procent. Sju kronor. Som också ska täcka momsen.

– Det är skrattretande. Jag säljer ofta fiskekort till turister som förväntar sig en gedigen information om var man får fiska och var det är bäst. En halvtimmes snack för en intäkt på några få kronor.

– Den låga avgift som staten tar ut av fiskarna gör det svårt att utveckla fisketurismen. Jakten är annorlunda. Att jaga kostar tio gånger så mycket som att fiska, om du köper veckokort.

Fiske och vandrarhem

Vid sidan av butiken driver Mattias Nilsson Fiskecentrum, en rörelse som ordnar guidning och fiskearrangemang där harr, röding och öring är dragplåstret. Han och Therese Byström sköter också ett vandrarhem och hyr ut småstugor.

– Det är på boendet vi tjänar pengar, säger Therese.

Ägarna berättar att de nätt och jämnt hinner med en nödvändig investering innan nästa tränger på. Kortautomaten är på plats, så att bilisterna kan tanka dygnet runt. Nu väntar plastning av bränslesystemet och byte av kyl- och frysdiskarna, som också omfattas av nya strängare miljökrav.

Politikernas studiebesök i butiken närmar sig slutet. De går ut och det blir alldeles tyst ett par sekunder. Sedan stormar barnen in. De är från Saxnäs skola och ska handla glass.

– Det är hela lågstadiet som kommer, säger Camilla Stenlund, som bemannar kassan. Mellanstadiet är ute och tältar och högstadieleverna är på fjällvandring från Norge till Klimpfjäll.

Bogge Bolstad visar det specialinredda snusrummet på Q-starmacken i Storuman.
Bogge Bolstad visar det specialinredda snusrummet på Q-starmacken i Storuman. Foto: Jan Lindkvist

”Service måste få kosta…”

Glöd-projektet. – Det känns som att glesbygdsfrågorna tas på större allvar nu.
Bogge Bolstad är nöjd. Nöjd med politikernas besök i Saxnäs och med att regeringen utlovat nya satsningar på landsbygden.

Bogge Bolstad driver Q-starmacken, Frendo, i Storuman och leder samtidigt projektet Glöd, som handlar om att utveckla bensinstationer på landsorten i Västerbotten.

Han öppnar dörren till mackens snushörna. Ett helt kylrum där kunder kan gå in och välja bland närmare 120 olika sorters snus. I ett hörn står en fåtölj och ett bord med information om snusets historia.

– Det är en idé vi haft länge. Det gäller att hitta nya nischer, om vi ska överleva. På drivmedel tjänar vi inga pengar, förklarar han.

Utse pilotstationer

Glöd-projektet är i full gång. Bogge Bolstad har nyligen varit i Norrbotten, i Pajala, för att dela med sig av erfarenheterna. Nästa steg är att utse några pilotstationer i Västerbotten där olika idéer ska testas.

Mackägarna brottas med många problem, säger han:

– Att säkra kontanthanteringen är ett av de viktigaste. Men det största hotet är hårdare miljökrav. Det har kommit regler som innebär att den ägare som sätter skopan i backen för att plasta rörledningarna, också måste sanera – om man hittar tecken på gammalt oljespill.

Tidigare innebar bestämmelserna att ”verksamhetsutövaren” var skyldig att sanera den dag stationen läggs ner. En lagändring innebar att om man inte hittar tidigare ”verksamhetsutövare”, så blir det fastighetsägaren som ska sanera. Därmed är det många mackar som riskerar miljonnotor samtidigt som verksamheten ska drivas vidare.

Enligt Bolstad måste samhället tänka om. Service måste få kosta. Han har sett skräckexempel där mackägare som tagit över posthantering översvämmas av paket.

Glest befolkat

Det har gått ett halvt dygn sedan politikernas studieresa till Saxnäs. Byn ligger i Vilhelmina kommun, som är en av Sveriges ytmässigt största. Och glesast befolkade. Här bor inte ens en invånare per kvadratkilometer. Snittet i EU är 150 gånger högre.

Roland Sjögren är regionråd i Västerbotten. Han var med under Saxnäsbesöket:

– Det finns inte så många mötesplatser ute i byarna längre. Mackarna och handlarna är livsnerven. Det var intressant att ta del av ägarnas erfarenheter i Saxnäs. De förväntas hålla en hög servicegrad, mot väldigt liten ersättning.

– Förutsättningarna måste förbättras för de här näringsidkarna. Det gäller inte minst kontanthanteringen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Håkan Backman:
    14 oktober, 2019

    Intressant hoppas att det lyckas!

  2. Monica Oldenstedt:
    14 oktober, 2019

    Bra artikel. Vi som reser i glesbygden vet hur viktig macken är. Det går inte att lägga samma krav utan urskillning. Även stadsborna vill ha service när dom åker på semester till fjällen, men verkar inte se/förstå konsekvenserna av dagens desperata miljö o klimatpolitik.

  3. Bo Strandlund:
    14 oktober, 2019

    Heder till alla som kämpar i glesbygden och håller servicen igång. De flesta av oss som bor närmare kusten vill ju gärna att det finns något öppet vid våra rekreationsbesök, tänker på skoteråkare, fiskare,vandrare och andra som njuter av naturen.

  4. Kent Wiklander:
    14 oktober, 2019

    Kan ju bara konstatera att Sverige har mycket att lära av grannlandet Norge, där satsas det verkligen på landsbygden.

  5. Christer Söder:
    7 oktober, 2019

    En mycket bra artikel, tyvärr så är det så att vi har för dåliga politiker som vågar ta beslut, då det bara är stats kärnor det satsas på, halva landet kommer att dö ut inom en snar framtid!

Lästips:

Transportarbetarens logga

Stal bil från bud – kraschade in i mack

Tidningsbud/Bensin. När tidningsbudet var ute på sin runda i Motala stals hans bil. Minuter senare kraschar tjuven in i entrén till en bensinmack, backar och kör in igen. Några timmar senare fann polis den misstänkte, kraftigt berusad, på annan plats i staden.

Transportarbetarens logga

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.