Didier Borlée, Belgien
Close
"Fackets viktigaste fråga är att få upp lönerna. Vi måste ta en ordentlig strid om det här", säger belgiska chauffören Didier Borlée.
Close
Chaufförslöner i Europa

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Didier Borlée berättar:

− Jag arbetar för ett transportföretag som kör varor åt butikskedjan Carrefour. Vi distribuerar allt som inte går att äta, allt från parfym till elektronik. Tidigare körde jag inrikestrafik, men efter en olycka för många år sedan hanterar jag en specialbil och flyttar trailers här på lagerområdet.

− En chaufför hos oss tjänar mellan 2 200 och 2 500 euro i månaden (24 000–27 500 kr). Man kan komma upp i 3 000 euro (33 000 kr) om man gör många timmar. Då får du till exempel ta ett skift från klockan 17.00 på eftermiddagen och jobba till 05.00 nästa morgon.

Hård konkurrens

− Här i Belgien är social dumpning ett stort problem, som alla förlorar på. Vi utsätts för hård konkurrens av rumänska chaufförer. Jag har träffat många av dem under tio års tid och alla har varit trevliga. De är inte problemet. Nej, de måste jobba utomlands för att de inte finns pengar i hemlandet. För oss innebär det att vi förlorar arbetstillfällen.

– Numera jobbar jag tre dagar i veckan. Jag bad min chef om att få gå ner i tid av familjeskäl. Min dragbil kör vi i tvåskift. En kollega startar klockan fem på morgonen och kör fram till två på eftermiddagen. Då tar jag över och kör till klockan tio på kvällen.

− Jag tjänar mindre nu, bara 1 350 euro i månaden (14 850 kr). Min fru tjänar något mer. Vi har dragit ner på kostnaderna och bor litet med vår son. Hemligheten är att jag inte har någon bil utan kör en äldre motorcykel.

”Vi måste ta strid”

Didier Borlée är förtroendevald i ett av de belgiska facken, det socialistiska FGTB-UGT. Landet har också en kristen och en liberal facklig rörelse.

− Fackets viktigaste fråga är att få upp lönerna. Vi måste ta en ordentlig strid om det här. Jag vill att alla mina kolleger ska tjäna 3 000 euro i månaden (33 000 kr), så att de kan leva ett drägligt liv.

– Jag är både kritisk till och stolt över facket. Jo, facket trycker på, men samtidigt som det har ett bra program är det en del av det etablerade systemet.

− Jag är fackligt aktiv. Här på området fick vi för några månader sedan nya trailers. De gamla hade använts i 25 år och hade omfattande rostangrepp. Vi tog en facklig kamp för nya och vår chef köpte till slut in hundra stycken. Det är ett exempel på att facket behövs. Om vi inte var där skulle chaufförerna varken ha arbetsskor eller arbetshandskar. Inget faller som manna från himlen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Hon tar hand om transporter i EU

EU. Med 461 röster mot 157 godkändes den nya EU-kommissionen tidigare i dag. Ansvarig för transportfrågorna blir Adina Ioana Valean från Rumänien.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Minimilön – hur ska det gå till?

Ledare. I EU vill kommissionens nya ordförande, Ursula von der Leyen, införa en lagstadgad minimilön i hela unionen. Det kan låta bra, men idén är problematisk och möter starkt motstånd, inte minst i Sverige.

Tommy Wreeth

Vi vill värna den svenska modellen

Ordförandeord. Kanske har ni hört att man på EU-nivå diskuterar att lagstifta om europeiska minimilöner? Vid första anblicken kan detta te sig som ett vettigt förslag för att de som har allra lägst inkomster också ska kunna leva på sin lön.

Snabbkoll: Sjukpenning

Sju tips för sjukskrivna

Snabbkoll. För många av oss kan sjukförsäkringens regler kännas krångliga och oöverskådliga. Här kommer tips och information om sånt som du kanske inte visste om, men som underlättar om du blir sjuk.

Avtalsrörelsen: Flyget
Avtalsrörelsen flyget

Så högt vill vi nå i avtalsrörelsen

Avtalskrav. Löneökning. Men också arbetstidsförkortning och bättre semestervillkor. Flygets transportare har sagt sitt om de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Och båda parter har gott hopp om ett nytt lönesystem.

Klubbordförande Elias Jobran med kamraterna Jonas Morin och Madelene Brottare hos Aviator, Arlanda.

Mer än lönekrav i lasten

Arlanda. Fler möjligheter till fortbildning, jämnare antal timmar i arbetspassen, rejäl löneökning – som inte äts upp direkt av befarad, kraftig höjning av p-avgiften på personalparkeringen. Medlemmarna hos Aviator på Arlanda tar upp viktiga frågor både på det lokala planet och inför lönerörelsen.

Kalmar flygplats

Framtid i klimatkrisens tid

Flyget & klimatet. Oro för klimatet – och för flygskam som hotar jobben. Inom en bransch som vuxit kraftigt de senaste årtiondena pågår förändringsarbetet. Både för miljön och för en mindre flygfientlig politik.

Flygtankare

Flygtankarna först ut

Avtalsdelegationer. Flygtankarnas nuvarande kollektivavtal sträcker sig till sista mars nästa år. Transport har medlemmar som jobbar på Arlanda, Landvetter och Sturup.

Granskning: Skyddsombud
Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Agnieszka Osorio

Agnieszka har hamnat på rätt plats

Skyddsombudet. – Att vara förtroendevald ger mig en sån tillfredställelse. Jag kan hjälpa mina arbetskamrater och vi kan påverka arbetsmiljön – efter ett och ett halvt år känner jag mer och mer att det är min grej att vara skyddsombud, Agnieszka Osorio, ­miljöarbetare hos Ragn-Sells.

TMA-bil

Förenklade regler riskerar försvåra för skyddsombud

Regelverk. Arbetsmiljöverket vill både kraftigt minska antalet föreskrifter och göra reglerna enklare. Men LO-facken befarar att förenklingen kommer att ta viktiga verktyg från skyddsombuden och att skyddsnivån sänks.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.