Debatt

Löneklyftan i EU måste bort

EU-demonstration Bryssel
Close
Demonstration i Bryssel. Frank Moreels står i mitten, med keps och röd jacka.
Close
Inför EU-valet

Löner. EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

En färsk studie från ekonomer vid det fackliga forskningscentret ETUI kom fram till att ”arbetare i elva länder i centrala och östra EU tjänar 944 euro (cirka 10 500 svenska kronor) mindre i månaden än arbetare i Tyskland”.

Lägre levnadsomkostnader är med i beräkningen.

Då ska vi komma ihåg att tyskarna inte på något sätt har EU:s högsta löner. I verkligheten är vi alltså långt ifrån en lönekonvergens. Trötta stereotyper och släpphänta förklaringar om lågkvalificerade arbetare har ingen plats i den här diskussionen. Löneklyftan mellan öst och väst är ännu högre om vi räknar in utbildningsnivån.

Vad betyder löneklyftan för arbetarna? Först av allt måste vi nyansera bilden. De låga lönerna i länder som Portugal och Slovenien visar att det inte är så enkelt som en berättelse om öst och väst. Vi ser dessutom en enorm ojämlikhet inom vissa enskilda länder. Däremot är det tydligt att stora löneskillnader på en gemensam marknad skapar spänningar och negativa konsekvenser för arbetare från alla regioner.

Det är särskilt sant i den rörliga transportsektorn, där Europiska Transportarbetarefederationen (ETF) representerar mer än fem miljoner arbetare från alla unionens medlemsländer, och många länder utanför unionen.

Vi ser vad som hänt i åkeribranschen, vid flygbolag som Ryanair, och inom transportsektorn i hela Europa. Social dumpning. Exploatering. Osund konkurrens. Man tävlar mot botten med löner och arbetsvillkor. Allt följer samma mönster, arbetsgivare leker med skillnaderna mellan arbetare och spelar ut dem mot varandra. Det slår ut jobb på vissa håll, och arbetare fastnar i låglönejobb under fruktansvärda förhållanden. Åkeribranschen har blivit en symbol för detta, delvis för att jobben inte har flyttats till andra länder. I stället ser vi arbetare som har sina anställningskontrakt i länder som Slovakien, men som jobbar i väst för mycket lägre löner än de som är anställda på plats.

Chaufförerna har fruktansvärda villkor, de tillbringar månader i sträck i små lastbilshytter utan tillgång till grundläggande bekvämligheter. De lever tätt intill lokala chaufförer, som riskerar att förlora sina jobb för att de är för dyra att anställa.

Den ”slovakiska” arbetsgivaren är ofta bara ett brevlådeföretag, ett mikro-kontor skapat av ett bolag i väst, enbart i syfte att utnyttja låg lön och standard i ett annat EU-land.

Situationen fräter på det europeiska projektet. Var finns gemenskapen i ett EU som tvingar européer in i en bitter tävlan mot varandra? Vi måste vara vaksamma när en våg av besvikelse och populism sveper över vår kontinent.

Med internationell solidaritet som stöd har arbetarna och deras fackförbund tagit initiativ till att skapa en positiv vision för ett Europa, som arbetar för arbetare.

Vår kampanj Fair Transport har genomfört mer än 100 aktioner över hela Europa för schysta villkor i transportbranschen. Höjdpunkten var en stor demonstration i Bryssel den 27 mars i år. Det var underbart att se vänner från centrala och östra Europa i folksamlingen! Särskilt många kom från Rumänien, Ungern och Polen.

Arbetarna och deras fackförbund måste stå enade och agitera för att konvergens uppåt, i löner och arbetsvillkor, är det enda sättet att få en långsiktig stabilitet inom EU. Löftena vi gav till medborgarna i de nya medlemsländerna ska uppfyllas.

Vårt arbete har burit frukt. EU-parlamentet har nyss röstat om mobilitetspaketet (se fotnot). Politikerna har lyssnat på oss och godkänt förslag som ska garantera sund konkurrens, jämlik lön och schysta villkor för alla chaufförer.

Men fler beslut behövs om vi ska eliminera löneklyftan och skapa sann jämlikhet och jämlikt välstånd över hela Europa.

 

Fotnot: I början av april beslutade EU-parlamentet om tre lagpaket inom mobilitetspaketet (vägpaketet). Läs mer här.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Snabbkoll om EU-valet 2024. Illustration: Mattias Käll

Så påverkar EU-valet dig och dina arbetsvillkor

Europaparlamentet. I juni går hela Europa till val. EU:s medborgare får då välja sitt parlament. Det som händer i Bryssel påverkar hur du har det på jobbet.

Mattias Goldmann vd och grundare 2030-sekretariatet.

I väntan på en plan – så ställer Transportsverige om

Debatt. I januari 2027 ska en utredare föreslå hur svensk klimatpolitik ska utformas. Då är EU:s bindande 2030-mål nära i tid, och bommar vi det måste vi köpa utsläppsrätter eller betala EU-böter; miljarder som vi borde använda i svensk ekonomi. Målet är kumulativt; ökar utsläppen nu måste de minska ännu mer sen.

Foodorabud. Foto: John Antonsson

Oklart vad nya EU-reglerna innebär för svenska gigarbetare

Gigarbetare. EU har förhandlat fram ett plattformsdirektiv. Oklart hur det påverkar den svenska arbetsmarknaden.

Sjukförsäkring
Doctor physician consulting with male patients in hospital exam room. Men's health concept.

Försämra inte sjukförsäkringen!

Debatt. Nyligen presenterades förslag på kraftiga försämringar av sjukförsäkringen – och SD-regeringen tar nu förslagen vidare. Detta trots att regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, lovat att inga försämringar skulle göras i sjukförsäkringen när de ingick Tidöavtalet.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Feedback kan vägleda och såra

Återkoppling. I estetiska sammanhang kallas kritik för ”bedömandets konst” – det är alltså en konst att ge och ta emot kritik. Nu för tiden pratar vi mindre om kritik och mer om feedback – den omtalade återkopplingen som är avsedd att vägleda och förbättra.

Ica-handlarna tjänar storkovan

Svenska Hem. Den 8 november 1905 öppnade under stort tumult och pressuppbåd en liten matbutik vid Stureplan i Stockholm. Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem var en kvinnlig kooperation som startades i protest mot livsmedelshandelns matfusk och lurendrejeri. Den ägdes av kvinnor och endast kvinnor fick handla i butiken.

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Var står vi nu?

Nato. Sverige har skrivit på ett avtal med USA som innebär att dess krigsmakt fritt kan använda svenska baser och regementen från Boden i norr till Revingehed i söder. Om riksdagen godkänner avtalet med två tredjedels majoritet i slutet av året så går det igenom.

”Vi måste jappa han!”

Klass. ”Du brur, du vet vi måste jappa han!” är ord man kan höra på hemresan från jobbet i pendeltågsvagnen. Dock inte på väg till jobbet för då är de inte vakna ”gangsta”-gängen. (Och ”jappa” betyder mörda.) De här grabbarna har ordförråd som en treåring och kommer helt säkert från något av de ”utsatta områdena”.

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Sjukare, skadligare och dödligare

Debatt. Trots en omfattande skyddslagstiftning i form av den samlade arbetsmiljölagstiftningen med arbetsmiljölagen som ramlag kompletterad av arbetsmiljöförordningen och preciserad av Arbetsmiljöverkets föreskrifter skyddas inte människor på svenska arbetsplatser.

Den viktiga kontakten med verkligheten

Ordförandeord. Om det är något jag lärt mig efter 37 år som medlem i Svenska Transportarbetareförbundet och 27 år i förbundets tjänst, varav snart åtta som ordförande, så är det vikten av kontakt med verkligheten. Oavsett var du befinner dig i vårt förbund.

Det våras för demokratin

Ledare. Jag vet inte om fler tidningsmakare märker att det blir allt svårare att få komma in på arbetsplatser för att göra reportage. Att få människor att ställa upp på intervjuer. Inte ens som anonyma ibland.

I väntan på en plan – så ställer Transportsverige om

Debatt. I januari 2027 ska en utredare föreslå hur svensk klimatpolitik ska utformas. Då är EU:s bindande 2030-mål nära i tid, och bommar vi det måste vi köpa utsläppsrätter eller betala EU-böter; miljarder som vi borde använda i svensk ekonomi. Målet är kumulativt; ökar utsläppen nu måste de minska ännu mer sen.

Varför vill Tidö-regeringen stryka fackligt samarbete i biståndet?

Debatt. Det svenska biståndet förändras i snabb takt. Nu har turen kommit till frågan om det svenska civilsamhällets deltagande i utvecklingssamarbetet med omvärlden. Regeringen gav för någon vecka sedan Sida i uppdrag att undersöka hur de kan ta över vidareförmedling av pengar ur biståndsbudgetens anslag för att stärka civilsamhället internationellt. Det har lett till att man nu sagt upp samtliga avtal med det svenska civilsamhället. Inklusive avtalen med Palmecentret och Union to Union.

Därför har vi inte sett de värsta cyberattackerna än

Debatt. Ingen organisation är immun mot cyberattacker. Ändå har vi bara sett en bråkdel av det som kan hända. Att samhällskritisk teknik kopplas upp innebär visserligen stora framsteg för effektivisering av verksamheter, men den ökande risken för cyberangrepp utgör samtidigt ett hot mot den operativa tekniken (OT) och kan äventyra säkerheten, ekonomin och driften hos verksamheter. Fredrik Olsson, Europachef på cybersäkerhetsföretaget NTT Security, listar fem avgörande åtgärder för transportsektorn.

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

Vi måste vara offensiva

Ordförandeord. Jag tänker personligen rätt ofta på förbundet och fackets framtid, och även om jag är relativt äldre enligt passet så gillar jag att fundera på framtiden och vilka val förbundet står inför och borde göra. Det jag alltid landar i är offensivt och framåt med klokskap. Den dagen man sitter nöjd och håller i bordskanten för att skydda det man har är det nog dags att logga ut och lämna över till nästa ordförande för förbundet.