Debatt

Låt staten bygga trygga rastplatser för tung trafik

Debatt. Staten måste bygga fler skyddade rastplatser för den tunga yrkestrafiken. Trygga platser där yrkesförare kan ta sina dygns- och helgvilor.

Här kommer mitt förslag på hur det kan gå till, och hur rastplatserna kan finansieras. Jag har motionerat till Transports kongress och hoppas få fackets hjälp att driva frågan.

Tillvaron skulle förbättras på fyra områden med fler skyddade övernattningsplatser:

Nedskräpning.  Problemet med ”rattslavar” som bor långa tider i sina bilar, började bli tydligt här för mer än sex år sen. Först märktes det i Danmark, så kom det över gränsen in i Malmö och Göteborg. Så fortsatte det vidare upp mot Jönköping och nu är det ett tydligt problem, ända upp i Mälardalen.

Men det kommer att öka ännu mer om inte villkoren blir likvärdiga för oss alla chaufförer inom EU.

Allteftersom trafiken ökar och fler chaufförer bor på våra rastplatser stänger eller försvårar privata markägare för lastbilschaufförer att parkera på olika tomma ytor,
där man tidigare kunde rasta. Därför blir det mer konkurrens om de ytor som blir kvar för fjärrbilschaufförer.

På fredagseftermiddagen börjar de som ska tillbringa helgen i bilen parkera på Vägverkets rastplatser, där toaletterna är öppna och gratis dygnet runt. Det blir snabbt mycket fullt och tätt mellan dessa förare och deras fordon. Någon annan kan över huvud taget inte stanna där före söndag, vilket är tråkigt för övriga trafikanter.

Vi som är lite äldre minns Håll Sverige rent-kampanjen på 1960-talet. Kortfattat kan sägas att det nu INTE är rent och snyggt på de p-fickor som rymmer en trailer eller fler. ”Bajsar björnar i skogen?” kan bytas mot frasen ”Skiter chaufförer i diket?”

Arbetsmiljö. Det är lätt att förstå att arbetsmiljön blir bättre om chaufförerna kan ta sin dygnsvila/helg på en plats med elstolpar och toalett, dusch och matlagningsmöjligheter, vägbibliotek, trafikinfo och kollegor.

Klimat. Det finns inget fordon som kan stå 24 timmar eller mer på batteridrift. Vi har fläkten till dieselvärmaren, kylskåp, mikro, telefonladdare, dator med mera som drar batterikraft.

Så trots tomgångsförbud i alla tätorter står dessa fordon alltså på tomgång. Lampor är kopplade så det inte syns på håll att motorn går, men kommer man närmare så märks det.

Ordning och reda. Jag tänker mig att alla åkerier, med fjärrbilsförare, måste stå för samma miljökostnader. Det skulle utjämna konkurrensen. Frågan handlar både om närmiljön vid vägarna, chaufförernas arbetsmiljö och att värna om klimatet.

Min idé är att staten bygger rastplatser, på samma sätt som vägar, broar och elvägar. Rastplatserna skulle finansieras med avgifter av brukarna, det vill säga åkerierna.

Avgiften för dessa säkra parkeringar ska naturligtvis faktureras fordonsägaren i efterhand.

Då får man också koll på vilka fordon som befinner sig var och hur länge, och staten kan samtidigt ha ett öga på att cabotagereglerna följs.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Ändrade arbetsmiljöregler oroar LO-facken

Arbetsmiljö. Trots hård kritik från LO drar Arbetsmiljöverket i gång en stor översyn av arbetsmiljöreglerna. Dagens 72 föreskrifter som styr allt från asbestsanering på byggen till skärmaskiner i storkök ska bantas till 17.

Transportarbetarens logga

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Tretton förare dog på jobbet

Arbetsmiljö. Lastbilschaufförer toppar åter igen den dystra statistiken över personer som dör i jobbet. Tio åkeriförare fick sätta livet till 2017 – plus en miljöarbetare, en bussförare och en taxichaufför.

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.