Debatt

Låt oss tända gnistan igen

Lastbilshytt
Inför EU-valet

Åkeri. Min far var internationell chaufför och vi levde på östra sidan av järnridån. Jag minns hans berättelser om långa resor till olika östeuropeiska länder på 1970- och 1980-talet.

Till västra Europa fick pappa inte resa eftersom han vägrade gå med i kommunistpartiet.

Historierna handlade inte bara om att köra-köra-köra, trafikstockningar och problem i de snöiga Tatrabergen. Mest berättade han om hur människor levde, hur han tog en öl i Tjeckoslovakien, om de nya Abba-albumen i Jugoslavien.

De var alltid två chaufförer i bilen som pratade och löste problem ihop.

Jag har jobbat 14 år i Estlands Transportarbetareförbund och hör inte längre den här typen av historier. Våra medlemmar kör överallt i Europa, men de bor aldrig på hotell och går knappt på pubarna. Deras berättelser handlar om ensamhet, lågt självförtroende, ändlösa körningar och att vara klämd mellan motstridiga krav från chefer och strikta regler om kör- och vilotider.

All stolthet och glädje, som fick min far att bli internationell chaufför, har försvunnit.

Estniska inrikesförare fick nyligen ett nytt kollektivavtal som höjer minimilönerna rejält. Men våra internationella chaufförer blev utan avtal och höjd lägstalön. De blev förbannade eftersom de tycker att de borde tjäna lika mycket eller till och med mer. Chaufförerna har helt rätt.

Tyvärr verkar de på en helt annan marknad. Deras löneanspråk kan inte tillgodoses genom högre priser på transporter eftersom företagen konkurrerar med lettiska, litauiska och särskilt polska åkerier med mycket lägre löner.

Nordiska chaufförer har suttit i samma sits de senaste 15 åren, efter att Estland och resten av de öst- och centraleuropeiska länderna gick med i EU. Nu är det våra chaufförer som känner av de ojämlika lönerna. Vårt land arbetar nu effektivt för att minska lönegapet mot Norden, men Lettland släpar rejält efter.

I dag vill färre ester jobba som chaufförer och många arbetsgivare måste söka personal utomlands. Trots att våra löner ökat är de inte tillräckligt höga för att locka polska, lettiska eller bulgariska låglöne-chaufförer. För att kunna ta in ukrainska, moldaviska och georgiska förare startar arbetsgivarna därför brevlådeföretag.

På laglig väg skapar de först bemanningsföretag i Polen, där de rekryterar förare som kör i Estland. Problemet är att de falska bemanningsföretagen inte går att kontakta för att teckna kollektivavtal och betala rättvisa löner.

Vi har nått en punkt där våra inhemska chaufförer lämnar landet för att jobba i Norge, samtidigt som våra arbetsgivare ägnar sig åt social dumpning.

Det är dags att analysera vad vi gör för fel. Läxan vi lärt är att endast företag som har avtal med facket sköter sig och betalar goda löner. De måste skyddas från osund konkurrens genom att skapa ordning på hela den europeiska marknaden.

Från fackligt håll har vi tyvärr misslyckats eftersom vi saknat både rättigheter och kraft att förhandla fram bindande EU-regler. Det nya mobilitetspaketet (se faktaruta) är lovande, men stora risker för orättvis behandling kvarstår. Europas chaufförer kan fortfarande spelas ut mot varandra.

Vad vi behöver är att nästa EU-parlament och EU-kommission ger våra fackliga organisationçer full rätt att förhandla, liksom konflikträtt. En effektiv styrning av arbetsmarknaden krävs också för att vi ska få en fungerande social dialog, goda avtal för chaufförerna, seriösa företag och stater som tar in skatter och sociala avgifter i rättvis omfattning.

Man har kommit överens om detta inom FN:s internationella arbetsorganisation ILO, nu behöver det också genomföras i EU.

För att återkomma till min pappa, jag tror verkligen att det går att skapa goda villkor och rättigheter för Europas chaufförer igen – om vi jobbar tillsammans. Vi har redan förlorat för mycket tid.

 

Fotnot: Internationella arbetsorganisationen ILO är ett självständigt fackligt organ inom FN, som arbetar för att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i Europeiska transportarbetarefederationens demonstration för schysta villkor i Bryssel?

EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Löner. EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Jobbjägarna som åkte buss Gävle–Kiruna

Jobbjägarna – sju år efteråt

Åkeri. Arbetsmarknaden är bister. Ett gäng komvux-elever fixar en buss och styr från Gävle för att söka lastbilsjobb i gruvruschens Kiruna och Pajala. Året var 2012. Blev de kvar?

Inför EU-valet
6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i Europeiska transportarbetarefederationens demonstration för schysta villkor i Bryssel?

Debatt / Inför EU-valet
EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Frank Moreels, Belgien: EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Lastbilshytt

Låt oss tända gnistan igen

Peep Peterson, Estland: Min far var internationell chaufför och vi levde på östra sidan av järnridån. Jag minns hans berättelser om långa resor till olika östeuropeiska länder på 1970- och 1980-talet.

Högerextrema krafter vädrar morgonluft

Ordförandeord. Knappt har vi hunnit lämna ett val med stökigt efterspel bakom oss, förrän det är dags för ett nytt. Den 26 maj är det val till Europaparlamentet.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Hur ska det gå?

Avtalsrörelsen. Årets lilla löneförhöjning har kommit och snart drar nästa års avtalsrörelse i gång. Efter vad man kan läsa blir det ett normalt avtal inom transportbranschen. Ett som följer industrins så kallade märke. Alltså drygt två procents lönelyft. I vart fall arbetsgivarna verkar nöjda. Men hur kan de vara det?

Politik är det obegripligas konst

Politik. Vad är det som händer? Den socialdemokratiska regeringen för en delvis ultrakonservativ politik med genomförande av marknadshyror och förändringar i anställningsskyddet. Något som inte ens Moderaterna vågade föreslå.

Påkörningen

Påkörd. Jag borde egentligen inte skriva om det här för ingenting hände ju. Eller nästan inget, där jag låg mörbultad men i stort sett oskadd på lastbilsparkeringen i Sillekrog.

Temperaturen gör det lätt att bli pessimist

Ledare. Larmrapporterna om jordens uppvärmning kommer allt tätare. Det har blivit svårare att blunda. Visst, det finns skeptiker eller rena förnekare som pratar om klimathysteri. En av dem lyckades bli president i ett av de länder som släpper ut mest klimatgaser.

Granska företagen!

Insändare. Granska alla företag som inte erbjuder sina anställda friskvårdsbidrag eller semesterersättning och som lönedumpar.

Se till att arbetsgivaren anmäler arbetsolyckor

Insändare. Jag var med om en arbetsplatsolycka i november 2016 och är långtidssjukskriven på grund av den. Min arbetsgivare gjorde ingen anmälan till Arbetsmiljöverket och det ställer till stora problem.

Klimatet – en facklig fråga

Debatt. Vägen mot framtidens gröna jobb och hållbara ekonomi måste ha fokus på mänskliga rättigheter. Det gäller också inom det internationella biståndet.

Nu laddar vi för avtalsrörelsen

Ordförandeord. Avtalsrörelse 2020. Smaka på de orden! Det är dags att börja förberedelsen inför att förhandla fram nya avtal för våra medlemmar, något som är grunden i allt vi gör. Det, och sedan att se till att avtalen efterlevs och att ta striden för våra medlemmar när de inte gör det.

Lönekostnaden är avgörande för klimatet

Ledare. En hårt prispressad och lönedumpad åkerinäring kan aldrig bära ett klimatansvar. Branschen kommer inte att ha de ekonomiska muskler som krävs för att genomföra en bred omställning till ett fossilfritt samhälle.