Timmerbil,
Close
2009 började ett åkeri i Överkalix köra virke med ett 30 meter långt ekipage, med en maxvikt på 90 ton. Projektet döptes till En trave till.
Close

Lastbilen fortsätter dominera

Fokus: Framtiden. Anders Berndtsson är strateg på Trafikverket i Borlänge. Hur blir det, kommer vi att klara miljömålen till 2030? – Det är möjligt, men tekniskt svårt. Det kräver väldigt stora, modiga politiska beslut.

I mer än tio års tid har Anders Berndtsson varit en sorts framtidsspanare på Trafikverket, med inriktning på godstransporterna.

Han har varit med och startat två stora försöksprojekt. Det ena handlar om längre och tyngre lastbilar och har fått namnet HCT (high capacity transport). Det andra är elvägarna, det vill säga elektrifierad landsväg.

Inom ramen för HCT ryms en serie försök, bland annat med en 30 meter lång timmerbil i Överkalix med en totalvikt på 90 ton.

Efter det har flera andra försök startat med längre och tyngre lastbilar. Ett konkret resultat är beslutet att öppna några områden i Sverige för 74-tonsbilar, i stället för 64 ton som annars är maxvikten.

Anders Berndtsson säger:

– Vi ser att längre och tyngre fordon är samhällsekonomiskt lönsamt. Det finns ingen annan åtgärd som ger lika bra utdelning i form av minskade klimatutsläpp. När andra insatser ger 1,5 gånger investerade pengar kan HCT ge upp mot tio gånger.

Konkurrenstänkande

Trafikverket ansvarar inte bara för vägtrafik, utan även järnväg och sjöfart. Det har genom åren funnits ett konkurrenstänkande kring de olika trafikslagen. Anders Berndtsson är frispråkig:

– Det finns en fientlig dualism mellan väg och järnväg. Det är olyckligt. Konkurrensytan är väldigt liten mellan de två trafikslagen, det är bara fem–tio procent av godset som kan gå på det ena eller det andra.

– Alla trafikslag behöver samverka och utvecklas, om vi ska nå målen. Att påstå att järnväg och sjöfart kan ersätta lastbilarna är antingen naivt eller intellektuellt ohederligt. Järnväg är utmärkt för tunga malmtransporter, liksom för persontransporter i storstäderna. Men lastbilen kommer att dominera. Även i framtiden.

Splittring

Det finns en splittring i politiken, konstaterar Berndtsson. Nästan alla partier ser positivt på elvägar, men Miljöpartiet har varit märkligt reserverat.

I dag går närmare 90 procent av allt landtransporterat gods på lastbil. Räknar man i stället om det till ton gånger den körda sträckan, så kallade tonkilometer, så står lastbilarna för omkring 67 procent av trafikarbetet.

Tåget svarar alltså för en tredjedel. Det är nästan dubbelt så stor andel som i övriga EU. Huvudförklaringen är malmtransporterna i Norrbotten som förrycker statistiken.

Trafikverket kalkylerar med två procents ökning av godstransporterna per år under de närmaste decennierna. Det innebär en 50-procentig ökning fram till år 2050.

– När så stora volymer går på lastbil, kan man inte byta till järnväg – annat än marginellt. Ska vi över huvud taget få över något, måste vi rusta upp järnvägen. Det föreslår Trafikverket också i den nationella planen för 2018–2019, förklarar Berndtsson.

Elvägar

Elektrifierade vägar har funnits på Trafikverkets agenda sedan 2009–2010. Då gjorde myndigheten en så kallad förkommersiell upphandling och bjöd in intressenter som ville vara med och testa olika tekniska lösningar.

Utanför Sandviken rullar lastbilar som får ström från luftledningar och vid Arlanda ska bilarna få elektricitet via en skena i marken.

Vad är då Trafikverkets huvudspår för att klara de uppsatta klimatmålen för transporterna?

Anders Berndtsson:

– Personbilstrafiken är vi på väg att lösa, bland annat med batteridrift. Men än har vi inte sett någon riktigt bra lösning för tunga fordon. Batteridrift fungerar inte för fjärrtrafik. Åtminstone inte i nuläget. Å andra sidan är den tekniska utvecklingen svindlande snabb. Batterier kommer in i fler och fler lastbilssegment, som distributionstrafik.

– För fjärrtrafiken blir det inte en lösning, utan flera. Först ut blir biobränslena där man ökar iblandningen i dieseln.

Osäkerheten ligger i produktionskapaciteten, påpekar Anders Berndtsson, som menar att det gäller att ”ha span” på utvecklingen inom flera områden:

– På sikt tror jag ändå att förbränningsmotorn kommer att fasas ut även i lastbilarna. Till förmån för elmotorer som har dubbelt så hög verkningsgrad. Den stora frågan är hur elektriciteten kommer till motorn.

– Även här kan det bli en kombination. Kanske elväg på vissa sträckor, där batterierna kan laddas. Att elektrifiera motorväg kostar sannolikt bara en tiondedel av att bygga ny järnväg.

Gas intressant

Bränsleceller och gas, särskilt LNG (flytande, komprimerad gas) är intressant också, anser Berndtsson. I framtiden kommer inget bränsle att vara lika dominerande som bensin och diesel varit, förutspår han.

Många pratar om el. Räcker den om personbilar och tunga transporter skulle börja drivas med elektricitet?

– Om 70 procent av lastbilarna gick på el skulle vi behöva fem terawattimmar extra. Å andra sidan skulle vi spara 10 terawattimmar i annan energi.

Trafikverket håller just nu på att dra i gång ett tredje stort ”framtidsprojekt”. Det handlar om att bjuda in aktörerna på marknaden till forsknings- och testprojekt där målet är att se hur Sverige i praktiken ska ställa om så att godstrafiken blir fossilfri.

– Vi har egentligen inte kunskap om hur man ställer om ett helt samhälle. Det var ju ingen som ställde upp målet att vi skulle förbruka mer och mer energi. Det bara blev så.

Om strategen Anders Berndtsson tittar riktigt djupt i godstrafikens kristallkula: Vad pekar den på då?

– Elektrifiering, men kanske också elektrobränslen. Det är en teknik där man bygger bränslen av koldioxid och vätgas. I första steget blir det metan, sedan kan man bygga vidare på det. Kruxet är att processen är energikrävande. Den kräver fem gånger mer energi än den ger.

– Men det är klart. I en framtid där vi har massor med sol- och vindkraft så har vi kanske genom elektrobränslen skapat en hållbar form av ren förnyelsebar energi.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    1 december, 2017

    Om vi börjar med de fossila bränslenas fördelar gentemot andra bränsleslag så kanske man kan få någon slags balans i debatten. 1 liter diesel innehåller 10 l kWh, dvs det motsvarar 10 st lilla spisplattan på 1000 watt i en timmes drift = ett mjölkpaket diesel. Kostnaden energimässigt för att erhålla dieseln till pumpen är ca 1 kWh= 9kWh överskott energimässigt per liter. I en bensintank på 50 liter kan du lagra 500 kWh åtminstone ett halvår utan att bränslet försämras nämnvärt. 50 liter (500 kWh) bensin väger ca 38 kg. Elmotorns verkningsgrad ligger på ca 80% och en modern lastbilsmotor på ca 48%. En diesellastbil har samma prestanda till sista litern. Ett elbatteri kan tappa 30% av sin kapacitet vid kallt klimat. Biogas släpper ut 40 - 55% CO2 vid tillverkningen och sedan ca 7,5 kg CO2 per mil för en ordinär personbil. På vintern (vid rötning) kan insatsenergin uppgå till 40% för biogasen, jmfr med dieselns 10%. 1 m3 (1000l) metan motsvarar 1 liter bensin, tre m3 vätgas 3000 liter motsvarar 1 liter bensin och diesel. På två till tre minuter kan du överföra 50 liter bensin 500 kWh. För en snabbladdare av el på 2kwh/minut tar det 30 minuter att ladda en elbil för 30 mils körning.
    "många problem återstår". Att öka utsläppen av CO2 för att tillverka bränslen är således inte särskilt begåvat. Att minska utsläppen av CO2 är att föredra oavsett om det är fossilt eller inte. Du skall ersätta 16 miljoner liter fordonsbränsle varje dag med något annat. se (många problem återstår)

Lästips:

Scanias extralånga lastbilsekipage bildar konvoj och ingår i en aktion för att Europa ska godkänna konvojkörning. På väg från Södertälje

Yrkesförare kör allt säkrare

Chaufför. De flesta lastbilschaufförer trivs på jobbet. Och de har blivit bättre på att följa lagar och regler, visar den senaste tillståndsmätningen från Transportstyrelsen.

Sveriges största roro-hamn blir ännu större

Hamn. Över 2 000 lastbilar eller trailrar rullar av eller på de 15 godsfärjor som dagligen angör Skandinaviens största roro-hamn. Nu bygger Trelleborg ut. Notan, 1,5 miljarder kronor, betalas genom nya bostäder med havsutsikt.

Jag gillar Greta!

Davids krönika. Jag har aldrig träffat miljöaktivisten Greta Thunberg. Men på lite omvägar känner jag till mer om henne än det som står i pressen. Och jag kan bara säga en sak: ta flyget hem Greta, du får det!

Snabbkoll: Sjukpenning

Sju tips för sjukskrivna

Snabbkoll. För många av oss kan sjukförsäkringens regler kännas krångliga och oöverskådliga. Här kommer tips och information om sånt som du kanske inte visste om, men som underlättar om du blir sjuk.

Avtalsrörelsen: Flyget
Avtalsrörelsen flyget

Så högt vill vi nå i avtalsrörelsen

Avtalskrav. Löneökning. Men också arbetstidsförkortning och bättre semestervillkor. Flygets transportare har sagt sitt om de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Och båda parter har gott hopp om ett nytt lönesystem.

Klubbordförande Elias Jobran med kamraterna Jonas Morin och Madelene Brottare hos Aviator, Arlanda.

Mer än lönekrav i lasten

Arlanda. Fler möjligheter till fortbildning, jämnare antal timmar i arbetspassen, rejäl löneökning – som inte äts upp direkt av befarad, kraftig höjning av p-avgiften på personalparkeringen. Medlemmarna hos Aviator på Arlanda tar upp viktiga frågor både på det lokala planet och inför lönerörelsen.

Kalmar flygplats

Framtid i klimatkrisens tid

Flyget & klimatet. Oro för klimatet – och för flygskam som hotar jobben. Inom en bransch som vuxit kraftigt de senaste årtiondena pågår förändringsarbetet. Både för miljön och för en mindre flygfientlig politik.

Flygtankare

Flygtankarna först ut

Avtalsdelegationer. Flygtankarnas nuvarande kollektivavtal sträcker sig till sista mars nästa år. Transport har medlemmar som jobbar på Arlanda, Landvetter och Sturup.

Granskning: Skyddsombud
Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Agnieszka Osorio

Agnieszka har hamnat på rätt plats

Skyddsombudet. – Att vara förtroendevald ger mig en sån tillfredställelse. Jag kan hjälpa mina arbetskamrater och vi kan påverka arbetsmiljön – efter ett och ett halvt år känner jag mer och mer att det är min grej att vara skyddsombud, Agnieszka Osorio, ­miljöarbetare hos Ragn-Sells.

TMA-bil

Förenklade regler riskerar försvåra för skyddsombud

Regelverk. Arbetsmiljöverket vill både kraftigt minska antalet föreskrifter och göra reglerna enklare. Men LO-facken befarar att förenklingen kommer att ta viktiga verktyg från skyddsombuden och att skyddsnivån sänks.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.