Trots allt teknologi kryper lastarna, här Mats Lignell, fortfarande på knä i de trånga utrymmena. Arbetet ger värk i rygg, axlar, skuldror, handleder och händer.
Close
Trots allt teknologi kryper lastarna, här Mats Lignell, fortfarande på knä i de trånga utrymmena. Arbetet ger värk i rygg, axlar, skuldror, handleder och händer.
Close

Lasta flygplan – extremt tufft

Fysiskt jobb. Tänker du på flygplanslastarna när du packar din väska för semestern? Forskaren Eva Bergsten blev förvånad över att lastningen fortfarande i så hög grad sker manuellt. Med handkraft.

Lastarnas tuffa arbetsmiljö granskades för några år sedan. Resultaten spreds sedan till flygbolagsledningar och anställda i ett par landsomfattande projekt. Doktoranden Eva Bergsten vid Centrum för belastningsskadeforskning granskade också vilka förbättringar som levde kvar, över tid, efter utbildning om ergonomi och hjälpmedel. Den utvärderingen gjordes på ett större handlingbolag, som sköter lastning och lossning av plan.

Eva Bergsten beskriver lastarnas arbete som extremt tufft, men uppfattar ändå att det finns möjligheter att skapa tid för återhämtning. Hon pekar på vikten av variation i sysslorna under arbetsdagen.
Något som generellt tillämpas mer på de mindre än de större flygplatserna.

Upprepade, enformiga uppgifter sliter mer på kroppen än arbetsrotation med brandövningar, snöskottning, avisning och underhållsarbete.

– I lastutrymmen handlar det om att förbättra arbetsställningar. På vissa håll behöver man köpa in hjälpmedel och underhålla dem bättre, säger Eva Bergsten.

Till små plan med trånga lastutrymmen kan det också saknas fungerande redskap. Men även där hjälpmedel finns är det inte alltid de används. Som skäl uppger lastarna att de är trasiga eller att det går fortare utan. Lastarna är ytterst i den långa bagagehanteringskedjan och stressar för att lossa och lasta, så att planen kan lyfta på utsatt tid.

För att redskap som transportabla lastband (power stow) och vakuumlyftar ska användas krävs utbildning, träning och rutinerade kollegor som coachar nyanställda. Men, kanske allra mest, närvarande arbetsledare och chefer, som inte ser genom fingrarna med problemet.

– Det krävs tydliga signaler från ledningen om att arbetsredskapen inte är erbjudanden utan krav. De ska användas!

Säkerhetstänket på flygplatserna är starkt och måste också sträckas ut till lastarnas belastningsproblem, understryker Bergsten.

Samtidigt arbetar flygplatsarbetarna i flygbolagens arbetsmiljö. Och handlingbolagen, där lastarna är anställda, har svårt att påverka utformningen av planen. Vad arbetsgivarna ändå kan bidra med, trots återkommande upphandlingar och hård konkurrens, är tillräckligt med personal, råder Eva Bergsten.

När projekten drog i gång pratade arbetsgivarna mycket om hur dyra hjälpmedlen är inom flyget, påpekar Eva Bergsten.

– Fast sjukskrivningar kostar ju också.

Dan Holmberg är regionalt skyddsombud på Transports flygavdelning. Han berättar att resultaten från studierna används i standardiseringsarbetet för bland annat markfordon och utrustning inom flyget i Europa och hela världen.

– Jag fick igenom en ny standard med öppningsbart tak på flygcontainrar. Det innebär att man kan använda lyfthjälpmedel och slipper stå med böjd rygg när man jobbar i ”burkarna”.

De äldre ska nu fasas ut och de nya in, vilket kommer att ta ett antal år.

Användningen av hjälpmedel tycks inte öka?

– En del arbetare är smarta, andra mindre. Men det ska bli dyrt för arbetsgivaren om Arbetsmiljöverket kommer på inspektion och redskapen inte används. Det är arbetsgivarens ansvar att se till, även om planet blir lite sent. Du har ju månadslön, inte ackord brukar jag säga till lastare som stressar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Flygskattplaner upprör och oroar flygplatsarbetare

Flygplats. Näringslivsorganisationen Stockholms Handelskammare varnar för att en flygskatt kan leda till att uppemot sju flygplatser får lägga ner, i en kritiserad rapport. Bland flygplatsarbetarna möts skatteförslaget med oro.

SAS fördubblar sparpaketet till tre miljarder

Nedskärningar. Spartakten ska öka på flygbolaget SAS. Flytt av verksamhet utomlands och mer tekniska lösningar vid incheckning är några av de hundratals sparåtgärder som kan påverka personalen på marken.

Skydd mot hyvling i flygtankningsavtalet

Flyg. Lönerna i flygtankningsavtalet höjs med 6,5 procent över tre år. Nytt i avtalet är också ett visst skydd mot hyvling.

Shahab sa upp sig – nu stäms han på 336 000 kronor

Åkeri. I januari fick Shahab Enferadi jobb som chaufför på Wermdö Flistransporter i Fjärdhundra. Efter sju veckor avbröt han provanställningen, på grund av felaktig lön. Åkeriet svarade med en stämning. Shahab krävs på 336 000 kronor för att han inte jobbade under den uppsägningstid som företaget hävdar gäller.

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.