Trots allt teknologi kryper lastarna, här Mats Lignell, fortfarande på knä i de trånga utrymmena. Arbetet ger värk i rygg, axlar, skuldror, handleder och händer.
Close
Trots allt teknologi kryper lastarna, här Mats Lignell, fortfarande på knä i de trånga utrymmena. Arbetet ger värk i rygg, axlar, skuldror, handleder och händer.
Close

Lasta flygplan – extremt tufft

Fysiskt jobb. Tänker du på flygplanslastarna när du packar din väska för semestern? Forskaren Eva Bergsten blev förvånad över att lastningen fortfarande i så hög grad sker manuellt. Med handkraft.

Lastarnas tuffa arbetsmiljö granskades för några år sedan. Resultaten spreds sedan till flygbolagsledningar och anställda i ett par landsomfattande projekt. Doktoranden Eva Bergsten vid Centrum för belastningsskadeforskning granskade också vilka förbättringar som levde kvar, över tid, efter utbildning om ergonomi och hjälpmedel. Den utvärderingen gjordes på ett större handlingbolag, som sköter lastning och lossning av plan.

Eva Bergsten beskriver lastarnas arbete som extremt tufft, men uppfattar ändå att det finns möjligheter att skapa tid för återhämtning. Hon pekar på vikten av variation i sysslorna under arbetsdagen.
Något som generellt tillämpas mer på de mindre än de större flygplatserna.

Upprepade, enformiga uppgifter sliter mer på kroppen än arbetsrotation med brandövningar, snöskottning, avisning och underhållsarbete.

– I lastutrymmen handlar det om att förbättra arbetsställningar. På vissa håll behöver man köpa in hjälpmedel och underhålla dem bättre, säger Eva Bergsten.

Till små plan med trånga lastutrymmen kan det också saknas fungerande redskap. Men även där hjälpmedel finns är det inte alltid de används. Som skäl uppger lastarna att de är trasiga eller att det går fortare utan. Lastarna är ytterst i den långa bagagehanteringskedjan och stressar för att lossa och lasta, så att planen kan lyfta på utsatt tid.

För att redskap som transportabla lastband (power stow) och vakuumlyftar ska användas krävs utbildning, träning och rutinerade kollegor som coachar nyanställda. Men, kanske allra mest, närvarande arbetsledare och chefer, som inte ser genom fingrarna med problemet.

– Det krävs tydliga signaler från ledningen om att arbetsredskapen inte är erbjudanden utan krav. De ska användas!

Säkerhetstänket på flygplatserna är starkt och måste också sträckas ut till lastarnas belastningsproblem, understryker Bergsten.

Samtidigt arbetar flygplatsarbetarna i flygbolagens arbetsmiljö. Och handlingbolagen, där lastarna är anställda, har svårt att påverka utformningen av planen. Vad arbetsgivarna ändå kan bidra med, trots återkommande upphandlingar och hård konkurrens, är tillräckligt med personal, råder Eva Bergsten.

När projekten drog i gång pratade arbetsgivarna mycket om hur dyra hjälpmedlen är inom flyget, påpekar Eva Bergsten.

– Fast sjukskrivningar kostar ju också.

Dan Holmberg är regionalt skyddsombud på Transports flygavdelning. Han berättar att resultaten från studierna används i standardiseringsarbetet för bland annat markfordon och utrustning inom flyget i Europa och hela världen.

– Jag fick igenom en ny standard med öppningsbart tak på flygcontainrar. Det innebär att man kan använda lyfthjälpmedel och slipper stå med böjd rygg när man jobbar i ”burkarna”.

De äldre ska nu fasas ut och de nya in, vilket kommer att ta ett antal år.

Användningen av hjälpmedel tycks inte öka?

– En del arbetare är smarta, andra mindre. Men det ska bli dyrt för arbetsgivaren om Arbetsmiljöverket kommer på inspektion och redskapen inte används. Det är arbetsgivarens ansvar att se till, även om planet blir lite sent. Du har ju månadslön, inte ackord brukar jag säga till lastare som stressar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Flygskattplaner upprör och oroar flygplatsarbetare

Flygplats. Näringslivsorganisationen Stockholms Handelskammare varnar för att en flygskatt kan leda till att uppemot sju flygplatser får lägga ner, i en kritiserad rapport. Bland flygplatsarbetarna möts skatteförslaget med oro.

SAS fördubblar sparpaketet till tre miljarder

Nedskärningar. Spartakten ska öka på flygbolaget SAS. Flytt av verksamhet utomlands och mer tekniska lösningar vid incheckning är några av de hundratals sparåtgärder som kan påverka personalen på marken.

Skydd mot hyvling i flygtankningsavtalet

Flyg. Lönerna i flygtankningsavtalet höjs med 6,5 procent över tre år. Nytt i avtalet är också ett visst skydd mot hyvling.

Oklara regler hotar svensk biogas

Energi. Framtiden är osäker för biogasen, ett bränsle som används i många bussar, taxi och lastbilar. Orsaken är oklarheter kring beskattningen och ökande konkurrens från el-drivna fordon.

Upprop på gång bland förare

Arbetsmiljö. Skådespelare, sångare, musiker, jurister, politiker … Flera yrkesgrupper där kvinnor vittnar om övergrepp, sexuella trakasserier och sexistisk jargong är på gång. En insamling av berättelser har startat även inom transportbranscher: #banaväg.

Täcket av för Teslas nya batterilastbil

Ny teknik. Tidigt på fredagsmorgonen presenterade den hajpade elbilstillverkaren Tesla en batteridriven dragbil. Den påstås ha en räckvidd på 800 kilometer och kan accelerera från noll till 95 kilometer i timmen på fem sekunder. Utan påhakad trailer. Lastbilen uppges också vara självkörande. I vart fall på motorväg.

Straffen skärps vid brott mot kör- och vilotidsreglerna

Åkeri. I mars nästa år höjs böterna kraftigt för åkerier som systematiskt bryter mot kör- och vilotidsreglerna. Maxbeloppet vid flera överträdelser blir 800 000 kronor, i stället för dagens tak på 200 000 kronor. Fast många små och medelstora åkerier slipper undan maxboten.

Hopplöst att granska arbetsgivare åt AF

Arbetsmarknad. Mycket tid. Mycket jobb. Mycket pengar till arbetsgivarna. Men inget besked om resultatet. Transport och andra fack är irriterade över sitt uppdrag att granska arbetsgivare åt Arbetsförmedlingen.

Reno Norden förlorar tre kommuner

Renhållning. Tre kommuner på västkusten avslutar kontraktet med Reno Norden. Kommunägda Renova tar över sophämtningen i Lerum, Partille och Härryda i april.

Polismästare Stefan Hector vid nationella operativa avdelningen och Säkerhetsföretagens branschchef Li Jansson diskuterar mer samarbete.

”Säkerhetsföretag och polis behöver samarbeta närmare”

Terrorattentatet. ”Vi är ju en bransch där om någon springer bort från någonting så springer vi dit.” Säkerhetsföretagen presenterade i dag en rapport om terrorattentatet på Drottninggatan. Högst på önskelistan står ett tätare, mer strukturerat samarbete med polisen.

Dålig lastsäkring uppdagades vid kontroll i Gävle

Trafiksäkerhet. Alla lastbilar utom en hade stora brister i lastsäkringen. På ett containerchassi fanns sprickor i ramen. Det blev facit när polisen och Arbetsmiljöverket gemensamt kontrollerade lastbilar utanför grindarna till Gävle hamn.

Förslag: 36 timmars klampning

Cabotage. Regeringen föreslår att längsta möjliga tid en lastbil får vara klampad förlängs från 24 till 36 timmar.

Anna Ryding, Lena Hunt Wiberg och Lotta Larsson

De tar kampen mot kvinnovåld

Internationellt. Hur ska facket arbeta mot kvinnovåld? Och göra något för kvinnor som inte kan försörja sig på sitt jobb? Se till att de får rätten att organisera sig? Transports delegation på en internationell kvinnokonferens känner att de själva, förbundet och Sverige har en roll att spela.

EU:S VÄGPAKET

EU-kommissionen vill främja kombinerade transporter

Åkeri. EU-kommissionen har utrett och vill ändra det hårt kritiserade så kallade kombidirektivet. Det innehåller regler för transporter som kombinerar järnväg, sjöfart och lastbil. En knäckfråga är hur kombinerade transporter ska definieras.

Kultur
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.