Diagram med faktiska månadslöner
Close
Faktiska månadslöner. Så här mycket tjänar de olika grupperna (innan skatten är dragen) i genomsnitt. Många deltidsjobb gör att kvinnornas inkomster blir lägre än männens både bland arbetare och tjänstemän. Den prickade stapeln är heltidslönerna enligt LO:s senaste lönerapport. Källa: Sveriges jämställdhetsbarometer 2018, från LO
Close

Lägsta lönen till kvinnorna – faktiskt

Jämställdhet. Faktisk månadslön? Begreppet börjar slå igenom, tror LO:s utredare Joa Bergold som varje år använder det i fackets jämställdhetsbarometer. Det handlar om vad grupper faktiskt får in på lönekontot. Och kvinnor i arbetaryrken får minst av alla.

Som du ser på diagrammet får en arbetarkvinna i genomsnitt 18 500 kronor i faktisk månadslön. En man med LO-jobb får in 6 500 kronor mer per månad.

Förklaringen är deltidsjobb. Hälften av kvinnorna med LO-yrken arbetar deltid.

– Det är en falsk bild att kvinnor väljer deltid eller väljer yrken med deltidstjänster, säger Joa Bergold.

Hon lutar sig mot statistik i årets jämställdhetsbarometer som visar att den största enskilda anledningen till deltid bland kvinnor i LO-yrken är att de inte har fått en heltidstjänst. Att vårda barn eller andra familjeskäl anges av betydligt färre kvinnor när Statistiska centralbyrån frågar.

Även kvinnor med tjänstemannajobb har en lägre faktisk månadslön än männen på samma del av arbetsmarknaden.

Sedan 1997, där statistiken startar i årets barometer, har kvinnor ökat sitt arbetstidsmått över lag, medan männen legat stilla. Det för med sig att skillnaden i faktisk månadslön har minskat mellan könen, framför allt fram till för ungefär tio år sedan. Däremot har den ökat mellan arbetare och tjänstemän, oavsett kön.

En stor del av kvinnorna med LO-jobb har dessutom osäkra anställningar, vanligast bland dem är en timanställning då arbetsgivaren ringer när hon behövs. Andra tidsbegränsade anställningar är vikariat, provanställning, säsongsarbete och projektanställning.

Joa Bergold talar om facklig feminism för att minska skillnaderna.

– Det handlar om förmå arbetsgivarna att ge kvinnor fasta heltidstjänster, säger hon. Men också familjelivet och samhällets omsorg om barn och äldre.

LO:s linje är att pappor och mammor i högre grad ska dela lika på omsorgen om barnen och hushållsarbetet. Medlet är då att hälften av föräldrapenningdagarna ska knytas till vardera föräldern.

– Sedan pekar vi hela tiden på löneskillnaderna, säger Joa Bergold. LO-förbunden måste fortsätta att hitta sina gemensamma lösningar i avtalsrörelserna.

Finns det något särskilt att säga om kvinnor i mansdominerade branscher?

– Ja, där jobbar kvinnor i högre utsträckning heltid. Och i LO-jobben betyder det att lönerna ligger lika.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lena Levin

… som är svensk projektledare i ett EU-projekt om jämställdhet och mångfald i transportsektorn!

Jobb på samma företag ger helt olika löner

Insändare. Så här orättvist ser det ut på samma företag! ”Peter” och ”Marie” fick båda anställning 2009 på samma företag som enbart kör samhällsbetalda resor (färdtjänst och sjukresor). Båda två har busskort med YKB och taxileg, men det är bara Peter som kör den större bussen som kräver busskort med YKB.

Ökade klyftor oroar LO

Almedalen 2018. – Inkomstklyftorna i Sverige är ännu inte alarmerande, men vi är det land där de växer allra snabbast. Fortsätter utvecklingen kommer vi mer och mer att likna ekonomier med stora löneskillnader. Och det är allvarligt.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombygnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.

Sopgubbar från Reno Norden. Foto Jan Lindkvist.

Klart med övergångsavtal för kritiserad sophämtning

Renhållning. Stockholm har i förtid avslutat avtalet för sophämtning som gällt sedan hösten 2017, efter den stora sopkonflikten. Tillsammans med entreprenören har staden nu ingått ett övergångsavtal – utbrett missnöje och periodvis tusentals klagomål i veckan ligger bakom.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.