Kortare arbetstid och lägre lön vid företagskris

Krisstöd. Lågkonjunkturen är på ingång och regeringsfrågan är fortfarande olöst. Men utredaren står fast vid målet: Den 1 januari 2020 bör vi ha ett nytt svenskt system på plats, som går ut på att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid ekonomisk kris.

I finanskrisens spår 2008-2009 blev åtskilliga svenskar uppsagda från jobbet. Cirka 100 000 jobb försvann inom industrin, enligt fackförbundet IF Metall. När allt fler tecken tydde på en ny lågkonjunktur gav regeringen IF Metalls tidigare ordförande, Anders Ferbe, i uppdrag att snabbutreda ett så kallat system för korttidsarbete.

Utredningen tillsattes i mitten av februari i år och planen var att leverera ett färdigt förslag i december. Det kan nu komma att skjutas fram till februari 2019, eftersom Ferbe begärt mer tid att se över den del som handlar om kompetensutveckling och att synliggöra anställdas kompetens.

Transport och andra fack var kritiska till att IF Metall under finanskrisen valde en egen väg, vid sidan av  LO-kollektivet. Förbundet gick arbetsgivarna till mötes och accepterade att minska arbetstid och lön under en period av sviktande orderingång. Åtgärden var begränsad i tid  och på så sätt slapp företagen säga upp personal.

Varför behöver Sverige ett system för korttidsarbete, som är tänkt att omfatta alla branscher?

– Det enkla svaret är att nästan alla länder i Europa redan har den här typen av system. De innebär att människor kan stanna kvar på sina jobb. De går ner tillfälligt i arbetstid och är på plats när produktionen vänder uppåt igen. I stället för att företagen tvingas varsla, säga upp och sedan återanställa folk, vilket tar mer tid, säger Anders Ferbe.

Får människor behålla jobben går det snabbare för arbetsgivare att trappa upp produktionen igen i takt med ökande efterfrågan. Och människor i glesbygdskommuner med få arbetstillfällen slipper flytta, resonerar han.

– Det gör också Sverige mer konkurrenskraftigt i förhållande till andra länder som redan har system för korttidsarbete.

I augusti lämnade utredaren ett delförslag med inspiration från Tyskland och Österrike. Det utgår ifrån att staten träder in och tar en del av kostnaderna. Och tar sikte på företag, som på grund av tillfälliga men allvarliga ekonomiska svårigheter under en begränsad tid behöver införa korttidsarbete.

  • Inriktningen är att bolaget först ska ha prövat andra åtgärder för att minska sina kostnader, och att de ekonomiska problemen inte har gått att förutse eller undvika.
  • Neddragningen ska vara i max sex månader, med en möjlighet till förlängning i högst nio månader, i vissa specifika fall.
  • Minskningen i arbetstid kan vara 20, 40 eller 60 procent av ordinarie tid.
  • Lönesänkningen kan stannar då vid 12, 16 eller 20 procent av den anställdas ordinarie lön.
  • Den enskilda löntagaren, arbetsgivaren och staten bekostar vardera en tredjedel av kostnaden för minskad lön och arbetstid.

Sexmånaders-gränsen är satt för att arbetsgivare brukar klara att styra upp situationen inom den tidsramen, förklarar Anders Ferbe.

– I något fall kan ett företag behöva sju månader och i vissa särskilda fall kan man tänka sig en förlängning i upp till nio månader.

Finns det risk att mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar systemet?

– Det finns det alltid, och de är oftast inte bundna av kollektivavtal. Men det föreslagna systemet bygger främst på att det ska finnas ett centralt tecknat kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack. Den lokala fackklubben ska godkänna överenskommelsen innan anställda går ner i tid, svarar Anders Ferbe.

– Det kan sätta en väldig press på klubben från arbetskamraterna, medger han.

Företag utan kollektivavtal och fackklubb ska enligt förslaget ändå kunna godkännas. Men för att korttidsarbete ska införas kommer i de fallen ett skriftligt godkännande från 70 procent av de anställda att krävas.

Därpå blir det upp till en ansvarig myndighet, förslagsvis Tillväxtverket att godkänna eller avslå tidsförkortningen.

– I Tyskland och Österrike är systemen mer generösa för företagen än det vi föreslår i Sverige. Där visar forskning inte på något överutnyttjande av möjligheten, uppger Anders Ferbe.

2014 införde Sverige ny lagstiftning om stöd vid korttidsarbetslöshet. Det kan aktiveras av regeringen vid djup lågkonjunktur i hela landet. Det system som nu är på gång är ett komplement och riktar sig till enskilda företag, oavsett konjunktur, förklarar Ferbe.

Kan det ibland inte vara bättre att bli uppsagd och söka nya jobb än att tvingas gå ner i lön?

– Jo, så kan det vara. En klubb kan komma fram till att den inte tror det blir bättre inom ett halvår och säga nej. Bor man i en storstad är det också stor skillnad jämfört med om man bor i glesbygd.

Det är för att närmare granska kompetenshöjning bland personalen i samband med korttidsarbetet som Anders Ferbe begärt mer utredningstid. Han skissar på en modell där staten ska gå in och bekosta 60 procent av kostnaderna för kursmaterial, föreläsare och så vidare.

Han säger att han lagt sig vinn om att förankra sina förslag hos fack och arbetsgivare och därför har gott hopp om att det nya systemet ska komma i gång den 1 januari 2020.

– På så sätt blir det mindre partipolitiskt kontroversiellt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Svenska sedlar

Så blir du blåst på pensionspengar

Pensionspremier. Tjänstepensionen ska ge trygghet efter arbetslivet. Men många företag betalar in för lite eller inget alls. Transportarbetaren har talat med drabbade och ombudsmän som kämpar mot medvetet fusk och ren okunskap.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Det finns en stor grupp förlorare

Ledare. I de avtalsförhandlingar som redan startat är höjd avtalspension ett tungt fackligt krav. Huvudorsaken är förstås de katastrofalt låga allmänna pensionerna. De som blev resultatet av den stora pensionsblåsningen, förlåt pensionsreformen, för 20 år sedan.

Transportarbetarens logga

S kritiserar uppföljning av lönevillkor i färdtjänsten

Taxi. Stockholms region upphandlar färdtjänst för 800 miljoner kronor per år. Alldeles för lite görs för att följa upp att sociala villkor följs, anser oppositionen.

Corona

Ansökningarna väller in till a-kassan

A-kassa. Medlemmarna strömmar till Transports a-kassa. Bara under tisdagen anslöt sig 2 000 personer. Rusningen tog fart med regeringens förslag att det ska bli lättare att kvalificera sig till ersättning.

Företag försöker tjäna pengar på dina försäkringar

Försäkringar. Transports medlemmar fick 77 miljoner kronor utbetalt från sina fackliga försäkringar förra året. Samtidigt varnar facket för företag som försöker tjäna pengar på medlemmarnas olyckor.

Corona

Många företag vill permittera

Arbetsmarknad. Taxiåkarna står först i kön för att permittera. En del av Transports lokala ombudsmän hinner inte andas mellan samtalen och mejlen.

Corona

Värmland utbildar förare för coronakörningar

Färdtjänst. I Värmland ska oförberedda färdtjänstförare inte riskera att få köra coronasmittade resenärer. Trafikbolaget ligger i tättruppen när det handlar om att dela upp resenärerna för att skydda chaufförer.

Corona

Färdtjänstförare kan få köra coronasmittade

Färdtjänst. Regioner och kommuner avgör nu själva om coronasmittade patienter ska transporteras med vanlig färdtjänsttaxi. I Dalarna har Transport anmält sex taxibolag för att de utsätter sina chaufförer för risker när de kör smittade.

Corona

Sänkta krav för att få a-kassa

A-kassa. Kraven för att få a-kassa sänks tillfälligt. Samtidigt tas karensdagarna bort. Ersättningen som en arbetslös kan få höjs under resten av året.

Tre värdetransporter rånades i fjol

Bevakning. Värdetransportrånens tid är förbi. I början på 2000-talet begicks uppåt 60 rån på ett år. Siffran för förra året är 3.

Corona

Över 3 700 varslade i transportbranschen

Arbetsmarknad. Aldrig förr har så många varslats om uppsägning som under denna coronasmittade mars. Över 3 700 i transportbranschen är drabbade. Det motsvarar 1,6 procent av de anställda.

corona
Freddy Welle

”Stötta era arbetsgivare!”

Åkeri. – Försök håll ut och stötta era arbetsgivare. Annars har vi inga jobb kvar när det här är över. Det säger Freddy Welle, lastbilschaufför och ordförande i åkerisektionen i Transports Göteborgsavdelning. Se och hör honom i vår filmade intervju.

Corona
Edwin Atema, FNV

Hygien- och skyddsfrågor oroar holländska förare

Åkeri. I Nederländerna, som är Europas nav för distribution, är transportbranschen hårt drabbad av coronasmittan. Ombudsman Edwin Atema på transportfacket FNV använder ett enda ord för att beskriva förarnas situation. – Kris! Jag kan inte säga det kortare.

corona

Förare vittnar om fusk när taxiföretag korttidspermitterar

Taxi. I den krisande taxibranschen är det många företag som utnyttjar möjligheten att permittera förare, genom korttidsarbete. Transport får nu vittnesmål om taxibolag som fuskar när staten går in och betalar delar av lönen.

Corona

Tusen nya medlemmar i Transports a-kassa

A-kassa. Krisen i coronavirusets spår får allt fler att gå med i a-kassan. Transports a-kassa har fått över 1 300 nya medlemmar under mars. Än så länge har inte utbetalningarna börjat öka.

Corona

Distribution har det tuffast bland åkerierna

Chaufförer. Hårdast drabbade av coronakrisen är distributionsåkerier – och därmed distributionschaufförerna. I hela åkeribranschen har de företagen hittills tappat flest uppdrag.

corona

Åkerier drabbas hårt när Volvo stänger ner

Åkeri. På torsdagsmorgonen stängde Volvo ner de stora bilfabrikerna i Göteborg. Bland de drabbade finns flera åkerier som kör Volvogods. På Lundby åkeri står ett 30-tal chaufförer utan jobb.

Corona

Transport säger nej till permitteringslön för uppsagda

Facket. Önskemål om permittering strömmar i till Transport. I första hand är det företag inom taxi och flyg som tillfälligt vill skicka hem personal. Transport har i dag satt ner foten – och nekar arbetsgivare som vill ha statliga pengar till permittering för anställda som de samtidigt säger upp.