Kortare arbetstid och lägre lön vid företagskris

Krisstöd. Lågkonjunkturen är på ingång och regeringsfrågan är fortfarande olöst. Men utredaren står fast vid målet: Den 1 januari 2020 bör vi ha ett nytt svenskt system på plats, som går ut på att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid ekonomisk kris.

I finanskrisens spår 2008-2009 blev åtskilliga svenskar uppsagda från jobbet. Cirka 100 000 jobb försvann inom industrin, enligt fackförbundet IF Metall. När allt fler tecken tydde på en ny lågkonjunktur gav regeringen IF Metalls tidigare ordförande, Anders Ferbe, i uppdrag att snabbutreda ett så kallat system för korttidsarbete.

Utredningen tillsattes i mitten av februari i år och planen var att leverera ett färdigt förslag i december. Det kan nu komma att skjutas fram till februari 2019, eftersom Ferbe begärt mer tid att se över den del som handlar om kompetensutveckling och att synliggöra anställdas kompetens.

Transport och andra fack var kritiska till att IF Metall under finanskrisen valde en egen väg, vid sidan av  LO-kollektivet. Förbundet gick arbetsgivarna till mötes och accepterade att minska arbetstid och lön under en period av sviktande orderingång. Åtgärden var begränsad i tid  och på så sätt slapp företagen säga upp personal.

Varför behöver Sverige ett system för korttidsarbete, som är tänkt att omfatta alla branscher?

– Det enkla svaret är att nästan alla länder i Europa redan har den här typen av system. De innebär att människor kan stanna kvar på sina jobb. De går ner tillfälligt i arbetstid och är på plats när produktionen vänder uppåt igen. I stället för att företagen tvingas varsla, säga upp och sedan återanställa folk, vilket tar mer tid, säger Anders Ferbe.

Får människor behålla jobben går det snabbare för arbetsgivare att trappa upp produktionen igen i takt med ökande efterfrågan. Och människor i glesbygdskommuner med få arbetstillfällen slipper flytta, resonerar han.

– Det gör också Sverige mer konkurrenskraftigt i förhållande till andra länder som redan har system för korttidsarbete.

I augusti lämnade utredaren ett delförslag med inspiration från Tyskland och Österrike. Det utgår ifrån att staten träder in och tar en del av kostnaderna. Och tar sikte på företag, som på grund av tillfälliga men allvarliga ekonomiska svårigheter under en begränsad tid behöver införa korttidsarbete.

  • Inriktningen är att bolaget först ska ha prövat andra åtgärder för att minska sina kostnader, och att de ekonomiska problemen inte har gått att förutse eller undvika.
  • Neddragningen ska vara i max sex månader, med en möjlighet till förlängning i högst nio månader, i vissa specifika fall.
  • Minskningen i arbetstid kan vara 20, 40 eller 60 procent av ordinarie tid.
  • Lönesänkningen kan stannar då vid 12, 16 eller 20 procent av den anställdas ordinarie lön.
  • Den enskilda löntagaren, arbetsgivaren och staten bekostar vardera en tredjedel av kostnaden för minskad lön och arbetstid.

Sexmånaders-gränsen är satt för att arbetsgivare brukar klara att styra upp situationen inom den tidsramen, förklarar Anders Ferbe.

– I något fall kan ett företag behöva sju månader och i vissa särskilda fall kan man tänka sig en förlängning i upp till nio månader.

Finns det risk att mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar systemet?

– Det finns det alltid, och de är oftast inte bundna av kollektivavtal. Men det föreslagna systemet bygger främst på att det ska finnas ett centralt tecknat kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack. Den lokala fackklubben ska godkänna överenskommelsen innan anställda går ner i tid, svarar Anders Ferbe.

– Det kan sätta en väldig press på klubben från arbetskamraterna, medger han.

Företag utan kollektivavtal och fackklubb ska enligt förslaget ändå kunna godkännas. Men för att korttidsarbete ska införas kommer i de fallen ett skriftligt godkännande från 70 procent av de anställda att krävas.

Därpå blir det upp till en ansvarig myndighet, förslagsvis Tillväxtverket att godkänna eller avslå tidsförkortningen.

– I Tyskland och Österrike är systemen mer generösa för företagen än det vi föreslår i Sverige. Där visar forskning inte på något överutnyttjande av möjligheten, uppger Anders Ferbe.

2014 införde Sverige ny lagstiftning om stöd vid korttidsarbetslöshet. Det kan aktiveras av regeringen vid djup lågkonjunktur i hela landet. Det system som nu är på gång är ett komplement och riktar sig till enskilda företag, oavsett konjunktur, förklarar Ferbe.

Kan det ibland inte vara bättre att bli uppsagd och söka nya jobb än att tvingas gå ner i lön?

– Jo, så kan det vara. En klubb kan komma fram till att den inte tror det blir bättre inom ett halvår och säga nej. Bor man i en storstad är det också stor skillnad jämfört med om man bor i glesbygd.

Det är för att närmare granska kompetenshöjning bland personalen i samband med korttidsarbetet som Anders Ferbe begärt mer utredningstid. Han skissar på en modell där staten ska gå in och bekosta 60 procent av kostnaderna för kursmaterial, föreläsare och så vidare.

Han säger att han lagt sig vinn om att förankra sina förslag hos fack och arbetsgivare och därför har gott hopp om att det nya systemet ska komma i gång den 1 januari 2020.

– På så sätt blir det mindre partipolitiskt kontroversiellt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Samtal om kollektivavtal med Foodora

Matbud. Matbuden på Foodora är över 300 bara i Stockholm. I dag, tisdag, diskuterade Transport och arbetsgivarna kollektivavtal för dem och övriga Foodoraanställda i landet.

Transportarbetarens logga

Transport kör vidare i samordningen

Avtalsrörelsen. Transport blir kvar inom LO-samordningen. Ett extra förbundsråd tog i dag beslutet. Löneökning på 3 procent i ettåriga avtal är grundkrav att ta med till förhandlingarna nästa år.

Flygtankare

Flygtankarna först ut

Avtalsdelegationer. Förhandlingar väntar också för tre mindre avtalsområden – flygtankningsavtalet går ut redan sista mars. För flygtekniker sträcker sig avtalet ytterligare nästan ett år.

Mjölkchaufför och andra truckers gör tv-debut

Chaufförer. Nästa vecka är det lastbilsförarnas tur att bli tv-stjärnor. Elin Rotstedt är mjölkbilschaufför och en av dem som visar upp sin vardag i dokusåpan Svenska truckers.

Tommy Wreeth

Avtalsrörelsen har startat med transportavtalet

Avtalsrörelsen. Transport har växlat krav med arbetsgivarna på det största avtalet. Facket kräver rätt till heltid och arbetstidsförkortning för lager- och terminalarbetare. Samt fler lönesteg och utökad tid för ob-tillägg när det gäller åkerichaufförer.

Tankbilschaufför förgiftades inte av sin last

Chaufförer. Chauffören som i höstas hittades död vid sin tankbil hade avlidit av fallet från hytten. Rättsmedicinalverket konstaterar att han inte hade andats in något som kunde orsaka hans död.

Rättspsykiatrisk undersökning för man som torterade tidningsbud

Tidningsbud. Den man 25-åriga man som kidnappade ett tidningsbud och utsatte honom för och tortyrliknande misshandel ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten i Kristianstad beslutade i dag att 25-åringen ska stanna i häktet tills hans psyke är undersökt.

Inga detaljer kring Loomis köp av Nokas

Bevakning. Loomis har köpt Nokas Värdehantering för 80 miljoner kronor. Med den storaffären finns det bara ett företag som jobbar med kontanthantering i Sverige.

Polisen tar tillbaka utbildning för ordningsvakter

Bevakning. För drygt fyra år sedan klarade inte polisen att utbilda tillräckligt med ordningsvakter. Branschen fick rycka in, men i vinter löper utbildarnas tillstånd ut. De förutspår brist på ordningsvakter.

Dansk lön för förare som kör i Danmark

Chaufförer. Danska staten inför nu en lag om att utländska chaufförer som kör tillfällig inrikestrafik eller kombitrafik i Danmark ska ha dansk avtalsenlig lön. Utländska företag måste också anmäla att man utför körningar i landet. Åkerier som lönedumpar hotas med böter på minst 35 000 danska kronor.

Frilansande krogvakter manar till strejk

Bevakning. Polisen chockhöjer priset för utbildning av ordningsvakter. Transport och arbetsgivarna protesterar i en skrivelse. Frilansande krogvakter diskuterar en strejk under nästkommande helg.

EU tar första steget mot minimilöner

EU I dag startade EU processen mot minimilöner som ska gälla i unionen. De ska kunna fastställas antingen av ett lands arbetsgivare och fackförbund – eller genom lagstiftning, är det första beskedet.

Konkurserna minskar bland företag med avtal

Arbetsmarknad. Konkurserna minskade kraftigt förra året bland transportföretag med kollektivavtal. Men den absolut största delen konkurser skedde på företag som saknade avtal – och därmed blev de anställda utan stöd att hitta ny sysselsättning.

Fackligt uppsökeri säkrade 1,6 miljarder till arbetarna

Facket. Förra året räddade LO-fackens informatörer hem totalt 1,6 miljarder kronor till arbetare som missat att söka ersättning från de olika avtalsförsäkringarna. Transport ligger i toppskiktet, med närmare 175 miljoner kronor som gick till bland annat långtidssjuka och arbetsskadade.

Transportstyrelsens Jonas Bjelfvenstam presenterar trafikdöden

Färre döda i trafiken förra året

Vägtrafiken. Trafikdöden har minskat igen efter 2018 års kraftiga ökning. 223 personer omkom på vägarna under förra året, den lägsta siffran under 2010-talet. Däremot skördade de lätta lastbilarna markant fler dödsoffer är tidigare.