Kortare arbetstid och lägre lön vid företagskris

Krisstöd. Lågkonjunkturen är på ingång och regeringsfrågan är fortfarande olöst. Men utredaren står fast vid målet: Den 1 januari 2020 bör vi ha ett nytt svenskt system på plats, som går ut på att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid ekonomisk kris.

I finanskrisens spår 2008-2009 blev åtskilliga svenskar uppsagda från jobbet. Cirka 100 000 jobb försvann inom industrin, enligt fackförbundet IF Metall. När allt fler tecken tydde på en ny lågkonjunktur gav regeringen IF Metalls tidigare ordförande, Anders Ferbe, i uppdrag att snabbutreda ett så kallat system för korttidsarbete.

Utredningen tillsattes i mitten av februari i år och planen var att leverera ett färdigt förslag i december. Det kan nu komma att skjutas fram till februari 2019, eftersom Ferbe begärt mer tid att se över den del som handlar om kompetensutveckling och att synliggöra anställdas kompetens.

Transport och andra fack var kritiska till att IF Metall under finanskrisen valde en egen väg, vid sidan av  LO-kollektivet. Förbundet gick arbetsgivarna till mötes och accepterade att minska arbetstid och lön under en period av sviktande orderingång. Åtgärden var begränsad i tid  och på så sätt slapp företagen säga upp personal.

Varför behöver Sverige ett system för korttidsarbete, som är tänkt att omfatta alla branscher?

– Det enkla svaret är att nästan alla länder i Europa redan har den här typen av system. De innebär att människor kan stanna kvar på sina jobb. De går ner tillfälligt i arbetstid och är på plats när produktionen vänder uppåt igen. I stället för att företagen tvingas varsla, säga upp och sedan återanställa folk, vilket tar mer tid, säger Anders Ferbe.

Får människor behålla jobben går det snabbare för arbetsgivare att trappa upp produktionen igen i takt med ökande efterfrågan. Och människor i glesbygdskommuner med få arbetstillfällen slipper flytta, resonerar han.

– Det gör också Sverige mer konkurrenskraftigt i förhållande till andra länder som redan har system för korttidsarbete.

I augusti lämnade utredaren ett delförslag med inspiration från Tyskland och Österrike. Det utgår ifrån att staten träder in och tar en del av kostnaderna. Och tar sikte på företag, som på grund av tillfälliga men allvarliga ekonomiska svårigheter under en begränsad tid behöver införa korttidsarbete.

  • Inriktningen är att bolaget först ska ha prövat andra åtgärder för att minska sina kostnader, och att de ekonomiska problemen inte har gått att förutse eller undvika.
  • Neddragningen ska vara i max sex månader, med en möjlighet till förlängning i högst nio månader, i vissa specifika fall.
  • Minskningen i arbetstid kan vara 20, 40 eller 60 procent av ordinarie tid.
  • Lönesänkningen kan stannar då vid 12, 16 eller 20 procent av den anställdas ordinarie lön.
  • Den enskilda löntagaren, arbetsgivaren och staten bekostar vardera en tredjedel av kostnaden för minskad lön och arbetstid.

Sexmånaders-gränsen är satt för att arbetsgivare brukar klara att styra upp situationen inom den tidsramen, förklarar Anders Ferbe.

– I något fall kan ett företag behöva sju månader och i vissa särskilda fall kan man tänka sig en förlängning i upp till nio månader.

Finns det risk att mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar systemet?

– Det finns det alltid, och de är oftast inte bundna av kollektivavtal. Men det föreslagna systemet bygger främst på att det ska finnas ett centralt tecknat kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack. Den lokala fackklubben ska godkänna överenskommelsen innan anställda går ner i tid, svarar Anders Ferbe.

– Det kan sätta en väldig press på klubben från arbetskamraterna, medger han.

Företag utan kollektivavtal och fackklubb ska enligt förslaget ändå kunna godkännas. Men för att korttidsarbete ska införas kommer i de fallen ett skriftligt godkännande från 70 procent av de anställda att krävas.

Därpå blir det upp till en ansvarig myndighet, förslagsvis Tillväxtverket att godkänna eller avslå tidsförkortningen.

– I Tyskland och Österrike är systemen mer generösa för företagen än det vi föreslår i Sverige. Där visar forskning inte på något överutnyttjande av möjligheten, uppger Anders Ferbe.

2014 införde Sverige ny lagstiftning om stöd vid korttidsarbetslöshet. Det kan aktiveras av regeringen vid djup lågkonjunktur i hela landet. Det system som nu är på gång är ett komplement och riktar sig till enskilda företag, oavsett konjunktur, förklarar Ferbe.

Kan det ibland inte vara bättre att bli uppsagd och söka nya jobb än att tvingas gå ner i lön?

– Jo, så kan det vara. En klubb kan komma fram till att den inte tror det blir bättre inom ett halvår och säga nej. Bor man i en storstad är det också stor skillnad jämfört med om man bor i glesbygd.

Det är för att närmare granska kompetenshöjning bland personalen i samband med korttidsarbetet som Anders Ferbe begärt mer utredningstid. Han skissar på en modell där staten ska gå in och bekosta 60 procent av kostnaderna för kursmaterial, föreläsare och så vidare.

Han säger att han lagt sig vinn om att förankra sina förslag hos fack och arbetsgivare och därför har gott hopp om att det nya systemet ska komma i gång den 1 januari 2020.

– På så sätt blir det mindre partipolitiskt kontroversiellt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Tuff arbetsmarknad väntar för nästa generation

Facket. I tjänstehjonsstadgan från 1833 hade arbetarna långtgående förpliktelser. Men husbonden hade också ett uttalat ansvar för arbetarna. Vilket socialt ansvar tar dagens arbetsgivare som anställer på visstid, deltid, hyvlar tjänster och hakar på gig-trenden?

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombygnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.

Sopgubbar från Reno Norden. Foto Jan Lindkvist.

Klart med övergångsavtal för kritiserad sophämtning

Renhållning. Stockholm har i förtid avslutat avtalet för sophämtning som gällt sedan hösten 2017, efter den stora sopkonflikten. Tillsammans med entreprenören har staden nu ingått ett övergångsavtal – utbrett missnöje och periodvis tusentals klagomål i veckan ligger bakom.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.