Klimatfrågan är vår tids viktigaste fråga

Krönika. I början av december möts världens ledare i Paris för att åter igen försöka hitta överenskommelser som minskar mänsklighetens påverkan på jordens klimat. Må de lyckas i sitt uppdrag. Hitintills har ansträngningarna inte gett så mycket resultat.

Det finns de som verkligen försöker, som till exempel vårt eget land. Bland annat har regeringen långtgående ambitioner när det gäller att minska transporternas klimatpåverkan. Vi ska ha ”en fossiloberoende fordonsflotta” redan 2030, och 2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara klimatneutrala.

EU:s ministerråd har uttryckt likartade ambitioner. Det råder alltså inga som helst tvivel om Sveriges och EU:s makthavare tar klimathotet på allvar. Det är bra.

Mer problematiskt är att de i praktiken gör mycket lite för att förverkliga de klimatpolitiska ambitionerna. När det gäller transporterna lägger EU, i stort, ansvaret på medlemsländerna via ”nationella förpliktelser utanför utsläppshandeln”.

Det är alltså Sverige som ska hantera transporternas utsläpp, utom när det gäller civilflyget som ska in i den internationella utsläppshandeln. Hos oss handlar ett ambitiöst klimatarbete i ovanligt hög utsträckning om att minska just transporternas klimatpåverkan, de står i dag för cirka 41 procent av koldioxidutsläppen i landet. Detta att jämföra med 13 procent som transporterna genererar på internationell nivå.

För att nå klimatmålen med kraftigt reducerade utsläpp av koldioxid krävs enorma satsningar på järnväg och kustsjöfart. Även om så skulle ske ska man komma ihåg att flertalet transporter ändå kommer att utföras av lastbilar. Det är en absolut förutsättning för att hela Sverige ska leva och för att näringslivet ska fungera.

Men, som bekant har åkerinäringen redan i dag betydande svårigheter att bära ett klimatansvar. De systematiska brotten mot EU:s cabotageregler i kombination med fri rörlighet för tjänster har skapat en kombination av överetablering, lönedumpning och resursslöseri.

En svensk klimatpolitik måste bygga på begrepp som samordning, ansvar, långsiktighet och planering – även inom transportindustrin. Men nationella krav på klimatsmarta transporter är inte förenliga med EU:s regler om fri rörlighet.

Därför blir en av huvudfrågorna för det framtida klimatarbetet i Sverige om vi får ställa krav på att järnväg, sjöfart och maximalt klimatanpassade lastbilstransporter ska samordnas i intermodala system som i framtiden kan sköta våra inrikestransporter. Och detta även om transportkunderna kan hitta billigare och snabbare lösningar i andra EU-länder.

Konkret innebär detta att politiken bör stimulera uppbyggnaden av en transportindustri som underordnar sig långtgående miljökrav, men också har befogenheter och resurser att utveckla system för reell samordning av klimatsmarta transporter. Det bör kombineras med att större transportköpare åläggs ett beställaransvar där de måste redovisa hur de steg för steg använder långsiktigt hållbara transportsystem för både den egna produktionen och den egna varuförsörjningen.

Dessa frågor uppmärksammas även i ETF-kampanjen Fairtransporteurope, där vi pekar på de oönskade effekterna på klimatet som ”lägsta pris-filosofin” i det europeiska transportsystemet får.

Slutligen ska vi komma ihåg att klimatfrågan är global och kan endast lösas genom globala avtal mellan ansvarstagande parter. Låt oss hoppas att det är de som samlas i Paris den stundande veckan.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Satsningar på eldrivna transporter när EU startar om

EU. Återstarten av transportsektorn efter coronapandemin måste vara grön och klimatsmart. Det krävde infrastrukturminister Tomas Eneroth när EU:s transportministrar under onsdagskvällen diskuterade sektorns framtid.

Insänt-logga till webben

Smekmånaden i politiken är över

Insändare. Lika förundrade som över den totala enigheten i politiken när coronakrisen började är vi nu när det börjar göras politiska poäng. Det har gått drygt en månad och de politiska förslagen som kommer att få förödande konsekvenser i framtiden duggar tätt.

Transportarbetarens logga

Östkrav att skjuta på EU:s vägpaket

EU. Åtta länder vill skjuta på EU:s skarpare regler för lastbilstrafiken. De hänvisar till tuffa tider för åkerierna under coronakrisen. På gränsen till osmakligt, enligt svenska parlamentarikern Johan Danielsson (S).

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

I väntan på jobb

Kristider. Jag har varit med om flera kriser i arbetslivet. Och frågan är om det inte alltid är lite kris. När som helst kan förutsättningarna ändras och jobb försvinna i någon upphandling eller för att ett konkurrerande företag lagt ett skambud.

Ett andetag

Arbetare. Den här krönikan ska inte handla om coronan, covid-19. Den ska inte handla om att regering och riksdag inte tillsett att regionerna hållit beredskapslager. Inte heller om att samtliga myndigheter: Folkhälsomyndigheten, MSB, Socialstyrelsen, regionerna, kommunerna, riksdag och regering, inte en enda av alla instanserna har lyft ett finger för att i förväg skydda sin befolkning mot pandemier.

Viruset och socialismen

Corona. Coronaviruset har fått alla världens epidemiologer, läkare och virusforskare på tå. Men hittills har jag bara hört en av dem säga det uppenbara: att ett likadant eller än värre virus kan komma i framtiden. För virus vandrar runt och som jag minns Hongkonginfluensan så återkom den år efter år då jag var barn.

Hur många hundra miljoner bjuder du på?

Ledare. Mil efter mil av asfalt. Mobilens gps-app mäter farten och ger lite underhållning längs den monotona E4:an. Då och då hamnar jag bakom lastbilar, svenska eller utländska. Många tycks ligga kring 87–88 kilometer i timmen. Det vill säga 10 procent över laglig hastighet.

Vi har några viktiga fajter att klara av

Ordförandeord. Det här året, 2020, har verkligen skakat om det mesta som vi känner som bekant. Och det har redan gett oss en ny verklighet full av utmaningar och möjligheter. Jag kan se att många därute hjälps åt och drar lasset åt samma håll. Det är något bra och fint som sker runt den gemensamma fienden corona.

Facklig samling – 10 fackliga organisationer

Vi vill stärka det brottsförebyggande arbetet

Debatt. Det brottsförebyggande arbetet måste stärkas genom en bred mobilisering från hela samhället. Nu inleder vi ett långsiktigt samarbete för att bromsa den negativa utvecklingen, med en kriminalitet som sjunker allt lägre ner i åldrarna. Vi påbörjar arbetet med facklig samling för att stärka det brottsförebyggande arbetet och samordna det tidiga stödet till barn och unga i riskzon.

Matappar, förklara er!

Insändare. Företag som Foodora och Uber Eats, det är dags att ni förklarar er. Vi vill kunna använda era tjänster med gott samvete. Men när ni vägrar teckna kollektivavtal för era arbetare är det svårt för oss att göra det.

Människors olika värde

Insändare. Jag har just sett vårdförbundets vice ordförande intervjuas i P4 Nyheter om polisanmälan avseende en sköterskas tragiska död i smittan.

Orättvisor i coronans spår

Debatt. Som facklig företrädare, och högst involverad i att rädda så många jobb som möjligt, förundras man över att företag som har kollektivavtal tillåter att människor behandlas olika.

Arbetsmiljö handlar om ditt liv

Debatt. Corona, ordet på allas läppar det senaste månaderna. Hur blir man smittad? Vad ska man ha för skyddsutrustning? Kan jag utföra det här arbetet? Hur ska jag göra om jag eller någon i min familj tillhör riskgrupperna?

Förbjud lönesänkare

Insändare. Det borde vara en lag på att all personal som arbetar med sophämning ska vara fastanställd vid varje upphandling. Företag som sänker arbetstagarnas löner borde bötfällas och förbjudas på marknaden.

Vi har tagit vår del av ansvaret

Ordförandeord. Vi fortsätter att arbeta oss igenom den största samhällskris vi sett i modern tid. Många av våra branscher drabbas hårt.

Vem betalar det höga priset?

Ledare. I nyhetssändning efter nyhetssändning får näringslivets företrädare lägga ut texten om hur coronakrisen slår mot privata företag. Och hur viktigt det är att staten går in med stödpengar. Enorma belopp som ska täcka allt från löner till hyror.

Smekmånaden i politiken är över

Insändare. Lika förundrade som över den totala enigheten i politiken när coronakrisen började är vi nu när det börjar göras politiska poäng. Det har gått drygt en månad och de politiska förslagen som kommer att få förödande konsekvenser i framtiden duggar tätt.

Tankar i virustid

Insändare. Tänk vad ett litet virus kan göra för samhället!