Björnfamilj
Close
”Björnfamilj” av Nils Gulliksson. Illustration ur den första utgåvan av rollspelet Mutant.
Close

Kickstart för Mutant-bok

Kultur. En halv miljon kronor efter en månads insamling till en bok om ett spel. Så kan det funka i dag. Entusiaster kan själva vara med och finansiera kultur, redan innan den har skapats.

Wassberg tar OS-guld i femmilen, Reagan blir omvald till president och Ronja Rövardotter går upp på bio. Året var så klart 1984 och det var dags för förlaget Äventyrsspel att skapa något unikt. Deras spel Drakar och demoner fanns i barnrum i hela landet och än hade hysteri och skräck för rollspelen inte blivit ett fenomen. Men just det året kom också ett nytt spel. Som bland en del fantaster hålls så högt något kan hållas.

På sajten Kickstarter dör och föds drömmar. Finansieringsplattformen startade för snart nio år sedan. Många är de som har planerat, skrivit säljtexter, ritat konceptbilder och bestämt sig för att försöka få in pengar från en bred allmänhet. För att sedan också falla pladask. För andra har det gått bättre. Svenske Simon Stålenhags konstbok Ur varselklotet lanserades för en global publik och räknaren landade på 320 000 amerikanska dollar.

Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Foto: Lars Jansson/Bengt Alm
Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Foto: Lars Jansson/Bengt Alm

Riktigt så mycket drog inte Mutant: Minnen från den förbjudna zonen in. Men författarna Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson är ändå nöjda med de 550 000 kronor de drog in i den kampanj som pågick från mellandagarna till slutet av januari.

– Större delen av pengarna kom första dygnet. Vi har ju pratat om boken långt innan vi la upp kampanjen. Det största misstaget man kan göra är att berätta om sitt projekt när man redan har lagt upp det. När kampanjen är uppe ska folk redan vara sugna. Vi hade 150 000 kronor som lägsta gräns och de nådde vi på minde än en timme, säger Orvar Säfström.

En Kickstarter-kampanj innebär att man backar ett projekt, snarare än att köpa en produkt. Kampanjerna har sedan belöningar och de allra flesta brukar betala så att de får exempelvis en bok eller ett paket med flera unika saker som aldrig kommer nå handeln.

– Pengarna vi får in är inte direkt i fickan. Inte i närheten. Men det hjälper oss att komma i gång. Man måste också vara försiktig. Det finns projekt som gått så bra och lovat så mycket att de tappat kontrollen på utgifterna och gått back, berättar Säfström.

Kickstarter och publikfinansiering handlar om att få med fans på båten, tycker Säfström. I fallet Mutant handlar det om dem som var tonåringar på 1980-talet. Mutant var, och är faktiskt fortfarande, ett rollspel. Alltså ett spel där deltagarna hittar på en historia tillsammans, med hjälp av de regler och berättelser som följt med spelet.

– Det första spelet släpptes 1984. Det var en tid när datorerna började komma, genforskning diskuterades, det var mitt i kalla kriget och det fanns en rädsla för kärnvapen. Det kändes i luften att vi lever i en farlig tid. Lite på samma sätt som i relationen mellan Trump och Nordkorea i dag. Det man gjorde var att man skapade en svensk parallell till det. Då blev det inte bilar i öknen, det var ett spel med muterade rävar i granskogen i Jämtland, säger Säfström.

Är boken intressant för de som inte har relation till spelet?

– Det är en svår balansgång att få det att passa för alla. Men jag tror att det är ganska få som köper en bok på 200 sidor som väger två kilo om man aldrig har hört talas om spelet. Boken vänder sig främst till gamla spelare och nostalgiker. Men vi försöker också skriva en text som sätter Mutant i ett sammanhang. Det är ett fenomen från Sverige som lever än i dag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Bror Hellman

Ankist och samlarnörd

Kultur-mötet. Nej, inte anarkist. Väktaren Bror Hellman är ankist.

husbilen

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.