Björnfamilj
Close
”Björnfamilj” av Nils Gulliksson. Illustration ur den första utgåvan av rollspelet Mutant.
Close

Kickstart för Mutant-bok

Kultur. En halv miljon kronor efter en månads insamling till en bok om ett spel. Så kan det funka i dag. Entusiaster kan själva vara med och finansiera kultur, redan innan den har skapats.

Wassberg tar OS-guld i femmilen, Reagan blir omvald till president och Ronja Rövardotter går upp på bio. Året var så klart 1984 och det var dags för förlaget Äventyrsspel att skapa något unikt. Deras spel Drakar och demoner fanns i barnrum i hela landet och än hade hysteri och skräck för rollspelen inte blivit ett fenomen. Men just det året kom också ett nytt spel. Som bland en del fantaster hålls så högt något kan hållas.

På sajten Kickstarter dör och föds drömmar. Finansieringsplattformen startade för snart nio år sedan. Många är de som har planerat, skrivit säljtexter, ritat konceptbilder och bestämt sig för att försöka få in pengar från en bred allmänhet. För att sedan också falla pladask. För andra har det gått bättre. Svenske Simon Stålenhags konstbok Ur varselklotet lanserades för en global publik och räknaren landade på 320 000 amerikanska dollar.

Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Foto: Lars Jansson/Bengt Alm
Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Foto: Lars Jansson/Bengt Alm

Riktigt så mycket drog inte Mutant: Minnen från den förbjudna zonen in. Men författarna Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson är ändå nöjda med de 550 000 kronor de drog in i den kampanj som pågick från mellandagarna till slutet av januari.

– Större delen av pengarna kom första dygnet. Vi har ju pratat om boken långt innan vi la upp kampanjen. Det största misstaget man kan göra är att berätta om sitt projekt när man redan har lagt upp det. När kampanjen är uppe ska folk redan vara sugna. Vi hade 150 000 kronor som lägsta gräns och de nådde vi på minde än en timme, säger Orvar Säfström.

En Kickstarter-kampanj innebär att man backar ett projekt, snarare än att köpa en produkt. Kampanjerna har sedan belöningar och de allra flesta brukar betala så att de får exempelvis en bok eller ett paket med flera unika saker som aldrig kommer nå handeln.

– Pengarna vi får in är inte direkt i fickan. Inte i närheten. Men det hjälper oss att komma i gång. Man måste också vara försiktig. Det finns projekt som gått så bra och lovat så mycket att de tappat kontrollen på utgifterna och gått back, berättar Säfström.

Kickstarter och publikfinansiering handlar om att få med fans på båten, tycker Säfström. I fallet Mutant handlar det om dem som var tonåringar på 1980-talet. Mutant var, och är faktiskt fortfarande, ett rollspel. Alltså ett spel där deltagarna hittar på en historia tillsammans, med hjälp av de regler och berättelser som följt med spelet.

– Det första spelet släpptes 1984. Det var en tid när datorerna började komma, genforskning diskuterades, det var mitt i kalla kriget och det fanns en rädsla för kärnvapen. Det kändes i luften att vi lever i en farlig tid. Lite på samma sätt som i relationen mellan Trump och Nordkorea i dag. Det man gjorde var att man skapade en svensk parallell till det. Då blev det inte bilar i öknen, det var ett spel med muterade rävar i granskogen i Jämtland, säger Säfström.

Är boken intressant för de som inte har relation till spelet?

– Det är en svår balansgång att få det att passa för alla. Men jag tror att det är ganska få som köper en bok på 200 sidor som väger två kilo om man aldrig har hört talas om spelet. Boken vänder sig främst till gamla spelare och nostalgiker. Men vi försöker också skriva en text som sätter Mutant i ett sammanhang. Det är ett fenomen från Sverige som lever än i dag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

John Eyre

John ser magin i gamla jänkare

Konst. Amerikanare från 1950- och 60-talen. Stora glänsande skepp som kom mullrande längs vägen var magi för pojken John Eyre. Känslan har stannat kvar och han målar dem om och om igen.

4 bokomslag

De förverkligade sin bokdröm

Böcker. Lastbilsresor på 1970-talet eller vilda kattdjur? En egen fantasyvärld eller realistiska eländesskildringar från den undre världen? Möt fyra transportarbetare som har gett ut sina egna böcker. Och hoppas att de ska hitta sina läsare.

Ljudböcker

Lyssna dig in i litteraturen

Ljudböcker. Sällskap på vägen, nya faktakunskaper, spänning och skön avkoppling – chaufförer är i dag en beläst yrkesgrupp. Vägkrogsbiblioteken öppnade dörren.

Granskning: Pensionsfusket
Houshang Rahmati

Han upptäckte att pensionskontot var nollat

Pensionspremier. Houshang Rahmati trodde på överenskommelsen med sin arbetsgivare. Men bevakningsbolaget tog sedan tillbaka pengar som hade betalats in till Fora.

Granskning
Transport har 36 regionala skyddsombud

Regionala skyddsombud under attack

Arbetsmiljöarbete. Regeringen försökte stärka de regionala skyddsombuden. Svaret blev massiv kritik. Nu hotas fackens rätt att välja regionala skyddsombud på allvar.

Johnny Wiklund, RSO avd 18

Johnny finns där när skyddsombud saknas

Arbetsmiljöarbete. Johnny Wiklund är regionalt skyddsombud. Han för arbetstagarnas talan i arbetsmiljöfrågor när det inte finns något skyddsombud på arbetsplatsen.

Daniel Wallfors, RSO avd 25

RSO – ett jobb med olika roller

Arbetsmiljöarbete. – Trenden jag ser är att arbetsgivarna slimmar och slimmar. Det gäller alla våra branscher. Följden blir ökad stress, och i förlängningen fler arbetsolyckor. Tvärtemot vad samhället strävar efter, säger Daniel Wallfors.

corona

Stöd du kan få om du blir uppsagd

Snabbkoll. Tiotusentals har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist i coronapandemins spår. Trycket är hårt på Transports a-kassa. Många ringer och är oroliga, frågar om vilka regler som gäller och vilket stöd som finns – för den som förlorar jobbet gäller det att ha koll på var och till vem olika saker ska anmälas. Här är hjälp på vägen för att lindra konsekvenserna.

corona
coronavirus, Covid 19

Drabbad av coronaviruset?

Snabbkoll. Oklart och skrämmande. Mycket kring det nya coronaviruset och dess konsekvenser är svåröverskådligt. Informationen uppdateras hela tiden. Det här är klart i mitten av mars.

Kultur
4 bokomslag

De förverkligade sin bokdröm

Böcker. Lastbilsresor på 1970-talet eller vilda kattdjur? En egen fantasyvärld eller realistiska eländesskildringar från den undre världen? Möt fyra transportarbetare som har gett ut sina egna böcker. Och hoppas att de ska hitta sina läsare.

Avtalsrörelsen
Stefan Looström

Taxitelefonist – ett låglönejobb

Taxitelefonister. Högre lön. Fler lediga helger. Bättre ob. Det handlar om avtalskrav från taxitelefonisterna. En yrkesgrupp som ofta hamnar i skymundan när allt ljus riktas mot förarnas omdebatterade villkor.

Mats Andersson

Transport vill ha lika löner i hela Sverige

Taxitelefonister. Lönen är inte bara låg för taxitelefonisterna. Nivåerna i avtalet varierar dessutom mellan storstäder och landsort. Det vill Transport helst ändra på. Fast det är en svår nöt att knäcka förklarar Mats Andersson, central ombudsman med ansvar för taxiavtalen.

Claudio Skubla

”Taxiförarna vill ha procentlönen kvar”

Svenska Taxiförbundet. Svarttaxi med privatbilar och plattformsföretag som Uber. Det är de stora hoten mot den seriösa delen av taxibranschen, anser Claudio Skubla, förbundsdirektör på Svenska Taxiförbundet.

Avtalsrörelsen
Containerlastning i Helsingborgs hamn

Vad händer med jobben?

Hamn. Om några år kommer många hamnkranar och truckar sannolikt vara automatiserade, utan förare i hytten. Vad händer med jobben? Kan surrning av gods ombord på båtarna skapa ersättningsjobb när gamla försvinner?

Oskar Pihlqvist och Erika Backler Swärdh

Surrning kan rädda många hamnjobb

Helsingborgs hamn. Automatiseringen kommer att påverka hamnjobben. Därför lägger Transport mycket krut på ”lashing”-frågan. Helst vill förbundet få den reglerad i det nya kollektivavtalet.

Mikael Gustafsson, Göteborgs hamn

”Här har vi alltid surrat”

Göteborgs hamn. Högt ovanför oss lyser kranens strålkastarljus genom dimman. En grönmålad 40-fotscontainer hänger i vajrarna. Mikael Gustafsson greppar en stång. På APM Terminals sköter hamnarbetarna surrningen åt flera rederier.