Illustration schemaläggning

Kampen om schemat

Arbetstider. Hjulen ska rulla dygnet om och arbetsgivarnas krav på flexibilitet ökar. Samtidigt vill allt fler transportare ha större inflytande över sin arbetstid – och mer ledig tid – framför högre lön.

Många har pressade liv i dag när allt ska gå så fort, inte minst småbarnsföräldrar. Jag ser en trend att fler och fler anställda värderar ledig tid mer än pengar och jag tror det kommer att bli viktigare och viktigare, säger Transports avtalssekreterare Peter Winstén.

Han pekar ut hamnarbetarna som en stark grupp med hög organisationsgrad. Avtalet ger arbetarna betydligt mer makt över arbetstiderna än andra grupper i Transport har. I grunden gäller arbetstiden 7–16.30, vardagar. Ska stuveriarbetarna jobba andra tider måste arbetsgivarna och arbetstagarna förhandla.

Förklaringen är att det var normalarbetstiden, förr. Och att Transport lyckats behålla skrivningarna, trots ökade krav på flexibilitet och ob-tid. Fack och arbetsgivare var i stort sett överens fram till mitten på 2000-talet. Då började företagen ifrågasätta avtalskonstruktionen om att parterna ska vara överens för arbete utöver 7-16.30 måndag-fredag och förhandlingarna blev tuffare, förklarar Winstén.

– Under senare år har vi fokuserat mer på att få ner arbetstiden för hamnarbetare som jobbar skift och natt. Som kompensation för att det är slitsamt. I andra yrkesgrupper och avtal får arbetarna mer kompensation i pengar.

Fast det finns en grupp till där arbetsgivarna måste förhandla om de vill ha arbete utfört utöver de ordinarie ramtiderna (7–20 måndag-torsdag och 7–17 på fredagar): gummiverkstadsarbetarna.

– Då krävs en lokal överenskommelse. De anställda kan fortfarande bli utkallade på övertid, men då är det övertid som gäller, säger Transports ombudsman Magnus Larsson.

Vi har besökt terminalarbetare i Jönköping och Ljungby. De skickar en hälsning till Transports avtalsförhandlare om mer komptid framför högre lön.

– Det är förståndigt, fokus borde ligga där om man ska orka ett helt yrkesliv, svarar Peter Winstén.

Många föredrar långa pass, på tio, tolv timmar, även om forskning visar att det är sämre för hälsan. En längre ledighet mellan passen lockar, beskriver han.

Enligt terminalavtalet ska anställda varskos senast två veckor före en schemaändring. För lastbilsförarna gäller bara fem dagar och det är svårt att komma åt osäkerheten om när chaufförerna slutar på grund av trafikläget, konstaterar Winstén.

Han uppmanar arbetsgivarna inom Transports övriga yrkesgrupper att ta vara på de fackliga företrädarnas kompetens.

– De som är i produktionen, och har fått information om förutsättningarna, är bäst lämpade att göra scheman. Det kan vara knepigt ibland, men är anställda hyfsat till freds med sina arbetstider mår de bättre och gör ett bättre jobb.

Hur ska chaufförer, terminalarbetare och andra med mindre inflytande över schemaläggningen göra?

– Det gäller att ta fram bra förslag och vässa argumenten. Har man inte makt i avtalet så måste man ha makt i argumentationen, säger Peter Winstén.

Transports ombudsman Magnus Thelander citerar ur åkeriavtalet: ”arbetstidsschema ska upprättas av arbetsgivaren efter samråd med den anställde”.

– Det betyder att åkaren ska prata med sin chaufför innan han lägger schema, men det efterlevs nog inte i så stor omfattning. Slutklämmen lyder också: ”blir de inte överens bestämmer arbetsgivaren”.

Fast, påpekar Thelander, i dagens läge med förarbrist borde åkerierna prata mer med sina chaufförer för att få behålla kompetent personal.

Åkeriavtalets svaga skrivning ligger så långt tillbaka i tiden att förbundsordförande Tommy Wreeth avsvär sig ansvaret. Han ser en enda fördel med att de senast tecknade avtalen blev så långa som tre år:

– Det finns mer tid att engagera sig, tänka över och formulera kraven. Frågan är vad som är viktigt, kronor och ören eller ett vettigt socialt liv?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Tuff arbetsmarknad väntar för nästa generation

Facket. I tjänstehjonsstadgan från 1833 hade arbetarna långtgående förpliktelser. Men husbonden hade också ett uttalat ansvar för arbetarna. Vilket socialt ansvar tar dagens arbetsgivare som anställer på visstid, deltid, hyvlar tjänster och hakar på gig-trenden?

Transportarbetarens logga

Löneskillnaden krymper mellan män och kvinnor

Löner. Löneskillnaden minskar mellan män och kvinnor. Trenden med krympande gap har pågått de senaste elva åren. Men fortfarande finns en oförklarad skillnad på 4,4 procent.

Transportarbetarens logga

Uppmaning till tidningsbuden: kräv rätt lön

Distribution. Tidningsbud som inte får ut lön för arbetad extratid är inget isolerat problem. Magnus Thelander, central ombudsman i Transport, säger: – Vårt budskap till buden är: Jobba i normal takt. Skriv upp all arbetad tid och kräv betalt. Blir det problem, kontakta facket!

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.