Close
Skyddsombudet Hasse Ahlberg och huvudskyddsombudet Mattias Svensson slog larm.
Close

Kampen om ett lastrum – ett drama i många akter

I dag ler skyddsombudet Hasse Ahlberg på Arlanda. Men han och kollegan, Mattias Svensson, har fått kämpa i flera år för att få till arbetsmiljön i ett lastrum – byggt för neanderthalare …

Flygplats

Oktober 2010. Med pompa och ståt tar flygbolaget SAS emot det första flygplanet av modellen ATR 72-600. Bränslesnålt och tystgående med stolar i ”bekvämt mörkgrått läder”. Vad man glömmer är lastarna.

Den 5 juni 2014 drar huvudskyddsombudet Mattias Svensson och skyddsombudet Hasse Ahlberg i nödbromsen. Men de ska få kämpa ända till början av 2017 innan läget börjar ljusna.

Vi backar tillbaka till sommaren 2014. Flera flygplanslastare har redan skadat sig och risken för att fler ska drabbas av belastningsskador är överhängande på både Arlanda och Landvetter.

Ändå fortsätter flottan av AT 7:or, som flygplatsarbetarna kallar planen, att växa. I dag har SAS totalt tio i trafik, enligt marktjänstföretaget SAS ground handling (SGH). Det är SAS dotterbolag, som sköter lastning och lossning av planen, och där är Mattias och Hasse anställda som flygplatsarbetare.

För att krångla till det ytterligare flygs AT 7:orna av SAS underleverantörer Flybe och Jet Time.

De små tvåmotoriga turboplanen sägs, av flygbolagen, ha en ”bra miljöprofil” och vara billiga i drift. De används främst inom Sverige, på destinationer med färre passagerare, som företagen annars skulle ha svårt att flyga till.

Men. Under sommarmånaderna, jul, nyår och andra storhelger strömmar passagerarna till, och flygplanslastarna tvingas oftare in i de trånga bakre lastrummen 3 och 4 med tungt bagage.

Det är lastrum 4 som ska komma att spela huvudrollen i det här dramat, som utvecklar sig till flera års kamp mellan två skyddsombud, ett företag, en statlig myndighet och två rättsliga instanser.

För att ta sig in i lastrummet passerar arbetarna en 34 centimeter hög tröskel. Där har de som mest 142 centimeter till taket, men sedan smalnar i utrymmet av mot flygplansstjärten.

Det är som gjort för neanderthalare, men knappast för homo sapiens.

”För att nå de innersta väskorna arbetar lastaren knästående på golvet”, konstaterar Arbetsmiljöverket vid sin första inspektion på Arlanda den 1 juli 2014. Dessutom får lastarna sitta på golvet eller skyffla bagage, post och flygfrakt med krökta nackar och ryggar.

Vid sommar-ruschen för snart tre år sen fick Mattias och Hasse nog. Med stöd av arbetsmiljölagen la de ett skyddsstopp, och avbröt på så sätt allt arbete i lastrum 4 på AT 7:orna.

Att lasta och lossa där äventyrade arbetarnas hälsa. För att minska risken för belastnings- och förslitningsskador krävdes hjälpmedel, någon form av teknisk lösning med lastband som matar in kollin i planet. I stället för att bara använda handkraft, bedömde Mattias och Hasse.

Oron över den dåliga arbetsmiljön i småplanen hade gnagt i dem länge.

– Vi tog upp problemen med företagsledningen redan hösten 2013, men fick ingen som helst respons. För att runda dem som sa nej, plockade ledningen ut anställda som de visste lastade och lossade i lastrum 4. En del lastare sa ifrån, medan andra jobbade på.

Mattias och Hasse kände sig stämplade som besvärliga, men när Arbetsmiljöverkets inspektör och ergonom kom för inspektion gav de killarna sitt fulla stöd.

– Våra första krav var rätt modesta. I jämförelse med verkets, säger skyddsombuden.

I AT 7:orna fanns cateringskåp fastmonterade i lastrum 3. Lastarna skadade sig lätt på de vassa skåpkanterna när de måste tränga sig förbi till det inre, lastrum 4. Skåpen behöver tas bort, ansåg Arbetsmiljöverket.

Myndigheten efterlyste också föreskrifter för en metallstång mellan lastrummen. Stången behövde plockas bort inför varje lastning och lossning, men säkras för att inte ramla och skada lastarna. En olycka, när en anställd fått stången i huvudet och tvingats uppsöka läkare, hade redan skett.

Inspektör och ergonom antecknade: böjda och vridna arbetsställningar, dåligt svängutrymme och väskor som hanteras i sträckta arbetsställningar, med ”tyngdpunkten långt ut från kroppen”.

Alltihop skadligt för både muskler och benstomme.

Redan enstaka lyft är riskmoment och Arbetsmiljöverket bedömde att man ”efter 20 minuter i dessa lastrum” är uppe i en ”daglig dos av belastning.”

Myndigheten stödde kravet på hjälpmedel och begärde att lastarna ska få noggranna instruktioner, skriftliga rutiner och muntlig information om hjälpmedel och arbetsställningar för att skydda sina kroppar.

Tiden rann på till januari 2015, då Arbetsmiljöverket kom till Arlanda för en andra inspektion. Då hade arbetarna slitit hårt i lastrum 4 under både jul- och nyårshelgerna. De skulle ha varit tre anställda per plan, med den styrkan gick sällan att få till på grund av personalbrist.

SGH försvarade sig med att de hade finkammat marknaden och att det inte fanns något bra hjälpmedel för så små lastrum. Från ett bildelsvaruhus köpte företaget i stället in en form av ställning, som man testade ihop med myndighet och skyddsombud.

Den visade sig dock vara både otymplig och tidsödande.

Nu tappade Arbetsmiljöverket tålamodet. Myndigheten utfärdade förbud mot allt arbete i lastrum 4 och hotade med vite på en miljon kronor om SGH inte satte fart och tog itu med sin farliga arbetsmiljö.

Men marktjänstbolaget slog bakut:

Helt oproportionerligt! Bara att ta bort de fastmonterade cateringskåpen skulle kosta flera miljoner. Till det antogs ny certifiering tillkomma och planen måste tas ur drift. Dessutom är det orättvist ur konkurrenssynpunkt när andra företag slinker undan utan krav. Skyddsstoppet gällde bara SGH, på Arlanda och Landvetter.

SGH hänvisade också till en rad regelverk som bolaget tvingas ta hänsyn till i fråga om bland annat flygsäkerhet. Och bagage, som inte skulle kunna följa med samma plan som passagerarna.

Att helt ”skrota” lastrum 4 skulle inte fungera, eftersom planets vikt påverkas både av antal passagerare och bagagemängd. Ibland behövs det fjärde lastrummet, för att balansera planet.

SGH förklarade att man vidtagit olika åtgärder för att enskilda lastare inte skulle behöva jobba i lastrum 4 så ofta. För rättvisans skull ansåg bolaget också att frågan om arbetsmiljön borde drivas gentemot flygplanstillverkarna – som utformar planen och tar fram godkända lasthjälpmedel.

Med det sagt överklagade SGH Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder till förvaltningsrätten, som ansåg att företaget visst ansträngt sig för att hitta lösningar. Rätten sänkte också vitet till ”skäliga 100 000 kronor”.

Men Arbetsmiljöverket gav sig inte, sista ordet var långt ifrån sagt. Myndigheten överklagade beslutet till kammarrätten, som i maj 2016 slog fast att det inte bara är den ”kortsiktiga kostnaden för arbetsgivaren” som räknas. Man måste också ta hänsyn till de långsiktiga samhällskostnaderna om anställda skadas eller blir sjukskrivna under lång tid.

Utrymmet att jobba i lastrum 4 ”understiger de ergonomiska minimått som gäller i andra sammanhang”, konstaterade kammarrätten. Någon anledning att göra undantag för just de här planen, såg man inte.

Att ta bort cateringsskåpen, som lastarna riskerar att skada sig på, innebär heller ingen marginell utan en ”nödvändig och avgörande förbättring”. SGH ska åtgärda bristerna i arbetsmiljön, fastslog rätten. Och hotade återigen med ett miljon-vite.

Arbetsmiljöverket beskylls ibland för långhalning och stundtals flathet, men i vårt fall har de stött oss till 100 procent, intygar Mattias Svensson och Hasse Ahlberg. På dem väntade en överraskning:

– Ingen sa något, men plötsligt var cateringsskåpen borta. Det som först var helt omöjligt hade blivit möjligt!

Mattias och Hasse visar in i lastrummen på en AT 7:a med lastrum 3 och 4 i aktern. Där trängs lastarna med kabin-, catering- och städpersonal under korta landningstider. Lastarna står och stampar, samtidigt som passagerarna vill av. Och på.

Ett förslag, för att spara tid och utrymme, var att flygvärdinnorna skulle klämma in sig i öppningen till toadörren för att välkomna och ta adjö av passagerarna, berättar Mattias och Hasse och skrattar.

– De sa blankt nej!

SGH gjorde några försök till att häva laststoppet, känslorna blev upprörda, och skyddsombuden och Arbetsmiljöverket ryckte ut.

Fast nu vill Mattias och Hasse lägga allt det gamla bakom sig och blicka framåt. Det ljusnar. SGH ska inte längre säljas ut, vilket skyddsombuden tror sinkade förbättringarna. Vid årsskiftet tillträdde också en ny vd, Tobias Jönsson.

– Han bad om ett möte med oss direkt och vi var ute och tittade på planet ihop. Det är första gången vi känner att någon faktiskt lyssnat på oss. Som vi känner oss delaktiga.

Tobias Jönsson vill inte uttala sig om historiken eller SGH:s tidigare ledning. Han säger att han och skyddsombuden bestämde sig för att göra ett ”omtag” och tillsätta en projektgrupp.

– Det rör sig framåt även om det tar längre tid än man önskar sig. En förklaring är att det är extra svårt med utrustning, där det inte finns någon färdig lösning. Om det varit en ren kostnadsfråga hade det varit enklare. Men det viktiga nu är att ha en dialog och vara öppen, så att vi hittar en gemensam lösning.

Visst vore det en önskedröm om personalen fick vara med och utveckla planen, men helt krasst har tillverkarna normalt bara kontakt med sina största kunder, resonerar Jönsson.

– Flygplanen utvecklas ju för en global marknad där många länder inte har så strikta krav på arbetsmiljön som vi i Skandinavien. Men nu har vi i alla fall fått god hjälp av tillverkaren.

Ser man på flygindustrin i stort så dominerar fortfarande de stora jetplanen. Fast ju större de är desto dyrare blir de att flyga halvtomma, säger vd:n. För mindre destinationer väljer flygbolagen därför propellerplan, som AT 7:an.

– De blir mindre, men också trängre, säger Tobias Jönsson.

På hans uppdrag har Mattias och Hasse under en tid fått använda 25 procent av sin arbetstid till att skapa nödvändiga kontakter. Det är de som har ”vaskat” fram en intresserad hjälpmedelstillverkare, som för några veckor sedan följde med dem och två chefer till Toulouse i Frankrike. Där träffade de flygplanstillverkaren ATR.

– För att kolla upp eventuell certifiering, mått, dimensioner och vad som är möjligt att sätta in i planet, säger Hasse.

Även om en fullt fungerande lösning kan ta lång tid att få fram, så kommer skyddsombuden snart få testa en prototyp från tillverkaren. Någon form av transportabelt lastband, som kan mata in bagaget i det knepiga fjärde lastrummet från en liten servicedörr. Allt för att spara lastarnas kroppar.

– Så här ville vi lösa problemet från början. I samverkan, säger Mattias Svensson och Hasse Ahlberg.

 

 

Gemensam sak för nytt lastband

Dan Holmberg
Dan Holmberg. Foto: Privat

Arbetsgivare och fack gör nu gemensam sak. I ett projekt ska man försöka påverka tillverkare av flygplan och hjälpmedel att ta mer hänsyn till flygplatsarbetarnas arbetsmiljö. Förhoppningen är att få fram en testmodell för att lasta och lossa mindre flygplan.

Projektet görs i samarbete mellan marktjänstföretaget SGH, Transport och Tya, som är transportsektorns samarbetsorgan inom arbetsmiljö och fortbildning. Transports regionala skyddsombud på flygavdelning 46, Dan Holmberg, är nöjd:

– Tanken är att försöka förmå flygplanstillverkarna att inte bygga så att arbetarna skadar sig vid lastning och lossning. Vi hoppas få fram en prototyp för de mindre planen, propellerkärrorna, men också för små jetplan av typen Embrayer.

Det handlar om plan för omkring 70 till 100 passagerare. Små plan med trånga lastrum som i dag lastas och lossas med alldeles för mycket handkraft, eftersom lastband och arbetshjälpmedel är dimensionerade för större flygplan.

Samtidigt är Dan Holmberg kritisk till att problemen med lastrummen på de små ATR7-planen pågått i flera år.

– Det har tagit fruktansvärt lång tid eftersom det inte fanns något färdigt hjälpmedel, men man har heller inte haft viljan hos handlingbolaget, SGH. Inte förrän nu.

– Men vi ser framåt!

 

Fotnot: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ansvarar för arbetsmiljöfrågor och fortbildning inom transportsektorn.

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Caroline Ekblom

Caroline Ekblom

… ekonomi- och hr-chef på AA Logistik i Västerås, som har fått Prevents stipendium för sina insatser inom arbetsmiljö. Hennes vision är att arbetsmiljön inte bara ska vara bra – utan bäst.

Transportarbetarens logga

Dålig lastsäkring uppdagades vid kontroll i Gävle

Trafiksäkerhet. Alla lastbilar utom en hade stora brister i lastsäkringen. På ett containerchassi fanns sprickor i ramen. Det blev facit när polisen och Arbetsmiljöverket gemensamt kontrollerade lastbilar utanför grindarna till Gävle hamn.

Transportarbetarens logga

Skyddsombuden hyllas – och sågas

Arbetsmiljö. I dag är det skyddsombudens dag. Lagom till högtiden har Svenskt Näringsliv släppt en rapport som sågar det nuvarande systemet med fackliga skyddsombud och anställda regionala skyddsombud.

Oklara regler hotar svensk biogas

Energi. Framtiden är osäker för biogasen, ett bränsle som används i många bussar, taxi och lastbilar. Orsaken är oklarheter kring beskattningen och ökande konkurrens från el-drivna fordon.

Upprop på gång bland förare

Arbetsmiljö. Skådespelare, sångare, musiker, jurister, politiker … Flera yrkesgrupper där kvinnor vittnar om övergrepp, sexuella trakasserier och sexistisk jargong är på gång. En insamling av berättelser har startat även inom transportbranscher: #banaväg.

Täcket av för Teslas nya batterilastbil

Ny teknik. Tidigt på fredagsmorgonen presenterade den hajpade elbilstillverkaren Tesla en batteridriven dragbil. Den påstås ha en räckvidd på 800 kilometer och kan accelerera från noll till 95 kilometer i timmen på fem sekunder. Utan påhakad trailer. Lastbilen uppges också vara självkörande. I vart fall på motorväg.

Straffen skärps vid brott mot kör- och vilotidsreglerna

Åkeri. I mars nästa år höjs böterna kraftigt för åkerier som systematiskt bryter mot kör- och vilotidsreglerna. Maxbeloppet vid flera överträdelser blir 800 000 kronor, i stället för dagens tak på 200 000 kronor. Fast många små och medelstora åkerier slipper undan maxboten.

Hopplöst att granska arbetsgivare åt AF

Arbetsmarknad. Mycket tid. Mycket jobb. Mycket pengar till arbetsgivarna. Men inget besked om resultatet. Transport och andra fack är irriterade över sitt uppdrag att granska arbetsgivare åt Arbetsförmedlingen.

Reno Norden förlorar tre kommuner

Renhållning. Tre kommuner på västkusten avslutar kontraktet med Reno Norden. Kommunägda Renova tar över sophämtningen i Lerum, Partille och Härryda i april.

Polismästare Stefan Hector vid nationella operativa avdelningen och Säkerhetsföretagens branschchef Li Jansson diskuterar mer samarbete.

”Säkerhetsföretag och polis behöver samarbeta närmare”

Terrorattentatet. ”Vi är ju en bransch där om någon springer bort från någonting så springer vi dit.” Säkerhetsföretagen presenterade i dag en rapport om terrorattentatet på Drottninggatan. Högst på önskelistan står ett tätare, mer strukturerat samarbete med polisen.

Dålig lastsäkring uppdagades vid kontroll i Gävle

Trafiksäkerhet. Alla lastbilar utom en hade stora brister i lastsäkringen. På ett containerchassi fanns sprickor i ramen. Det blev facit när polisen och Arbetsmiljöverket gemensamt kontrollerade lastbilar utanför grindarna till Gävle hamn.

Förslag: 36 timmars klampning

Cabotage. Regeringen föreslår att längsta möjliga tid en lastbil får vara klampad förlängs från 24 till 36 timmar.

Anna Ryding, Lena Hunt Wiberg och Lotta Larsson

De tar kampen mot kvinnovåld

Internationellt. Hur ska facket arbeta mot kvinnovåld? Och göra något för kvinnor som inte kan försörja sig på sitt jobb? Se till att de får rätten att organisera sig? Transports delegation på en internationell kvinnokonferens känner att de själva, förbundet och Sverige har en roll att spela.

EU:S VÄGPAKET

EU-kommissionen vill främja kombinerade transporter

Åkeri. EU-kommissionen har utrett och vill ändra det hårt kritiserade så kallade kombidirektivet. Det innehåller regler för transporter som kombinerar järnväg, sjöfart och lastbil. En knäckfråga är hur kombinerade transporter ska definieras.

Kultur
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.