Jens Nilsson i EU

Jens Nilsson i EU-parlamentet vill ha strängare cabotageregler

Åkeri. Nya, strängare regler för tillfälliga inrikes transporter av utländska företag, cabotage, är på gång. I eftermiddag lägger Jens Nilsson (S) fram sitt förslag i EU-parlamentets transportutskott. En het debatt väntar. Här svarar han på frågor om rapporten.

Frågan om reglering av så kallat cabotage, och den tid utländska åkerier får ha sina fordon i andra medlemsstater efter att ha levererat en första vända med gods, är en svår nöt att knäcka. Bland EU-politikerna sträcker sig viljorna från liberala tankar om släppa cabotaget helt fritt till betydligt striktare reglering.

Syftet med cabotagereglerna var att förbättra miljön med färre tomma lastbilsekipage som rullar på vägarna, men mindre nogräknade företag har tänjt på reglerna och skapat ojämlik konkurrens med lågbetalda chaufförer som arbetar under svåra förhållanden

Transportarbetaren har mejlat en rad frågor till Jens Nilsson, som kommer att försvara sitt betänkande i transportutskottet sent i eftermiddag.

 

  1. Dagens bestämmelser tillåter tre inrikes cabotagekörningar inom sju dagar. EU-kommissionen vill ha ett obegränsat antal körningar under fem dagar. Du föreslår i stället att utländska transportföretag ska få stanna i andra medlemsländer i max 48 timmar, och sedan återvända till ursprungslandet. Ett radikalt förslag. Hur ser du på möjligheten att driva igenom det?

– Jag är optimistisk och tror på mitt förslag, annars skulle jag inte föreslå det. Många experter, både chaufförer och transportföretag/ åkerier, menar att 48 timmar räcker för att genomföra de cabotagekörningar som internationella transportföretag har i dag.

Jag vet att det finns ledamöter i EU-parlamentet som vill ha full liberalisering av cabotagetrafiken så det kommer att krävas en del förhandlingar för att nå en kompromiss. Vi har även ledamöter som vill ha en ännu skarpare gräns, exempelvis 24 timmar. Men jag hoppas och tror på regler som hamnar runt 48 timmar.

 

  1. Motstånd är att vänta. Kommer konservativa politiker, liberaler och länderna i Östeuropa att gå med på förslaget?

– Alla lagförslag i mobilitetspaketet (cabotageförslaget ingår som en del i EU:s stora vägpaket med förändringar inom unionens vägtransporter, reds anm) är komplexa och under de senaste månaderna är det många som tvingats bygga argument bakom sina inledningsvis kritiska utspel mot vissa av kommissionens förslag.

Det har inneburit att fler inser hur svårt det är att hitta den perfekta lösningen, som kan fungera i hela EU. Men det har också gjort att fler är villiga att samarbeta och kompromissa. Den utvecklingen kan vi se i ministerrådet (med staternas transportministrar, reds anm) under deras pågående förhandlingar mellan olika medlemsländer.

Jag hoppas vi får se samma utveckling även i EU-parlamentet, när jag börjar förhandlingarna under våren. Jag har också socialdemokratiska kollegor från Östeuropa som är måna om att vi inte ska dela upp EU efter geografi. De otydliga reglerna som inte går att kontrollera drabbar nämligen även dem.

 

  1. Du lägger långtgående förslag om samarbete över landsgränserna för att försöka stoppa fusket inom åkeribranschen. Tanken är att länderna ska hjälpa varandra med vägkontroller, inspektioner och utredningar, främst av så kallade ”högriskoperatörer”, som gjort sig skyldiga till upprepade brott mot transportlagstiftningen.

Du föreslår också att ländernas elektroniska register ska vara sammankopplade och att alla relevanta uppgifter i de nationella elektroniska registren ska kunna läsas direkt av alla berörda myndigheter och tjänstemän i alla medlemsstater.

Detta låter som ett jättejobb, kommer det att fungera?

– Alla håller med om att de nuvarande reglerna inte fungerar eftersom de inte går att kontrollera. Därför hoppas jag att det ska finnas stöd för mitt förslag i Europaparlamentet. Under hela hösten har jag haft möten med experter. Och just nu, med stöd av de ansvariga förhandlarna för utstationering (handlar om regler för anställda som jobbar under begränsad tid i andra medlemsländer, reds anm) och kör- och vilotider, undersöker vi hur det här ska genomföras i praktiken.

Jag ser fram emot att presentera resultatet senare under våren, innan vi röstar om min rapport. Mitt budskap är tydligt, vilka regler vi än skapar på papperet så måste de kunna kontrolleras i praktiken.

 

  1. Hur kommer EU-länder med dålig ekonomi att reagera och leva upp till detta omfattande samarbete? Finns viljan?

– Samarbetet är möjligt tack vare den teknik som finns i dag, även om det ser olika ut i olika medlemsländer. Nyare medlemsländer som exempelvis Estland, har satsat mer på digitalisering och teknik än exempelvis Italien. Jag tror viljan finns hos alla.

Med goda exempel att inspireras av kan man ta hjälp av varandra. Sen kan det eventuellt finnas finansieringsmöjligheter genom de olika EU-programmen.

 

  1. I ditt betänkande tar du upp att minimilön och ett visst antal betalda semesterdagar ska gälla för chaufförer som kör cabotagetransporter. Det handlar om jämställda villkor för anställda som arbetar som utstationerade i andra länder. Hur ser du på det?

– Jag föreslår att utstationeringsreglerna även ska gälla för cabotagetransporter. Jag hänvisar till utstationeringsdirektivet som bland annat omfattar minimilön eller liknande kollektivavtal (för länder som likt Sverige inte har minimilön) och semesterdagar.

I förslaget definierar jag inte exakt vad det ska innefatta eftersom utstationeringsdirektivet är ett separat lagförslag som slutförhandlas just nu. Jag hänvisar i stället till att de regler som definieras där också ska gälla för cabotagetrafik.

 

  1. Hur ska cabotage definieras? Det har också diskuterats.

– Om du kör cabotagetransporter så betyder det att du kör på en nationell transportmarknad. Cabotage ska vara av tillfällig natur och syftet är att undvika tomma lastbilar på våra vägar, som bidrar till ökade utsläpp och klimatpåverkan.

Jag föreslår att internationella åkare har möjlighet att köra cabotagetransporter i ett annat EU-medlemsland under 48 timmar från att den internationella lasten har lossats, svarar Jens Nilsson.

 

Cabotagetransporterna är en del i det jättepaket med ny lagstiftning och nya bestämmelser inom hela vägtransportområdet som nu manglas genom EU:s institutioner. EU-kommissionen la sitt första delförslag i maj förra året.

Efter rapporteringen i transportutskottet i dag ska Jens Nilssons rapport skickas vidare till EU-parlamentet för mer debatt och beslut. Ministerrådet med medlemsländernas transportministrar, liksom EU-kommissionen ska också säga sitt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Fel om näringsförbud

Rättelse. Transportarbetaren har felaktigt påstått att paret Andreasson i Veddige belades med näringsförbud efter den personliga konkursen 2017. Begreppet kan inte användas i detta fall – förbudet att driva egna företag gällde tills konkursen var avslutad.

Transportarbetarens logga

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Fackets man på plats i Strasbourg

EU. Den nya Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S), som kommer från LO, har fått plats som ordinarie ledamot i det tunga transportutskottet. Det stod klart redan andra dagen när det nyvalda parlamentet sammanträdde i Strasbourg.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombygnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.

Sopgubbar från Reno Norden. Foto Jan Lindkvist.

Klart med övergångsavtal för kritiserad sophämtning

Renhållning. Stockholm har i förtid avslutat avtalet för sophämtning som gällt sedan hösten 2017, efter den stora sopkonflikten. Tillsammans med entreprenören har staden nu ingått ett övergångsavtal – utbrett missnöje och periodvis tusentals klagomål i veckan ligger bakom.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.