Jens Nilsson i EU

Jens Nilsson i EU-parlamentet vill ha strängare cabotageregler

Åkeri. Nya, strängare regler för tillfälliga inrikes transporter av utländska företag, cabotage, är på gång. I eftermiddag lägger Jens Nilsson (S) fram sitt förslag i EU-parlamentets transportutskott. En het debatt väntar. Här svarar han på frågor om rapporten.

Frågan om reglering av så kallat cabotage, och den tid utländska åkerier får ha sina fordon i andra medlemsstater efter att ha levererat en första vända med gods, är en svår nöt att knäcka. Bland EU-politikerna sträcker sig viljorna från liberala tankar om släppa cabotaget helt fritt till betydligt striktare reglering.

Syftet med cabotagereglerna var att förbättra miljön med färre tomma lastbilsekipage som rullar på vägarna, men mindre nogräknade företag har tänjt på reglerna och skapat ojämlik konkurrens med lågbetalda chaufförer som arbetar under svåra förhållanden

Transportarbetaren har mejlat en rad frågor till Jens Nilsson, som kommer att försvara sitt betänkande i transportutskottet sent i eftermiddag.

 

  1. Dagens bestämmelser tillåter tre inrikes cabotagekörningar inom sju dagar. EU-kommissionen vill ha ett obegränsat antal körningar under fem dagar. Du föreslår i stället att utländska transportföretag ska få stanna i andra medlemsländer i max 48 timmar, och sedan återvända till ursprungslandet. Ett radikalt förslag. Hur ser du på möjligheten att driva igenom det?

– Jag är optimistisk och tror på mitt förslag, annars skulle jag inte föreslå det. Många experter, både chaufförer och transportföretag/ åkerier, menar att 48 timmar räcker för att genomföra de cabotagekörningar som internationella transportföretag har i dag.

Jag vet att det finns ledamöter i EU-parlamentet som vill ha full liberalisering av cabotagetrafiken så det kommer att krävas en del förhandlingar för att nå en kompromiss. Vi har även ledamöter som vill ha en ännu skarpare gräns, exempelvis 24 timmar. Men jag hoppas och tror på regler som hamnar runt 48 timmar.

 

  1. Motstånd är att vänta. Kommer konservativa politiker, liberaler och länderna i Östeuropa att gå med på förslaget?

– Alla lagförslag i mobilitetspaketet (cabotageförslaget ingår som en del i EU:s stora vägpaket med förändringar inom unionens vägtransporter, reds anm) är komplexa och under de senaste månaderna är det många som tvingats bygga argument bakom sina inledningsvis kritiska utspel mot vissa av kommissionens förslag.

Det har inneburit att fler inser hur svårt det är att hitta den perfekta lösningen, som kan fungera i hela EU. Men det har också gjort att fler är villiga att samarbeta och kompromissa. Den utvecklingen kan vi se i ministerrådet (med staternas transportministrar, reds anm) under deras pågående förhandlingar mellan olika medlemsländer.

Jag hoppas vi får se samma utveckling även i EU-parlamentet, när jag börjar förhandlingarna under våren. Jag har också socialdemokratiska kollegor från Östeuropa som är måna om att vi inte ska dela upp EU efter geografi. De otydliga reglerna som inte går att kontrollera drabbar nämligen även dem.

 

  1. Du lägger långtgående förslag om samarbete över landsgränserna för att försöka stoppa fusket inom åkeribranschen. Tanken är att länderna ska hjälpa varandra med vägkontroller, inspektioner och utredningar, främst av så kallade ”högriskoperatörer”, som gjort sig skyldiga till upprepade brott mot transportlagstiftningen.

Du föreslår också att ländernas elektroniska register ska vara sammankopplade och att alla relevanta uppgifter i de nationella elektroniska registren ska kunna läsas direkt av alla berörda myndigheter och tjänstemän i alla medlemsstater.

Detta låter som ett jättejobb, kommer det att fungera?

– Alla håller med om att de nuvarande reglerna inte fungerar eftersom de inte går att kontrollera. Därför hoppas jag att det ska finnas stöd för mitt förslag i Europaparlamentet. Under hela hösten har jag haft möten med experter. Och just nu, med stöd av de ansvariga förhandlarna för utstationering (handlar om regler för anställda som jobbar under begränsad tid i andra medlemsländer, reds anm) och kör- och vilotider, undersöker vi hur det här ska genomföras i praktiken.

Jag ser fram emot att presentera resultatet senare under våren, innan vi röstar om min rapport. Mitt budskap är tydligt, vilka regler vi än skapar på papperet så måste de kunna kontrolleras i praktiken.

 

  1. Hur kommer EU-länder med dålig ekonomi att reagera och leva upp till detta omfattande samarbete? Finns viljan?

– Samarbetet är möjligt tack vare den teknik som finns i dag, även om det ser olika ut i olika medlemsländer. Nyare medlemsländer som exempelvis Estland, har satsat mer på digitalisering och teknik än exempelvis Italien. Jag tror viljan finns hos alla.

Med goda exempel att inspireras av kan man ta hjälp av varandra. Sen kan det eventuellt finnas finansieringsmöjligheter genom de olika EU-programmen.

 

  1. I ditt betänkande tar du upp att minimilön och ett visst antal betalda semesterdagar ska gälla för chaufförer som kör cabotagetransporter. Det handlar om jämställda villkor för anställda som arbetar som utstationerade i andra länder. Hur ser du på det?

– Jag föreslår att utstationeringsreglerna även ska gälla för cabotagetransporter. Jag hänvisar till utstationeringsdirektivet som bland annat omfattar minimilön eller liknande kollektivavtal (för länder som likt Sverige inte har minimilön) och semesterdagar.

I förslaget definierar jag inte exakt vad det ska innefatta eftersom utstationeringsdirektivet är ett separat lagförslag som slutförhandlas just nu. Jag hänvisar i stället till att de regler som definieras där också ska gälla för cabotagetrafik.

 

  1. Hur ska cabotage definieras? Det har också diskuterats.

– Om du kör cabotagetransporter så betyder det att du kör på en nationell transportmarknad. Cabotage ska vara av tillfällig natur och syftet är att undvika tomma lastbilar på våra vägar, som bidrar till ökade utsläpp och klimatpåverkan.

Jag föreslår att internationella åkare har möjlighet att köra cabotagetransporter i ett annat EU-medlemsland under 48 timmar från att den internationella lasten har lossats, svarar Jens Nilsson.

 

Cabotagetransporterna är en del i det jättepaket med ny lagstiftning och nya bestämmelser inom hela vägtransportområdet som nu manglas genom EU:s institutioner. EU-kommissionen la sitt första delförslag i maj förra året.

Efter rapporteringen i transportutskottet i dag ska Jens Nilssons rapport skickas vidare till EU-parlamentet för mer debatt och beslut. Ministerrådet med medlemsländernas transportministrar, liksom EU-kommissionen ska också säga sitt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Dansk lön för förare som kör i Danmark

Chaufförer. Danska staten inför nu en lag om att utländska chaufförer som kör tillfällig inrikestrafik eller kombitrafik i Danmark ska ha dansk avtalsenlig lön. Utländska företag måste också anmäla att man utför körningar i landet. Åkerier som lönedumpar hotas med böter på minst 35 000 danska kronor.

Illustration: Gustaf Öhrnell

Vägen tillbaka efter dödsolyckan

Åkeri. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Lina Henningsson

”Det var tufft men viktigt att återvända till olycksplatsen”

Dödsolycka. I full fart kolliderade Lina Henningssons tankbil med en bil som svängt över på hennes körbana. Föraren dog. Det fanns ingenting hon kunde ha gjort annorlunda, men det ändrar inte utgången.  – Någon förlorade sitt liv. Då är det lätt att övertänka, att beskylla sig själv, säger hon.

Tommy Wreeth

Avtalsrörelsen har startat med transportavtalet

Avtalsrörelsen. Transport har växlat krav med arbetsgivarna på det största avtalet. Facket kräver rätt till heltid och arbetstidsförkortning för lager- och terminalarbetare. Samt fler lönesteg och utökad tid för ob-tillägg när det gäller åkerichaufförer.

Tankbilschaufför förgiftades inte av sin last

Chaufförer. Chauffören som i höstas hittades död vid sin tankbil hade avlidit av fallet från hytten. Rättsmedicinalverket konstaterar att han inte hade andats in något som kunde orsaka hans död.

Rättspsykiatrisk undersökning för man som torterade tidningsbud

Tidningsbud. Den man 25-åriga man som kidnappade ett tidningsbud och utsatte honom för och tortyrliknande misshandel ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten i Kristianstad beslutade i dag att 25-åringen ska stanna i häktet tills hans psyke är undersökt.

Inga detaljer kring Loomis köp av Nokas

Bevakning. Loomis har köpt Nokas Värdehantering för 80 miljoner kronor. Med den storaffären finns det bara ett företag som jobbar med kontanthantering i Sverige.

Polisen tar tillbaka utbildning för ordningsvakter

Bevakning. För drygt fyra år sedan klarade inte polisen att utbilda tillräckligt med ordningsvakter. Branschen fick rycka in, men i vinter löper utbildarnas tillstånd ut. De förutspår brist på ordningsvakter.

Dansk lön för förare som kör i Danmark

Chaufförer. Danska staten inför nu en lag om att utländska chaufförer som kör tillfällig inrikestrafik eller kombitrafik i Danmark ska ha dansk avtalsenlig lön. Utländska företag måste också anmäla att man utför körningar i landet. Åkerier som lönedumpar hotas med böter på minst 35 000 danska kronor.

Frilansande krogvakter manar till strejk

Bevakning. Polisen chockhöjer priset för utbildning av ordningsvakter. Transport och arbetsgivarna protesterar i en skrivelse. Frilansande krogvakter diskuterar en strejk under nästkommande helg.

EU tar första steget mot minimilöner

EU I dag startade EU processen mot minimilöner som ska gälla i unionen. De ska kunna fastställas antingen av ett lands arbetsgivare och fackförbund – eller genom lagstiftning, är det första beskedet.

Konkurserna minskar bland företag med avtal

Arbetsmarknad. Konkurserna minskade kraftigt förra året bland transportföretag med kollektivavtal. Men den absolut största delen konkurser skedde på företag som saknade avtal – och därmed blev de anställda utan stöd att hitta ny sysselsättning.

Fackligt uppsökeri säkrade 1,6 miljarder till arbetarna

Facket. Förra året räddade LO-fackens informatörer hem totalt 1,6 miljarder kronor till arbetare som missat att söka ersättning från de olika avtalsförsäkringarna. Transport ligger i toppskiktet, med närmare 175 miljoner kronor som gick till bland annat långtidssjuka och arbetsskadade.

Transportstyrelsens Jonas Bjelfvenstam presenterar trafikdöden

Färre döda i trafiken förra året

Vägtrafiken. Trafikdöden har minskat igen efter 2018 års kraftiga ökning. 223 personer omkom på vägarna under förra året, den lägsta siffran under 2010-talet. Däremot skördade de lätta lastbilarna markant fler dödsoffer är tidigare.

Stress för taxiförare – alla skyller på alla

Taxi. Stressiga arbetspass, schemalagda körtider som inte går att hålla, vissa pass blir uppåt fem sex timmar utan toapaus. Transport har anmält situationen för färdtjänstförarna i Östergötland till Arbetsmiljöverket. Taxi-vd:n håller med om beskrivningen, och hänvisar till omöjliga krav från upphandlande myndighet.