Inte smartare än en … myra?

Ledare. Vi människor har åtskilligt att lära av myrorna. Särskilt den del av mänskligheten som kör bil. Slutsatsen kommer från forskare som medverkade i tv-programmet Vetenskapens värld.

En av forskarna, en fransyska, har ingående studerat hur just myror beter sig när de samlar in mat till stacken. Hemma i labbet byggde hon upp ett myrsamhälle och ställde sedan ut små låga skålar med läcker sockerlösning på lagom avstånd.

Det tog inte lång innan den första myran hittat dit. Vad gjorde myran då? Åt sig proppmätt och försökte dölja fyndet för de andra?

Nix, den lilla krabaten sprang raka (ganska raka) vägen hem och berättade om sockergruvan. En strid ström av myror följde sedan doftspåret som myra nummer ett lagt ut, och det blev startskottet till en frenetisk trafik som inte var olik morgonrusningen i exempelvis Stockholm.

I studiesyfte valde forskaren att jävlas lite. För att nå sockerskålen var myrorna tvungna att passera en smal bro som dessutom var bestyckad med en rad hinder.

Vad hände? Kaos, bråk, trängsel, visa fingret?

Icke. Myrorna började till synes automatiskt att dela in bron i filer – med olika riktning. När det blev riktigt körigt stannade några myror upp och tog på sig rollen som trafikpoliser.

Den häpna forskaren noterade dessutom att stacken tycktes anpassa strömmen av utsända myror efter vägens och brons kapacitet.

I tv-inslaget väcktes frågan om vad det är som gör att måttligt intelligenta insekter klarar något som vi människor ständigt går bet på. Varför måste bilister till varje pris tränga sig före i bilköer – när resultat blir att trafikkollektivet som helhet rör sig långsammare, på grund av mängder av mer eller mindre hänsynslösa filbyten?

Varför har snart hälften av alla bilister slutat använde blinkers – trots att de allra flesta antagligen tycker att den sortens enkla och helt kostnadsfria kommunikation gör att trafiken flyter bättre?

Något definitivt svar gavs nog inte i programmet, men myrorna tycks i vart fall ha ett gemensamt överskuggande mål. Det vill säga att samla in så mycket mat som möjligt till hela myrsamhället. Miljontals år av evolution har mejslat fram krabater som någonstans fattar att samarbete lönar sig.

Bilister har långt kvar. Där är det individen som räknas. Många – inte alla bör väl sägas – är beredda att ta betydande risker för att komma fram några sekunder snabbare.

Fast det förklarar ändå inte varför så många har så förtvivlat svårt att peta blinkersspaken ett hack upp eller ner.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

En brytningstid

Minnen. Åttiotalet – en speciell tid. Både så lik och så olik våran i dag. Industrin var stark i Sverige och det var inte Göteborg utan Stockholm som var Sveriges största industristad.

Shit news

Politik. Valet är över – men ändå inte. Partierna har ännu inte positionerat sig. Men politik sägs ju vara det möjligas konst …

Medlemmarna ska inte behöva oroa sig

Ordförandeord. Det är svårt att skriva en krönika utan att först beröra den rapportering som har varit runt vårt förbund i olika medier. Jag vill börja med att säga att jag är ledsen att våra medlemmar ska behöva uppleva detta ännu en gång.

Facket måste tåla öppenhet

Ledare. Fackpampar åkte på resa för 600 000 kr. Rubriken är hämtad ur tidningen Metro och handlar förstås om Transports uppmärksammade resa till kongressen i Singapore.

Vilda västern-kultur i färdtjänsten

Debatt. Det finns i dag många exempel på att färdtjänsten är en central samhällsfunktion med mycket stora och allvarliga problem. Man kan med fog börja tala om kris!

Det ljusnar på Ikea-fronten

Ordförandeord. Transportarbetareförbundet är nära medlemmarna i vardagen; nära era lokala frågor, idéer, problem och ibland också konflikter. Vi svarar, tar tillvara och vi tar striden för schysta villkor på arbetsplatsen när det behövs.

Kuslig likhet mellan morden

Ledare. Mordet på saudiern Jamal Khashoggi bär kusliga likheter med dådet ombord på Peter Madsens ubåt

Sista striden för HF

Analys. Just nu har Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), konferens i Göteborg. Det kan mycket väl bli startskottet till nya fackliga stridsåtgärder. Transportarbetaren var med på ett fackligt medlemsmöte där djupa sprickor kom i dagen. I fokus står en arbetsgivare som häller bensin på en pyrande brasa.

Hur mycket är ett chaufförsliv värt?

Insändare. Hej chaufför! Hur mycket är ditt liv värt, tycker du? Är ditt liv värt runt 25 spänn? Mysko fråga kanske, men vad kostar en varselväst? Jag tror ju i min enfald att din familj och alla dina vänner värdesätter ditt liv till mer än några futtiga kronor.

Djungelns lag på Amazon

Ordförandeord. Det fackliga arbetet, för mig, är något som pågår här och nu i vardagen för våra medlemmar. Men det är också att blicka framåt och förstå vad vi står inför på en allt mer global arbetsmarknad. Detta för att vara bättre rustade för förändring. Vi kan inte vara bakåtsträvare, men vi måste slå vakt om våra villkor.

Då skåningarna flyr undan havet

Ledare. Mycket talar för att delar av Skåne kommer att läggas under vatten när klimateffekten gör att havet stiger. Det är problematiskt. Risken finns att vi får stora strömmar av klimatflyktingar som söker sig norrut i Sverige, eftersom även Danmark och norra Tyskland väntas bli obeboeligt.