Ella Andrews läser Kamratposten, i väntan på att mamma ska komma. ”Det är så tyst och skönt här. Jag lånar mest fantasy, böcker som är roliga och spännande”, säger hon.
Close
Ella Andrews läser Kamratposten, i väntan på att mamma ska komma. ”Det är så tyst och skönt här. Jag lånar mest fantasy, böcker som är roliga och spännande”, säger hon.
Close

Inte bara böcker och tystnad

På biblioteket. Läs din dagstidning på swahili vid datorn, gör en egen saga eller gå på babybokprat. Plugga ihop, sök bland filmerna eller häng med gubbarna i tidningshörnan. Biblioteken var inte bättre förr! Följ med till Hudiksvalls träffpunkt.

Det är måndag på biblioteket i Hudiksvall. Två skolklasser har just gått, stimmande med varsin bok i handen. Leona Furtenbach bläddrar bland låne-filmerna. Hon har ett stort hus att sköta och en sjuk man där hemma, så biblioteket är ett andningshål.

Mitt i lokalen lyser en blå trappa. Trappstegen löper som fyra utsträckta bläckfiskarmar. Följer man dem uppåt har man fri utsikt över bok- och tidningshyllor, läs- och datorhörnor, kopiator och filmställ.

Fredrik Knuuth, som tidigare jobbade som lastbilschaufför, har samlats med studiekompisarna kring ett av borden på övervåningen. De går alla en yrkesutbildning inom vatten- och miljöteknik. Biblioteket blir en träffpunkt någonstans mitt emellan allas spridda bostadsorter.

När Fredrik körde timmer och styckegods gick ljudböckerna varma i hytten. Hamilton var favorit – med uppläsning av skådespelaren Tomas Bolme. Då lånade Fredrik bland annat på Transports vägkrogsbibliotek i Tönnebro. Nu har han skaffat abonnemang på företaget Storytel och betalar en månadsavgift för att ladda hem ljudböcker till en app i mobilen.

– De stränga kraven på att hela tiden passa tider gjorde att jag lämnade chaufförsjobbet. Stressen och pressen genomsyrade allt, säger Fredrik.

Bortom raderna av böcker på utländska språk och tjocka sönderlästa tidningslägg av Hudiksvalls tidning från forna tider sitter några sociologistudenter och gör hemtentan ihop. Andreas Schymberg, Helene Erlandsson och Sophia Elvén har laddat med termosar och mat för många timmar. Ingen av dem lånar hem skönlitteratur från biblioteket. Helene lyssnar på poddradio i stället. Just nu är det en historie-podd som gäller.

Maj Mosell bestämde sig redan som sexåring för att bli bibliotekarie. Hon knappar fram webbportalen Helge på en besöksdator och berättar om samarbetet mellan tio kommuner i Hälsingland och Gästrikland.

– Utan det hade vi aldrig haft råd att erbjuda alla elektroniska tjänster som vi har nu. Här har det verkligen skett en stor utveckling.

Maj bläddrar fram tidningar och tidskrifter som kan läsas på indonesiska, ryska, swahili och så vidare.

– Bara du skaffar lånekort på biblioteket så kan du sitta hemma och läsa tidningen sen. Du kan också komma hit och läsa vid datorn eller ta med din läsplatta, ladda upp tidskriften här och läsa den när du vill.

Av sparskäl har biblioteket dragit ner på dagstidningar i pappersform. Hudiksvalls Tidning fylldes av ilskna insändare när man drog in Aftonbladet och Expressen, avslöjar Maj.

Små gubbgäng sitter kring borden på entréplanet, småpratar och bläddrar i olika blad, men bland låntagarna dominerar kvinnor i 60–75-årsåldern. Deckare är fortfarande hetast, förklarar bibliotekarien Inge-Marie Persson.

– Men det börjar svänga lite, vanliga levnadsskildringar och biografier är också populärt.

Maj Mosell guidar vidare bland hyllorna med ljudböcker, som kan avnjutas via cd- eller mp3-spelare. Hon stannar framför raderna av Daisy-böcker, som man laddar hem och kan lyssna på via ett speciellt datorprogram. Daisy riktar sig till bland annat dyslektiker, synskadade och långtidssjuka. Till skillnad från andra ljudböcker är de inlästa med neutrala röster, inga skådespelarstämmor.

– En del äldre med lässvårigheter missar nog den här möjligheten, men jag hoppas att det ska spridas mer, säger Maj Mosell.

Hon passar på att slå ett slag för alla lättlästa böcker och litteraturen med stor stil, när man börjat se sämre.

Kollegan Jennifer Tjärnström ansvarar för de yngre besökarna och ordnar babybokprat med barn så små som fyra till sju månader och deras föräldrar. Småttingarna lär sig snart känna igen bilderna i boken och skiner upp när de får se dem igen. Upprepningar är bra, förklarar hon, liksom att skapa ett boksug i tidig ålder.

– Vi har sagostunder för tre till sexåringar, men nu ska jag testa ettåringar och se hur det går.

Leeloo Östblom, fem år, spelar spel med farmor Elisabeth och har varit med på sagostunden flera gånger. Leeloo springer bort till det stora blädderblocket med bilder och visar hur man berättar sin egen saga, genom att bläddra fram olika bilder.

Moa Hägglund, 13 år, sitter vid ett fönsterbord och kollar i mobilen. Hon brukar gå hit och läsa läxan innan hon åker och rider.

– Det är så lugnt och skönt här, säger hon och tar ett bett av sitt äpple.

Ella Andrew, 9 år, halvligger bland kuddarna en bit bort och njuter också av tystnaden. Hon väntar på sin mamma efter pianolektionen och försjunker i Kamratposten. Fantasy och spännande böcker är Ellas favoriter.

Ska det vara tyst på biblioteket?

– Nej, inte nu längre, säger bibliotekarien Lars Bergman. Men det händer att vi i personalen får hyscha på varandra och besökare ber oss ibland säga till någon som pratar för högt i mobilen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

I pappas fotspår
Familjen Gärdén

Truckerfamiljen

Mötet. Tre döttrar och en son kör lastbil. Tungbilsföraren och bärgaren Janne Gärdén är själv förundrad. Han har inte försökt påverka sina barn, men det var ju det där med brödbilen…

Alexander och Stellan Skarsgård

Söner ärver pappas jobb

Yrkesval. Det är vanligt att söner väljer ungefär samma yrken som sina fäder. Men mindre vanligt att döttrarna går i föräldrarnas fotspår, konstaterar professor Robert Eriksson vid Stockholms universitet.

Dödsolyckor 2017

Tretton förare dog på jobbet

Arbetsmiljö. Lastbilschaufförer toppar åter igen den dystra statistiken över personer som dör i jobbet. Tio åkeriförare fick sätta livet till 2017 – plus en miljöarbetare, en bussförare och en taxichaufför.

Ulf Jarnefjord, Tobias Johansson, Kim Jörgensen

Så undviker du olyckor

Åkeri. – Chauffören hade maximal otur. Det är hemskt, riktigt hemskt. Så kommenterar några transportare olyckan på Hisingen i Göteborg då en 30-årig lastbilsförare klämdes till döds mellan lastbilen och en container.

Framtidens fordon
Förarplats, utsikt genom vindruta

Har förarna spelat ut sin roll?

Ny teknik. Inom några år väntas taxi, bussar och lastbilar frakta gods och passagerare utan en chaufför som styr. I de mest radikala framtidsvisionerna har invånarna varken körkort eller egen bil. Resorna sker med kollektiva helt förarlösa elbilar.

Bilkaravan

Ett statuslyft för yrkeskåren

Ny teknik. Kommer tusentals chaufförsjobb försvinna när lastbilarna blir självkörande? – Nej, säger Volvo som befarar att själva debatten skrämmer bort unga. – Nej, säger Scania som tvärtom ser en statushöjning för chaufförerna när den nya tekniken slår igenom.

David Ericsson

Chaufförer tveksamma till den nya tekniken

Ny teknik. Självkörande lastbilar, fungerar det? Skrämmer debatten om förarlösa fordon redan nu bort ungdomar från en bransch med skriande chaufförsbrist? Vi tog med oss frågorna till Scaniaförarna som testkör lastbilar på heltid.

Lars-Yngve Johansson, Antikrundan

Skatt eller skrot?

Kultur. – Jag tycker de var lite snåla … Antikrundans silverexpert Lars-Yngve Johansson muttrar, vrider och vänder på 50-årspresenten till Transports grundare Charles Lindley, daterad 1915.

Löneutveckling transportare/industrin

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.