Mattias Ackesten
Close
Den största skillnaden är säkerheten, säger Mattias Ackesten på åkeriet som är först med en timmerkran som styrs inifrån hytten.
Close

Inget tv-spel när kranen styrs från hytten

Högteknologiskt. Som första åkeri i landet har Ackestens köpt in en timmerbil där kranen styrs inifrån lastbilshytten, via så kallade VR-glasögon. I en månads tid har Mattias Ackesten hunnit prova det som beskrivs som morgondagens teknik i skogsnäringen.

– Den stora skillnaden är arbetsmiljön. Jag slipper olycksrisken som det innebär att klättra upp i en kran. Utan kranhytten blir ekipaget dessutom lättare. Jag kan lägga på ungefär 400 kilo mer virke på travarna.

Mattias Ackesten är chaufför och delägare i familjeåkeriet Johan Ackesten i Kolsva i Västmanland.

Det är en solig marsdag när han styr den splitter nya Scanian in på ett hygge.

Marken är mjuk. Han hoppar ur bilen och kör ner stödbenen i lervällingen.

Om lastningen varit som de tusentals andra som Mattias Ackesten hunnit med under 15 år som timmerbilschaufför hade det nu varit dags att äntra kranhytten flera meter över marken.

I stället kliver han in i lastbilens ombonade värme igen – fast på passagerarsidan. Där har tillverkaren, Hiab, installerat en stol med samma sorts dubbla spakar som i en vanlig timmerkran. Plus VR-glasögon, där VR betyder virtual reality.

Det är en typ av glasögon som länge funnits i dataspelsvärden. De ger en naturtrogen tredimensionell bild – en bild som dessutom följer med när användaren vrider på huvudet.

Fyra kamerorna skapar det virtuella synfältet. De sitter på en stolpe på själva kranen och följer med när den svänger runt.

Mattias Ackesten börjar lasta. Det är som science fiction. Knippen med stockar plockas på bakom ryggen på föraren. Det skakar och hoppar i lastbilshytten. Efter några minuter är första traven på plats och kort efter nästa.

Mattias har häktat upp kättingarna som används för att säkra lasten på timmerstöttorna. Han styr dit gripklon och med centimeterprecision plockar han upp krokarna och drar kedjorna över lasset.

Han tar en kort paus och säger:

– Vi såg VR-systemet på sociala medier och fick chansen att provköra det på en skogsmässa. Efter det bestämde vi oss. När det blev dags att skaffa nästa timmerbil var det detta vi skulle satsa på.

– Det är lite tidigt att utvärdera systemet efter bara en månad. Men känslan är lite annorlunda. Det är inte samma finlir än. Fast det handlar nog mest om spakarna. De är också nya och skiljer sig lite mot de jag hade innan. Efter fyra år med samma kran vet man exakt hur den reagerar.

Borde inte den nya digitalstyrda lastningen tilltala den unga tv-spelsgenerationen? Mattias Ackesten skrattar åt frågan:

– Jo, kanske. Själv är jag lite för gammal för att ha den erfarenheten.

Förutom lägre vikt har åkeriet sparat omkring 300 000 kronor – jämfört med en konventionell timmerbil med kranhytt.

Har systemet bjudit på några överraskningar?

– Nä, inget speciellt. I början gick jag ut och kollade att virket verkligen låg som det skulle. Men jag hade ett ganska öppet sinne och inga speciella förväntningar.

– Vi har mycket kontakt med tillverkaren. De uppdaterar programvaran i datorn kontinuerligt och vi jobbar nu på att få in även viktuppgifterna i glasögonen. Som det är nu får jag ta av dem och kolla på en display.

Ackestens åkeri har fem timmerbilar och ett tiotal chaufförer. Mattias och en anställd förare delar på den nya bilen.

Vilka reaktioner har den nya Scanian väckt?

– Väldigt blandat. Några är nyfikna, andra är skeptiska och tycker att det ska vara som det alltid varit. Min bror jobbar också i åkeriet. Han är sugen på att prova.

– Själv tror jag tror helt klart att det här är framtiden, det är ofrånkomligt. Samma utveckling med kameror ser vi inom exempelvis virkesmätningen. Om låt säga 20 år är det nog inte många som sitter i en kranhytt och lastar. Fast de sitter nog inte i lastbilshytten heller, utan vid en dator inne på kontoret.

Tillverkaren Hiab säljer det nya systemet, döpt till Hi-vision TM, över hela Europa. Marknadschef Martin Klyver räknar med att ett tiotal ekipage är levererade i Sverige innan året är slut.

Även företaget ser en utvecklingspotential där stolen med VR-glasögon och spakar finns på kontoret, inte i lastbilshytten.

– Parallellt förs ju en diskussion om förarlösa bilar. Systemet öppnar för helt nya möjligheter, säger Martin Klyver.

Transports åkeriombudsman Lars Mikaelsson är själv gammal timmerbilschaufför. Redan när tekniken presenterades på skogsmässan i Karlskoga konstaterade han att konsekvenserna också kan bli förlorade jobb.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.