Gustav Sand Kanstrup
Close
Gustav Sand Kanstrups uppdrag är att leda jobbet för att ingen ska dö av sitt arbete.
Close

”Ingen ska dö av jobbet”

9 frågor. Ibland kan uppdraget kännas övermäktigt. Gustav Sand Kanstrup har hunnit med att leda projektet nollvision på Arbetsmiljöverket i två veckor.

1. Vad betyder egentligen nollvisionen?

– Att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Det handlar både om olyckor och arbetssjukdomar.

2. Finns det generella brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet?

– Ja, vi vet att det finns brister. Vi ser i utredningar om dödsolyckor att det förekommer att arbetsgivare har missat att se risker i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. De har inte vidtagit åtgärder som hade behövts.

3. Finns det brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet när det handlar om chaufförsjobb?

– Vi ser ofta sådana brister vid våra inspektioner. En tänkbar frågeställning
i nollvisionen är vad andra kan lära av de dödsolyckor som har inträffat. Det är en fråga för branschen att sprida kunskap när en dödsolycka har utretts av en arbetsgivare, polisen och Arbetsmiljöverket. Kanske skulle vi kunna delta i det arbetet.

4. Finns det anledning att ompröva AV:s generella hållning kring skyddsfordon (TMA) vid händelser på vägarna?

– Nej, vi häver nu de beslut om TMA-krav på vissa vägar som har gällt i delar av landet.

– Det är alltid arbetsgivaren som ska riskbedöma och vidta åtgärder. När det gäller i vilka situationer TMA-skydd ska användas ska arbetsgivarna bjuda in skyddsombud för att bygga upp egna rutiner som underlättar för arbetstagarna att fatta beslut.

– Myndigheten ska inte detaljstyra. Vi har tagit fram information om hur bärgning och annat arbete vid vägarna kan riskbedömas, det finns på Arbetsmiljöverkets hemsida.

5. Finns det anledning att ompröva AV:s hållning att kroppskamera kan ersätta dubbelbemanning för till exempel värdeväktare?

– Den branschen är jag inte insatt i. Jag hart en kollega som jobbar med våld och hot mot ensamarbetare, men frågorna finns ännu inte med i nollvisionsarbetet.

6. Utifrån exemplen TMA och dubbelbemanning: Går Arbetsmiljöverket från generella regler och föreskrifter för att i stället förlita sig mer på arbetsgivarnas riskbedömningar?

– Jag kan inte svara på om det är en utveckling. Vi har ett 70-tal föreskrifter, men vi går inte in i alla arbetsmiljöer eller alla risker. Riskbedömningen och de åtgärder som krävs görs bäst av de som har ansvar på arbetsplatsen.

7. Hur går arbetet med nollvisionen till i praktiken?

– Jag börjar med att kartlägga vilka samarbeten som finns och vilka vi behöver dra i gång. Fokus ligger till en början på dödsolyckorna och fyra områden där de flesta inträffar: trafiken, bland mobila maskiner, i arbete med djur och skog och dessutom fallolyckor. Chaufförerna är prioriterade eftersom de utsätts för flera av de utpekade riskerna. Jag hoppas på samarbeten mellan till exempel transport- och byggbranschen eftersom det finns liknande riskmoment i dem.

– Verket har precis formulerat sin strategi utifrån det politiska uppdrag som vi har fått.

8. Vilka involveras?

– På myndigheten ska alla vara med … inspektörer, statistiker, regelavdelningen, kommunikation. En nyckel är samarbete med arbetsgivare och fack, branschorganisationer och forskningsvärlden. Framgångsfaktorn är att hitta personer som är engagerade, både internt och externt.

9. Hur ser skyddsombudens roll ut?

– Arbetsgivarna är alltid ansvariga för arbetstagarnas säkerhet. De måste ha ett fungerande systematiska arbetsmiljöarbete med dagliga riskbedömningar. Arbetsgivaren måste också bjuda med skyddsombuden i det arbetet, de är jätteviktiga.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Säkerhetskontrollen på Arlanda. Foto: Justina Öster

Avarn hotas av vite på 100 000

Arbetsmiljö. Transports skyddsombud larmade Arbetsmiljöverket om brister i arbetsmiljön. Efter en inspektion riskerar bevakningsbolaget Avarn Security 100 000 kronor i vite om åtgärder inte vidtas i den nya säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Johan Kanmert. Foto: Privat

Sjukare, skadligare och dödligare

Debatt. Trots en omfattande skyddslagstiftning i form av den samlade arbetsmiljölagstiftningen med arbetsmiljölagen som ramlag kompletterad av arbetsmiljöförordningen och preciserad av Arbetsmiljöverkets föreskrifter skyddas inte människor på svenska arbetsplatser.

”Jag vrider hela kroppen i stället för att vrida bara på huvudet när jag kör baklänges”, säger Adam Aliu, skyddsombud vid DB Schenker i Göteborg. Foto: Lars Soold

Här hålls arbetsskadorna i schack

Terminal. Schenker i Göteborg har gått från en bedrövlig arbetsmiljö till ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom att variera arbetsuppgifter och ändringar i paketflödet har arbetsskador och sjukdagar gått ned för utsatta truckförare.

ArbetsLIV
Många lastbilschaufförer säger: Jag vet aldrig när jag kommer hem och så var det för mig också tidigare. Fast på ett litet åkeri var det inga problem med barnen, åkaren hade själv småbarn, säger Fredrik Lindby.

Fredrik vill vara chaufför OCH pappa

Livspusslet. – Kan inte kärringen hämta barnen? Det är den vanligaste frågan distributionsföraren Fredrik Lindby fått på sina lastbilsjobb. Han vill gärna veta när han kommer hem på kvällarna och inte missa barnens uppväxt.

Månadens medlem
Ulf Sundqvist tar gärna med sig systemkameran ut på promenad. ”Skapandet är roligt, att man ser mönster i omgivningen. De dyker upp för en”, säger han.

”Skyddsombud är roligaste uppdraget”

Bensinstation. Skövdesonen Ulf Sundqvist utbildade sig till bilmekaniker. Men lumpen förde honom till Stockholm, där han träffade sin Ann och fick jobb på bensinmack. Därifrån var klivet inte långt till Transport – och mormors bransch. Hon drev åkeri och fostrade sju barn.

Kultur
Fredrik ”Doktor lagom” Nyström är läkare i endokrinologi och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus med över 30 års erfarenhet av att behandla patienter med viktproblem.

”Doktor lagom”: Träna aldrig mer än du behöver

Hälsa. Undvik att träna hårt, hoppa över frukosten och ta gärna ett glas rödvin till din sena middag. Det är några av råden som professorn och överläkaren Fredrik Nyström ger i sin pocketaktuella bok Radikalt lagom.

Månadens klubb
Fem sjättedelar av klubbstyrelsen, med ombudsman Annica Collstam i mitten. Från vänster: Daniel Norén, Adam Abdelraouf, Tobias Persson, Leon Antypas och Christer Svensson. (Saknas på bilden gör klubbens sekreterare Nor Zouaiter.)

Vägen framåt – dialog, inte krig

Lager. Det har varit på gång länge. Nu har nybildade klubben på Cevas lager i Brunna, norr om Stockholm, haft sitt första årsmöte. Att förbättra genom att själva organisera är en grundtanke på terminalen där Zalandos varor packas.

Hallå där!

Anna Almqvist

…LO-ekonom och författare till rapporten Makt­eliten. Den visar att eliten i storföretagen tjänar 73 gånger så mycket som en lastbilschaufför.

Månadens medlem
”Jag är en social person”, säger Heba Hammoush som gärna tar sig en pratstund med sina kunder när tillfälle ges. Foto: Sven Rosell

Heba vill inspirera andra kvinnor

Miljöarbetare. Som barn drömde Heba Hammoush om att få köra lastbil när hon blev vuxen. När hon tagit sig till Sverige blev hon den första kvinnan från Mellanöstern som utbildade sig till lastbilschaufför.

Hallå där!

Sofie Vianden

... Du kör ägg ihop med en kvinnlig kollega och bad i Facebookgruppen Queen of the road om tips på en skoj-dekal (liknande registreringsskylt) som du och kollegan kan pryda framrutan i lastbilen med. Vad blev det för text?

Internationella kvinnodagen
Illustration: Shutterstock

Behövs det en särskild kvinnodag?

Enkät. Den 8 mars infaller Internationella kvinnodagen som vill uppmärksamma bristande jämställdhet mellan könen och kvinnors situation i alla världens länder. Behövs det en särskild kvinnodag?

Kultur
Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Att träffa barn och sprida glädje är det bästa med ballongartisteriet, tycker Martin Kertész. En mångsysslare och föreningsmänniska, som sprutar ur sig idéer. Bara tiden ville räcka till… Foto: Justina Öster

Uppdrag: glädjespridare

Mötet. ”Jag vill ha en clown, pappa!” ”Vad gör clownen?” ”Knyter ballonger!” Alltihop började när Martin Kertész dotter fyllde fem år och skulle ha kalas.

Mattias Schulstad har sammanställt LO:s upphandlingsguide.

Upphandlingar sänke för LO-branscher

Offentliga upphandlingar. Färdtjänst, avfallshantering, skolskjutsar, vård och omsorg – varje år upphandlas verksamhet för över 800 miljarder kronor med skattepengar. Fast för många branscher är offentliga upphandlingar ett sänke. LO har gett ut en guide för att återta kontrollen.

Månadens medlem
Annelie Edholm är Koreafrälst. Varje dag lyssnar hon på pojkbandet BTS. ”De har musik för vilket humör som helst, väldigt sällsynt”, säger hon.

”Jag gillar inte orättvisor”

Terminal. Annelie Edholm fann kärleken och flyttade från Stockholm till Jönköping. Blev terminalarbetare och djupdök i facklig utbildning och arbetsmiljö. Som sambon. På ledig tid ljuder koreansk musik i Annelies hörlurar och hon föredrar tv-serier, gjorda i Korea.

Månadens klubb
Erik Hjertberg är ordförande för flygtankarnas fackklubb på SFS vid Arlanda.

Klubben med arbetarna som fick mest i löneökning

Flyg. I årets avtalsrörelse fick flygtankarna den högsta löne­ökningen i hela LO-kollektivet. Klubben på Stockholm Fuelling Services vill inte röra det som fungerar bra.

Månadens medlem
”Jag är en inventarie i Skärnäs hamn, har snart varit fast anställd i 25 år. Så jag ska få en guldklocka! Jag kom säkert hit som baby i vagn också, med mamma och pappa”, säger Linda Gröning.

Gladiatorn i Skärnäs hamn

Hamn. 18 år gammal började Linda Gröning som ”extring” i Skärnäs hamn. Då hade hon redan sommarjobbat och städat där ett par år. Annars är Linda mest känd som Gladiatorvinnare. Hennes, sambons och döttrarnas fritid går i träningens tecken.