Illustration Migrantarbetare av Gustaf Öhrnell
Gästarbetare utnyttjas

I klorna på chefen

Migrantarbetare. Vi får inte tag i arbetskraft, säger arbetsgivarna. Ni dumpar lönerna, svarar LO. En statlig myndighet konstaterar att gästarbetare utnyttjas och i vissa fall tvingas betala för att få jobb.

Transports ombudsmän kontaktas av migrantarbetare som råkat illa ut på den svenska arbetsmarknaden och upplever baksidan av arbetskraftsinvandringen från ”tredje land”. Det vill säga länder utanför EU. Du möter några av gästarbetarna på följande sidor.

2008 infördes nya regler och Sverige fick ett av västvärldens mest öppna och liberala system för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Tidigare gjordes en statlig prövning av om det rådde brist på arbetskraft i en viss bransch. Efter avregleringen är det är upp till arbetsgivarna att bestämma om de vill hämta anställda till exempelvis lagerarbete, bensinmackar eller tidningsdistribution. Bakom förändringen stod den borgerliga Alliansen och Miljöpartiet, som med stöd av företagen argumenterade för att motverka brist på arbetskraft.

Helt fri är dock inte den svenska arbetsmarknaden. Företagen måste söka tillstånd hos Migrationsverket innan en anställd från ett utomeuropeiskt land flyttar hit. Det första tillståndet gäller
i upp till två år och myndigheten prövar
i huvudsak två saker:

  • att personen omfattas av försäkringar och får avtalsenlig lön.
  • att den anställda tjänar minst 13 000 konor per månad, den nivå som bedöms rimlig för att personen ska klara sin försörjning.

Reglerna säger också att Migrationsverket ska skicka ansökningarna om arbetstillstånd till berörda fackförbund, som Transport. Men facken får bara yttra sig om löner och anställningsvillkor, inte behovet av personal eller seriositeten i branschen.

LO har riktat kritik mot att systemet har luckor, att migrantarbetare utnyttjas och tvingas jobba på dåliga villkor med låga löner. Facken pekar också på att Sverige redan har många nyanlända flyktingar, som behöver jobb.

Cirka 20 000 arbetskraftsinvandrare har i dag tillstånd att arbeta i Sverige, enligt Riksrevisionen som granskar statens verksamhet. Granskaren la 2016 fram en rapport om hur systemet fungerar. Där konstateras att den största gruppen som kommer till Sverige är it-specialister, vilket stödjer argumenten om att fylla luckor i bristyrken. Men många gästarbetare tar också lågkvalificerade jobb som restaurangbiträden och städare.

Arbetsgivarsidan klagar över att handläggningen av tillstånd tar för lång tid och bromsar upp rekryteringen. Riksrevisionen svarar att det delvis beror på den kontroll som behövs för att förhindra missbruk, men föreslår vissa åtgärder. Samtidigt pekar myndigheten på en del fusk, som bland annat fejkade jobb, löner som kryper under det som lovats och att gästarbetare tvingas betala för att få jobb. Summor på 20 000 och upp till över 100 000 kronor nämns. Att kontrollera att lönerna ligger på avtalsnivå har också visat sig svårt i företag som saknar kollektivavtal, konstaterar Riksrevisionen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Ring Skatteverket om du har frågor om vår verksamhet”

Flyttarbete. I Stockholm har minst elva flyttföretag begärt att få anställa arbetskraft utanför EU. Ett bolag sticker ut. Företaget bedriver en omfattande verksamhet under namnet Orkarinte.se, men saknar F-skatt och betalar inga arbetsgivaravgifter. Flyttbilarna är skrivna på privatpersoner eller andra firmor.

Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstadsavdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

På spaning efter förare från Filippinerna

Arbetskraftsinvandring. Hur bor och lever migrantarbetarna i Sverige? Får de den lön som utlovas? Vi åkte på vinst och förlust till två åkerier på västkusten. Två bolag som båda begärt att få ta in filippinska lastbilschaufförer.

Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.