Illustration Migrantarbetare av Gustaf Öhrnell
Gästarbetare utnyttjas

I klorna på chefen

Migrantarbetare. Vi får inte tag i arbetskraft, säger arbetsgivarna. Ni dumpar lönerna, svarar LO. En statlig myndighet konstaterar att gästarbetare utnyttjas och i vissa fall tvingas betala för att få jobb.

Transports ombudsmän kontaktas av migrantarbetare som råkat illa ut på den svenska arbetsmarknaden och upplever baksidan av arbetskraftsinvandringen från ”tredje land”. Det vill säga länder utanför EU. Du möter några av gästarbetarna på följande sidor.

2008 infördes nya regler och Sverige fick ett av västvärldens mest öppna och liberala system för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Tidigare gjordes en statlig prövning av om det rådde brist på arbetskraft i en viss bransch. Efter avregleringen är det är upp till arbetsgivarna att bestämma om de vill hämta anställda till exempelvis lagerarbete, bensinmackar eller tidningsdistribution. Bakom förändringen stod den borgerliga Alliansen och Miljöpartiet, som med stöd av företagen argumenterade för att motverka brist på arbetskraft.

Helt fri är dock inte den svenska arbetsmarknaden. Företagen måste söka tillstånd hos Migrationsverket innan en anställd från ett utomeuropeiskt land flyttar hit. Det första tillståndet gäller
i upp till två år och myndigheten prövar
i huvudsak två saker:

  • att personen omfattas av försäkringar och får avtalsenlig lön.
  • att den anställda tjänar minst 13 000 konor per månad, den nivå som bedöms rimlig för att personen ska klara sin försörjning.

Reglerna säger också att Migrationsverket ska skicka ansökningarna om arbetstillstånd till berörda fackförbund, som Transport. Men facken får bara yttra sig om löner och anställningsvillkor, inte behovet av personal eller seriositeten i branschen.

LO har riktat kritik mot att systemet har luckor, att migrantarbetare utnyttjas och tvingas jobba på dåliga villkor med låga löner. Facken pekar också på att Sverige redan har många nyanlända flyktingar, som behöver jobb.

Cirka 20 000 arbetskraftsinvandrare har i dag tillstånd att arbeta i Sverige, enligt Riksrevisionen som granskar statens verksamhet. Granskaren la 2016 fram en rapport om hur systemet fungerar. Där konstateras att den största gruppen som kommer till Sverige är it-specialister, vilket stödjer argumenten om att fylla luckor i bristyrken. Men många gästarbetare tar också lågkvalificerade jobb som restaurangbiträden och städare.

Arbetsgivarsidan klagar över att handläggningen av tillstånd tar för lång tid och bromsar upp rekryteringen. Riksrevisionen svarar att det delvis beror på den kontroll som behövs för att förhindra missbruk, men föreslår vissa åtgärder. Samtidigt pekar myndigheten på en del fusk, som bland annat fejkade jobb, löner som kryper under det som lovats och att gästarbetare tvingas betala för att få jobb. Summor på 20 000 och upp till över 100 000 kronor nämns. Att kontrollera att lönerna ligger på avtalsnivå har också visat sig svårt i företag som saknar kollektivavtal, konstaterar Riksrevisionen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Ring Skatteverket om du har frågor om vår verksamhet”

Flyttarbete. I Stockholm har minst elva flyttföretag begärt att få anställa arbetskraft utanför EU. Ett bolag sticker ut. Företaget bedriver en omfattande verksamhet under namnet Orkarinte.se, men saknar F-skatt och betalar inga arbetsgivaravgifter. Flyttbilarna är skrivna på privatpersoner eller andra firmor.

Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstadsavdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

På spaning efter förare från Filippinerna

Arbetskraftsinvandring. Hur bor och lever migrantarbetarna i Sverige? Får de den lön som utlovas? Vi åkte på vinst och förlust till två åkerier på västkusten. Två bolag som båda begärt att få ta in filippinska lastbilschaufförer.

Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Mikael Lindmark och Fanny Bergsten

Lättare kroppar och piggare liv

Hälsa. Tolv kilo mindre på vågen och ett piggare liv, det blev utdelningen för Fanny Bergsten och Mikael Lindmark när Tekniska verken i Kiruna hälsosatsade på sina chaufförer. Framgångarna är så stora att fler yrkesgrupper nu ska få delta.

Så gick det sen
Sopgubbestrejken juli 2017

Sopgubbarna som tog fajten

Miljöarbetare. Stockholms stolta sopgubbar stred hårt, vad gör de nu? Och hur gick det för den polske lastbilsföraren Bogdan? Blev han blåst – igen? Läs, du som grunnat …

Kultur
Jonas Darnell, serietecknare

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Transportarbetaren granskar
Movare i Göteborg

Stora prisskillnader för en och samma flytt

Flyttupphandling. Drygt 234 000 för en kontorsflytt. Eller knappt 48 000 kronor. Försvarsmakten valde det billigaste. Bakom det låga priset finns en flyttkoncern som skapat stora rubriker genom åren.

Rickard Biguet, Rexab

”Ärlighet vinner inga kontrakt”

Flyttupphandling. I 20 års tid har flyttföretagaren Rickard Biguet slagits för en seriösare bransch och för offentliga upphandlingar som inte uppmuntrar till fusk. Samtidigt har han anpassat sig till spelreglerna.

Västerås flyttningsbyrå

Domstolsbeslut sätter stopp för prisgolv

Flyttupphandling. Noll kronor i timmen för en flyttbil med chaufför. Erfarna flyttföretagare skakar på huvudet. Ett försök att motverka prisdumpningen gick i stöpet när landets högsta jurister grep in.

Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.

Matbud från Yandex.eda i Moskva.

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Inför EU-valet
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Jan van den Brink, Schiphol

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs..

6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i ETF:s demonstration för schysta villkor? Transportarbetaren ställde frågan till sex av de omkring 5 000 demonstranter som samlades i Bryssel i slutet av mars.

Så gick det sen
Jobbjägarna som åkte buss Gävle–Kiruna

Jobbjägarna – sju år efteråt

Åkeri. Arbetsmarknaden är bister. Ett gäng komvux-elever fixar en buss och styr från Gävle för att söka lastbilsjobb i gruvruschens Kiruna och Pajala. Året var 2012. Blev de kvar?